Bedömningsgrund: Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Sammantaget finns en tillfredsställande nivå av adekvat kompetens, där främst den pedagogiska kompetensen framstår som god. Däremot konstaterar bedömargruppen, baserat på självvärderingen, att den vetenskapliga kompetensen främst i det centrala arbetslaget inte är så hög med få disputerade lärare. Inom lärarlaget finns ett fåtal lärare som har vetenskaplig kompetens med bakgrund inom det yrkesämnesdidaktiska området, men den vetenskapliga kompetensen är i nuläget relativt svag. Den professionsinriktade kompetensen som är specifikt inriktad på erfarenhet av att arbeta som yrkeslärare är också begränsad. Däremot har den mer generella professionsinriktade lärarkompetensen som är inriktad på undervisning på yrkesprogram en hög nivå (dock inte i yrkesämnen i så stor utsträckning).

Lärosätet har samtidigt en strategi för kompetensförsörjning på kort och lång sikt. På kortare sikt arbetar lärosätet systematiskt för att behålla en god kompetensnivå på utbildningen med en kombination av extern och intern kompetensförsörjning och kompetensutveckling, bland annat genom interna doktorandanställningar inom kompetensområden som är väsentliga för yrkeslärarprogrammet. Bedömargruppen ser positivt på det och uppmuntrar lärosätet att fortsätta med arbetet.

Lärosätet har under en längre tid ett stabilt arbetslag som arbetar med programmet, och lärargruppen har sammantaget en bred vetenskaplig och didaktisk kompetens. Två av universitetsadjunkterna har mångårig erfarenhet av arbete som yrkeslärare, och en har rektorsutbildning och har arbetat som rektor för yrkesprogram på gymnasiet. Totalt 7 lärare arbetar minst 10 procent i programmet, men av dem är bara 1 yrkeslärare och 2 disputerade. Ytterligare en lärare anges i självvärderingen ingå i det centrala arbetslaget, en lektor som gör 8 procent i programmet. Samtliga 8 i det centrala arbetslaget har någon slags lärarexamen. Ytterligare en yrkeslärare medverkar på mindre andel (en pensionerad adjunkt som nu anställs på timmar). Totalt redovisar lärosätet 21 lärare i programmet. Flera av lärarna har undervisat i gymnasiegemensamma ämnen på yrkesprogram. Högskolepedagogiska kurser är ett krav på lärosätet, vilket säkerställer att lärarna har högskolepedagogisk kompetens. Lärosätet hade 2019 motsvarande 47,3 helårsstudenter på programmet. Lärarresursen bedöms som rimlig i förhållande till utbildningens volym.

Den vetenskapliga kompetensen framstår i dag som relativt svag men tillräcklig. Ett viktigt utvecklingsområde som bedömargruppen vill lyfta fram är dock rekrytering av vetenskapligt skolade lärare inom det yrkesämnesdidaktiska området. Ett annat utvecklingsområde är att andelen lärare i programmet med yrkeslärarbakgrund är låg.

Bedömningsgrund: Utbildningsmiljö

Det finns inte en för utbildningen relevant vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs inte så att det finns ett nära samband mellan relevant forskning och utbildning.

Det finns en god vetenskaplig och professionsinriktad miljö för lärarutbildning generellt, och en verksamhet med samband mellan forskning och utbildning. Dock är inte professionsinriktningen specifikt mot yrkeslärare tydlig, utan den riktas mer mot lärarprofessionen generellt. Det bedrivs forskning som är relevant för yrkesutbildning, men inte så tydligt för yrkesämnesutbildningen. Lärosätets profil med arbetsintegrerat lärande bidrar till att professionsinriktningen stärks i den verksamhetsförlagda utbildningen i samverkan med yrkesutbildningen snarare än i miljön på högskolan. Bedömargruppen menar därför att kvaliteten brister i den vetenskapligt professionsinriktade miljön specifikt för utbildningen av yrkeslärare.

Lärosätet lyfter i självvärderingen fram studenternas möjlighet att utveckla ett forskningsbaserat arbetssätt genom att utbildningen är forskningsanknuten ur tre aspekter: den miljö som utbildningen ingår i, det kursstoff studenterna får möta, och den vetenskapliga hållning som studenterna skolas in i under utbildningen. Professionsinriktningen står speciellt de lärare som har en yrkeslärarbakgrund för, och dessutom har de flesta andra lärare erfarenhet av undervisning på yrkesprogram i olika ämnen. Lektorer och professorer undervisar om ämnen som relaterar till deras forskning.

Lärarna som undervisar ingår i minst två olika forskningsmiljöer. Samverkansforskning bedrivs som har bäring på yrkesutbildning och forskningscirklar inom ULF. Den forskning som bedrivs av personal vid institutionen rör teman som framgångsfaktorer i utbildning, motivation, digitalisering, kontroversiella frågor i undervisningen, undervisning och inkludering av nyanlända elever, vilket är relevanta utbildningsvetenskapliga områden som relaterar till utbildningen på yrkeslärarprogrammet.

Goda exempel att lyfta fram är att lärosätet arrangerar forskningsseminarier, där forskare och lärare från programmet deltar. Under 2019-2021 bedrivs det också forskningscirklar med verksamma lärare i regionen, bland annat om didaktiskt ledarskap i klassrummet, kooperativt lärande bland elever och normkritisk pedagogik i skolan, som alla relaterar till yrkeslärarprogrammet.

Bristen är inriktningen på den vetenskapligt professionsinriktade miljön, där forskningen med specifik inriktning på frågor som berör utbildningen i yrkesämnen, dvs. yrkeslärarens huvudsakliga arbete, är begränsad. Bedömargruppen menar att detta måste följas upp. Det främsta utvecklingsområdet för utbildningsmiljön är alltså enligt bedömargruppen att stärka forskningen med relevans för yrkesämnesutbildningen. Ett annat utvecklingsområde för att stärka miljön gäller programmets lärare, där andelen med yrkeslärarbakgrund är låg.

Förutsättningar

Inte tillfredsställande

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt. Sammantaget finns en acceptabel nivå av adekvat kompetens, där främst den pedagogiska kompetensen framstår som god. Däremot är den vetenskapliga kompetensen främst i det centrala arbetslaget inte så hög, med relativt få disputerade, och den professionsinriktade lärarkompetensen med erfarenhet av att arbeta som yrkeslärare är begränsad och behöver stärkas. Samtidigt har den mer generella professionsinriktade lärarkompetensen med erfarenhet av att undervisa på yrkesprogram en hög nivå (dock inte i yrkesämnen i så stor utsträckning). Lärosätet har en strategi för kompetensförsörjning på kort och lång sikt.

Utbildningen finns i en vetenskaplig och professionsinriktad miljö som är god för lärarutbildning generellt, med en verksamhet som har samband mellan forskning och utbildning. Dock är inte heller här professionsinriktningen specifikt mot yrkeslärare så tydlig, utan utgår mer från lärarprofessionen generellt. Det bedrivs viss forskning som är relevant för yrkesutbildning, men inte främst för yrkeslärarens arbete i yrkesämnesutbildningen. Lärosätets profil med arbetsintegrerat lärande bidrar till att stärka professionsinriktningen i den verksamhetsförlagda utbildningen i samverkan med yrkesutbildningen snarare än i miljön på högskolan.

Förutsättningarna framstår alltså som relativt goda, men med vissa brister. Det finns en vetenskaplig och lärarprofessionsinriktad miljö, men yrkeslärarprofessionsinriktningen i miljön är svag. Profilen arbetsintegrerat lärande kan dock förväntas kompensera för det sistnämnda i själva utbildningen. Den vetenskapliga kompetensen i det centrala arbetslaget är inte så hög, och sammantaget är det knappt hälften av alla lärare som har disputerat, men det finns en generell inriktning på forskningsanknytning av utbildningen som är tydlig.

Bedömargruppen anser att följande bör följas upp:

Den vetenskapligt professionsinriktade miljön specifikt för yrkeslärarutbildning och framför allt yrkeslärares arbete i yrkesämnen.