Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör inte genom utformning och genomförande samt säkerställer inte genom examination att doktoranden, när examen utfärdas, kan visa bred kunskap och förståelse både inom forskarutbildningsämnet och för vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet.

Enligt självvärderingen ska utbildningen omfatta både en bred och djup ämneskunskap. Den allmänna studieplanen konkretiserar detta genom att föreskriva 45-60 högskolepoäng i kursbundna studier som ska innehålla både baskurser och individuellt valda ämneskurser. De senare grenar upp sig i allmänna studier utanför den analytiska kemin och forskningsmetodiska kurser, där kurserna delvis läses vid andra universitet. Kurser med allmän inriktning mot analytisk kemi tas inte upp i underlaget. De kurser som doktoranderna genomför är beskrivna i den individuella studieplanen.

Enligt den allmänna studieplanen ska doktoranden "visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet". Enligt självvärderingen uppnås denna bredd i utbildningen genom diskussioner om forskning, exempelvis vid veckovisa möten mellan doktoranden och handledar-gruppen samt i forskargrupperna. Den nära kontakten mellan handledare och doktorander är naturligtvis värdefull, men bedömningen är att det är problematiskt för doktoranderna att kunna få ett brett kunnande i analytisk kemi genom diskussioner med andra forskare som inte heller betraktar sig som analytiska kemister (se ovan). Förståelse för analytiska problem och deras lösningar utanför den omedelbara egna forskningen är en del av examensmålen men den kan bara, enligt bedömar-gruppen, förmedlas i en omgivning som är präglad av analytiskt-kemiskt tänkande och omfattande erfarenhet på detta område. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen som inte tillfredsställande.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att doktoranden, när examen utfärdas, kan visa förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranden visar också förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Självvärderingen beskriver hur uppföljningen av doktorandernas progression utförs och denna anges i den individuella studieplanen. Däremot saknas en beskrivning av vilka färdigheter som förväntas av doktoranderna i ämnet analytisk kemi. Utan en sådan beskrivning är det naturligtvis svårt att bedöma om doktoranderna uppfyller de formulerade målen. Den allmänna studieplanen är alldeles för vag på detta område och ger litet stöd.

En tidsplan som också innehåller kursverksamhet ställs upp i början av doktorandens arbete. Tidsplaneringen diskuteras vid den årliga uppföljningen med handledaren. I den individuella studieplanen noteras de planerade aktiviteterna, men det är oklart vilka åtgärder som genomförs ifall tidsplanen visar sig vara orealistisk och vilket understöd doktoranden får om förseningar uppdagas.

Till examensmålen hör kommunikation av vetenskapliga frågor och resultat, detta övas både muntligt och skriftligt. Flera kurser erbjuds i kommunikation på engelska och i hur man skriver ett vetenskapligt arbete. Det krävs minst tre vetenskapliga publikationer för en doktorsavhandling, men i regel ingår fler. Muntliga övningar äger regelbundet rum i seminarier, workshoppar och konferenser. Som positivt exempel kan nämnas aktiviteterna inom ramen för Öppet hus, där doktoranderna utför experiment och berättar för besökarna om aktuella frågor i forskningen. Till följd av pandemin genomfördes dessa aktiviteter helt digitalt vid intervjutillfället med lärosätet. Eftersom forskningen vid SLU är mycket samhällsnära och omfattar många projekt som kan uppskattas av allmänheten, är det särskilt välkommet att sådana aktiviteter genomförs.

Det omnämns inte i självvärderingen hur doktoranderna tränas i att behärska engelska som vetenskapligt språk. Detta vore särskilt viktigt med tanke på att få doktorander i aktuell inriktning kommer från utlandet och att engelska kanske inte är vardagsspråket i laboratoriet. Vid intervjuerna förklarades att seminarier, workshops och andra aktiviteter inom forskarskolorna genomförs på engelska. Alla kurser inom utbildning på forskarnivå ges på engelska och publikationer skrivs också på engelska.

Stödjande av andras lärande sker traditionellt i kemiutbildningen på alla högskolor genom undervisning i laborationer på grundnivå och handledning av examensarbeten. Självvärderingen nämner att nyantagna doktorander bör läsa en högskolepedagogisk grundkurs. Doktoranderna deltar enligt självvärderingen i undervisning på grundnivå. Vid intervjuerna var det inte tydligt att alla doktorander verkligen får delta i undervisning på grundnivå. Det framkom också att på avancerad nivå är studenterna så få att det inte verkar finnas möjlighet för alla doktorander att själva få prova på handledning, även om viljan finns. Lärosätet påpekar i självvärderingen att en utökning av doktorandernas egna möjligheter att handleda vore önskvärd.

Bedömargruppen hade önskat en tydligare betoning på färdigheter och förmågor kopplade specifikt till analytisk kemi, men bedömningen är att de generella förmågor och färdigheter som tas upp i målet behandlas på ett tillfredsställande sätt.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att doktoranden, när examen utfärdas, kan visa intellektuell självständighet, och vetenskaplig redlighet/forskningsmässig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har också nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Viktiga delar av examensmålet i värderingsförmåga och förhållningssätt omfattar demonstrerad intellektuell självständighet, vetenskaplig redlighet och tillämpning av forskningsetiska bedömningar. Självvärderingen visar att handledaren vid den årliga uppföljningen bedömer doktorandens självständighet och noterar slutsatsen i den individuella studieplanen. Doktorsavhandlingen ses också som ett tecken på intellektuell självständighet, liksom huvudförfattarskap av vetenskapliga publikationer. Dessa senare moment är av formell natur eftersom det inte är givet att till exempel ett huvudförfattarskap också i praktiken betyder ett högt mått av självständighet hos doktoranden. Självständigheten måste bedömas av forskare som arbetar i nära kontakt med doktoranden. Detta sker åtminstone en gång under utbildningen, vid halvtidsseminariet. Då deltar en extern bedömare som har till uppgift att agera som opponent vid doktorandens seminarium och att göra en skriftlig utvärdering av sina intryck av doktoranden.

För en analytisk kemist är den kritiska utvärderingen av den analytiska informationen av grund-läggande betydelse, inklusive insikter i statistisk behandling av data, osäkerhetsbedömningar, bedömning av modellers giltighet och så vidare. Här spelar värderingsförmåga en enorm roll men den måste tränas systematiskt och kontinuerligt. Information om detta saknas i självvärderingen, kanske därför att ingen analytiskt skolad lärare arbetar vid SLU, menar bedömarna.

En obligatorisk kurs i etik och vetenskapsfilosofi behandlar frågor och metoder inom natur-vetenskapliga och samhällsvetenskapliga forskningsområden. Inom ramen för kursen tränas doktoranderna också på relevanta färdigheter genom grupparbeten, gruppdiskussioner och en essäuppgift. Värdering av publikationer är del av en generell baskurs i vetenskaplig publicering. I självvärderingen saknas information om det finns en institutionaliserad väg för visselblåsare att meddela möjliga avvikelser från etiska riktlinjer och regler, och om den vägen meddelas doktoranderna. Av intervjuerna framgår att sådan information går till nämnden för jämställdhet och lika villkor vid lärosätet, och sedan till prefekten. Bedömargruppen rekommenderar att en klar fastlagd väg för hantering av dessa ärenden, som varje doktorand också bör känna till, vore fördelaktig.

Bedömargruppen hade önskat en tydligare betoning på förhållningssätt kopplade specifikt till analytisk kemi, men sammantaget bedöms måluppfyllelsen som tillfredsställande.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Enligt självvärderingen och intervjuerna strävar lärosätet efter fullständig jämställdhet i fördelningen mellan könen. Bland doktoranderna i kemi är detta kvantitativa mål uppnått. Däremot är kvinnorna underrepresenterade bland lärarna: Av de angivna handledarna är 4 av 14 personer kvinnor, enligt uppgifter i augusti 2021 (29 procent). Universitetet genomför aktivt åtgärder för att uppå ett kvantitativt jämställdhetsmål. I betygsnämnder och i handledargrupperna ska bägge könen vara företrädda. Fakultetsledningen och fakultetskansliet har fått utbildning för att undvika genuskodning i annonser för rekrytering av högre tjänster.

Fakulteterna har en kommitté för likabehandling inklusive jämställdhet där en doktorand deltar. Doktoranden ska informera medarbetarna om kommitténs arbete och beslut. Det klargjordes dock inte ifall doktoranderna vid antagningen till utbildningen informeras om vem de kan vända sig till om de har upplevt diskriminering.

I självvärderingen anges att lärosätet strävar efter att underlätta för anställda och doktorander att förena arbete eller studier med föräldraskap. Det framkom dock inte hur lärosätet hanterar jämställdhetsfrågan vad gäller föräldraledighet. Bedömargruppen ser det som positivt att lärosätet gör enkätundersökningar om lika villkorsarbetet för alla medarbetare.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs inte systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts inte vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

En årlig kvalitetsgranskning innehåller en självvärdering och en kvalitetsdialog med universitets-ledningen och en extern utvärderare som leder till en kvalitetsrapport med åtgärder för att höja kvaliteten. På den enskilde doktorandens nivå prövas, varje år, om lärandemålen uppfyllts. I de fall de inte har uppfyllts sätter lärosätet in hjälpåtgärder. I den individuella studieplanen ska alla ändringar och åtgärder dokumenteras men i praktiken verkar detta dokument inte vara så levande och aktuellt som det borde vara, menar bedömarna.

Vid en årlig uppföljning, som består av en diskussion mellan handledare och doktorand, ska det uppskattas hur långt doktoranden har kommit och om det finns svagheter, likaså hur det fortsatta arbetet ska löpa på. Eftersom detta samtal är ett bra tillfälle att upptäcka och undanröja svårigheter, bör det tas på stort allvar. I intervjuerna framkom tvivel på om det sker i avsedd omfattning.

För att försäkra sig om en god undervisningskvalitet är en anonym kursutvärdering från kursdeltagare ett vanligt hjälpmedel. I självvärderingen saknas uppgifter om detta används vid lärosätet men i intervjuerna kom det fram att verktyget används.

En halvtidsuppföljning med ett seminarium är en särskilt viktig del av uppföljningen, eftersom en extern forskare med docentkompetens deltar och lämnar ett skriftligt utlåtande om doktorandens prestationer. Även här gäller det, enligt bedömargruppen, att uppföljningen bör formaliseras tydligare. Medarbetarsamtal tycks inte konsekvent genomföras med alla doktorander. Det framkom dock att medarbetarsamtal har erbjudits alla doktorander men de kan välja att avstå.

Lärosätet verkar för att doktoranden genomför utbildningen inom planerad studietid.

Det sägs i självvärderingen att tidsplanering är viktig och att en kontinuerlig övervakning äger rum för att säkerställa att doktoranderna kan nå examensmålen inom den planerade tiden. Genomsnittligt behöver doktoranderna en bruttostudietid på 6 år, och nettostudietiden är 4,5 år för forskarutbildningen i kemi. Ingen särskild angivelse görs för ämnesområdet analytisk kemi. Nettostudietiden är något hög, men inte oroväckande.

Utformning, genomförande och resultat

Inte tillfredsställande

Examensmål finns inte formulerade specifikt för ämnet analytisk kemi. De kurser som erbjuds doktoranderna, både vid SLU och andra lärosäten som man samarbetar med, omfattar instrumentella tekniker av betydelse för forskningen i kemi vid SLU, men detta räcker inte för att tillfredsställande utforma en forskarutbildning i ämnet analytisk kemi. För att kunna examineras som analytisk kemist krävs förutom kunskaper i att använda instrument i tillämpningar, även förmåga att förstå och använda analytisk-kemiska insikter på ett både bredare och djupare plan. Detta innebär bland annat förståelse av bakomliggande principer och hur de kan utnyttjas, hur data erhålls, behandlas och utvärderas samt inte minst hur ny kunskap skapas inom den analytiska kemin.

Vid den årliga uppföljningen av doktorandernas progression bedömer lärosätet om doktoranden har nått de delmål som avses. Ifall en svaghet upptäck, kan lärosätet genomföra åtgärder i rätt tid och notera dem i den individuella studieplanen. Vid halvtid äger en större uppföljning rum med en extern forskare som bedömare. På det hela taget är detta förfarande en god vägledning för den enskilda studenten, men intervjuerna visar att det är osäkert om lärosätet verkligen följer förfarandet så strängt som det beskrivs, menar bedömarna.

Vetenskaplig kommunikation övas i tillräcklig utsträckning. Doktoranderna deltar enligt självvärderingen i undervisning på grundnivå. Vid intervjuerna var det inte tydligt att alla doktorander verkligen får delta i undervisning på grundnivå. Det framkom också att på avancerad nivå är studenterna så få att det inte verkar finnas möjlighet för alla doktorander att själva få prova på handledning, även om viljan finns. Lärosätet kommunicerar även med samhället utanför universitetet. Här är den så kallade Öppet hus-verksamheten ett gott exempel på hur ett lärosäte kan nå ut till den icke-vetenskapliga offentligheten.

En obligatorisk kurs i etik och vetenskapsfilosofi behandlar frågor och metoder inom naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga forskningsområden. Inom ramen för kursen tränas doktoranderna också på relevanta färdigheter genom grupparbeten, gruppdiskussioner och en essäuppgift. Värdering av publikationer är del av en generell baskurs i vetenskaplig publicering.

Bedömargruppen anser att bedömningsområdet som helhet är otillfredsställande och att följande bör följas upp:

· Måluppfyllelsen för kunskapsformen kunskap och förståelse är inte tillfredsställande.

· Individuella studieplaner bör konsekvent aktualiseras. Doktoranderna och handledarna bör se dem som ett användbart verktyg för att följa doktorandernas utveckling.

· Uppföljningen av utbildningen behöver formaliseras tydligare.