Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör inte genom utformning och genomförande samt säkerställer inte genom examination att doktoranden, när examen utfärdas, kan visa bred kunskap och förståelse både inom forskarutbildningsämnet och för vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet.

Av självvärderingen och annat material framgår strukturen för forskarutbildningen i fysikalisk kemi och hur den genomförs vid lärosätet, inbegripet de kurskrav som finns. För doktorsexamen krävs kurser om minst 40 högskolepoäng, varav minst 30 högskolepoäng ska vara ämneskurser. Krav finns, både för licentiats- och doktorsexamen, på kurser i forskningsetik om minst 2 högskolepoäng. I självvärderingen framgår att bred kunskap i forskarutbildningsämnet uppnås genom publicerade arbeten, försvar av avhandlingen och genom forskarutbildningskurser. Självvärderingen framhåller också värdet av diskussioner med handledare och övriga medarbetare inom de olika projekt som utgör forskarutbildningens forskningsdel samt deltagande i seminarier med inbjudna föredragshållare, både nationella och internationella.

De doktorander som inte anses ha tillräcklig fysikalisk-kemisk bredd och djup i sin utbildning före antagningen till forskarutbildning genomgår en bred kurs i fysikalisk kemi om 10 högskolepoäng. Ämnet framhåller i självvärderingen att forskarutbildningens krav på kurser om 40 högskolepoäng på forskarnivå ger tillräckligt utrymme för progression och fördjupning i forskarutbildningsämnet. Exempel på mer specialiserade kurser som ges är Fluorescensspektroskopi, Polymerfysik och Elektronöverföring. Det framgår däremot inte av självvärderingen vilka kurser på forskarnivå som ämnet ger eller rekommenderar, utan lärosätet ger bara en hänvisning till en webbplats. Under intervjuerna framkom ingen ytterligare information om utbildningens kursdel. Det är därför inte möjligt för bedömargruppen att avgöra om kursdelen i tillräcklig mån bidrar till bred kunskap och förståelse inom forskarutbildningsämnet, eller om kurserna säkerställer den breda kunskap och förståelse för vetenskaplig metodik i forskarutbildningsämnet som examensmålet inbegriper. Det är även svårt att bedöma hur kopplingen till uppnådda examensmål sker i de individuella studieplanerna. Trots att självvärderingen framhåller att antalet publicerade artiklar inte kan tas som ett kvalitetsmått för måluppfyllelsen, görs det en stark koppling till publicerade arbeten i de individuella studieplanerna. Bedömargruppen vill peka på att även om publicerade vetenskapliga artiklar bidrar till måluppfyllelsen, täcker detta inte in hela examensmålet. Om publicerade arbeten ska ingå som måttstock på måluppfyllelsen, bör doktorandens insats till varje publikation framgå av den individuella studieplanen. I självvärderingen framgår att lärosätet sedan 2019 påbörjat en fördjupad kvalitetskontroll genom att låta en oberoende forskare läsa avhandlingen innan den går i tryck och läggs fram vid en disputation. Oftast är det den forskarutbildningsansvariga professorn (FUAP) som gör detta. Detta ser bedömargruppen som positivt.

Vid intervjuerna framkom att samtliga kurser på forskarnivå har kursplaner med tydligt uppställda förväntade studieresultat och adekvat information om kursens innehåll och upplägg. Det genomförs oftast, i någon form, en utvärdering av genomförda kurser på forskarnivå. Vid intervjuerna framkom att minskningen av kursdelen av forskarutbildningen från 60 högskolepoäng till 40 högskolepoäng föranleddes av att det numera krävs en master för antagning till forskarutbildningen. Bedömargruppen känner viss tveksamhet inför denna minskning, eftersom kurser på avancerad nivå inte nödvändigtvis bidrar till att uppfylla examensmålet på forskarnivå. Bedömargruppen anser vidare att det minskade kursomfånget och kravet om 30 högskolepoäng för ämneskurser gör att det blir väldigt lite utrymme för kurser som tar upp generiska mål eller som ger en breddning. Ett annat viktigt verktyg för att uppnå kunskap och, framför allt, förståelse, är det aktiva vetenskapliga samtalet. Här är det viktigt att samtalet förs med många forskarkolleger, och bedömargruppen vill därför visa på värdet av ett tydligare engagemang från de biträdande handledarna. Det är bedömargruppens slutsats att självvärderingen och intervjuerna sammantaget inte fullt ut visar att lärosätet svarar mot en acceptabel måluppfyllelse av examensmålen inom kunskapsformen kunskap och förståelse.

Bedömargruppen vill lyfta fram att kursplaner finns och att kursutvärderingar görs efter varje kurs som ett gott exempel. Bedömargruppen ser positivt på att en fördjupad kvalitetskontroll utvecklats sedan 2019, där en oberoende läsare, oftast den forskarutbildningsansvariga professorn (FUAP), läser avhandlingen innan den går i tryck. Bedömargruppen uppmanar lärosätet att noga analysera hur kursdelen av forskarutbildningen bidrar till att täcka målen inom bedömningsområdet och hur lärosätet säkerställer att de mål som inte täcks av kursdelen uppfylls via andra aktiviteter. Bedömargruppen vill här särskilt peka på betydelsen av det vetenskapliga samtalet och att den forskarstuderande får strukturerade möjligheter att föra dessa samtal med en bredd av forskare.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att doktoranden, när examen utfärdas, kan visa förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranden visar också förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Utifrån självvärderingen och intervjuerna framgår det att förmågan att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar bland annat tränas genom doktorandernas obligatoriska seminarier. De äger rum efter fyra månader in i utbildningen och halvvägs in i utbildningen och fungerar som en kvalitetskontroll under utbildningens gång och som stöd för att utveckla förmågan att planera forskningsprojekt och utföra uppgifter inom givna tidsramar. Lärosätet skriver i sin självvärdering att doktorandernas förmåga att genomföra sina uppgifter inom en fastställd tidsram garanteras av att tidsramen för forskarutbildningen är fastställd till fyra år. Inget nämns dock om projektplanering eller hur man uppnår progression i de här examensmålet utöver det som görs genom seminarierna. Vid intervjuerna framkom att eftersom forskarutbildningen är tidsbestämd fungerar det som en tillräcklig kontroll av att målet uppnås. Bedömargruppen instämmer inte i detta, utan anser att den förmågan behöver utvecklas även på andra sätt. Projektplanering och träning i förmågan att bedriva forskning inom givna ramar, är därför ett utvecklingsområde för lärosätet.

Utifrån självvärderingen framgår det att doktoranderna erbjuds goda möjligheter att både muntligt och skriftligt presentera sin forskning i nationella och internationella sammanhang genom att delta vid konferenser och seminarier. Här får doktoranderna möjlighet att presentera och diskutera sin forskning med en vidare krets av forskare. Doktoranderna har också möjlighet att bjuda in externa gäster till de seminarier som hålls två gånger per månad, vilket bedömargruppen anser är mycket positivt.

Självvärderingen innehåller en djupgående reflektion över hur undervisningstiden fördelas mellan de doktorander som behärskar svenska och de som inte gör det. Undervisande doktorander måste ta en pedagogisk träningskurs och det finns en uttalad vilja att erbjuda icke-svensktalande doktorander möjlighet till utbildning i svenska, vilket bedömargruppen anser är positivt. Deltagande i undervisning är en viktig väg för att nå examensmålet om att stödja andras lärande och det framgår av underlagen att doktorander har goda möjligheter att göra det, vilket även bekräftades vid intervjuerna. Vid intervjuerna framkom att den pedagogiska träningskursen som lärosätet ger är mycket uppskattad och att den ger en god grund för doktoranderna när de ska undervisa. Ett utvecklingsområde som lärosätet själv lyfter fram i sin självvärdering och som bedömargruppen instämmer i är att lärosätet kan ge tydligare information till doktoranderna om hur mycket tid undervisningen tar i anspråk och hur tilldelningen av tid är utformad. Under intervjuerna framkom att det finns ett stort intresse från handledarkollegiet och från ledningen av att stärka de pedagogiska inslagen i forskarutbildningen, vilket bedömargruppen ser som positivt.

Bedömargruppen anser att forskarutbildningens utformning, genomförande och resultat när det gäller examensmålen i kunskapsformen färdighet och förmåga har god kvalitet. Bedömargruppen vill särskilt lyfta fram de obligatoriska seminarierna som ett gott exempel. Bedömargruppen förslår att lärosätet utvecklar aktiviteter som stärker doktorandernas möjligheter att planera och genomföra uppgifter inom angivna tidsramar, samt ytterligare verkar för att viktig information om undervisning och tidstilldelning förs fram till doktoranderna på ett effektivt sätt.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att doktoranden, när examen utfärdas, kan visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har också nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Bedömningen av det här examensmålet görs framför allt med stöd av självvärderingen. Ämnet redovisar ett relativt omfattande arbete för att säkerställa att examensmålet nås. Utifrån självvärderingen framgår att doktorandernas intellektuella självständighet utvecklas successivt i utbildningen genom att de deltar på de veckovisa seminarier som hålls, vid konferenser där doktoranderna medverkar, och vid de både formella och informella diskussioner som äger rum med doktorander från fysikalisk kemi och närliggande ämnen. Ämnets avhandling bygger på publicerade vetenskapliga arbeten, och bedömargruppen menar att doktorandernas självständighet borde avspeglas i författarordningen, särskilt som dessa artiklar används som intäkt på måluppfyllelsen i de individuella studieplanerna. Bedömargruppen är medveten om att det finns normer för hur författarordning fastställs inom akademiska discipliner och att dessa normer skiljer sig åt från disciplin till disciplin. Att på andra sätt dokumentera doktorandens självständighet kan därför vara ett tänkbart utvecklingsområde enligt bedömargruppen.

I självvärderingen framgår det att vetenskaplig redlighet och förmågan att göra forskningsetiska bedömningar bland annat tränas genom en obligatorisk forskarutbildningskurs om forskningsetik och att redlighet också berörs i samband med diskussioner om artikelmanuskript. En annan viktig komponent för måluppfyllelse som lyfts fram i självvärderingen är handledningen, där diskussioner om redlighet och etik förs. Även de årliga sammankomster som organiseras av forskarutbildningsämnet, och dit alla doktorander vid ämnet bjuds in, tar upp redlighet och etik. Vid dessa sammankomster diskuteras bland annat värderingsförmåga och förhållningssätt i en större grupp än vad den vanliga handledningssituationen erbjuder. Även vid intervjuerna underströks att vetenskaplig redlighet framför allt berörs under handledningen, inte minst när det gäller artikelförfattande och uppföljning av experimentella resultat.

Bedömargruppen anser att forskarutbildningens utformning, genomförande och resultat när det gäller examensmålen i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt har god kvalitet. Bedömargruppen vill särskilt lyfta fram den årliga sammankomsten, dit alla forskarstuderande bjuds in, som ett gott exempel på hur värderingsförmåga och förhållningssätt kan lyftas fram i forskarutbildningen.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Utifrån självvärderingen framkommer det att lärosätet behandlar detta område strukturerat och med djup, vilket ger ett intryck av att jämställdhetsfrågor tas på allvar av forskarutbildningsämnet. Som ett exempel på hur lärosätet arbetar med jämställdhet i utbildningen nämns bland annat att ett särskilt fokus nu riktats mot forskarutbildningens professorer, eftersom de anses centrala för att kunna hitta goda strategier för att utveckla arbetet med ett jämställdhetsperspektiv. Likabehandlingsgruppen har tillsammans med personalavdelningens jämställdhetsexperter genomfört djupintervjuer med dem, för att bättre förstår vilka utmaningar som finns för jämställdheten i forskarutbildningen. Särskilt fokus läggs på att förstå vikten av processerna i samband med beslutsfattande, men även möteskulturen står i fokus. Det arbete med jämställdhet som pågår vittnar om både insikt och förmåga till analys, menar bedömargruppen.

I självvärderingen lyfter lärosätet fram några förslag på områden som kan utvecklas när det gäller jämställdhet, som att skapa en bättre balans för externa opponenter och seminariehållare, vilket bedömargruppen instämmer i och uppmuntrar. Vid intervjuerna framkom även att det pågår ett aktivt arbete för att nå ännu bättre balans mellan antalet män och kvinnor inom doktorandkollektivet, något man anser sig delvis ha uppnått på institutionsnivå. Bedömargruppen ser det som ett glädjande styrkebesked att ämnet så tydligt värderar bedömningsområdet som mycket viktigt.

Bedömargruppen anser sammantaget att forskarutbildningens utformning, genomförande och resultat när det gäller jämställdhet har mycket god kvalitet. Bedömargruppen vill särskilt lyfta det goda exemplet med det strukturerade och välutvecklade integrationsarbetet, som omfattar all personal, även gästprofessorer, och att alla introduceras till institutionens värdegrund. Bedömargruppen uppmuntrar lärosätet till fortsatt diskussion om hur man kan utnyttja de förbättringspotentialer som finns.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Baserat på självvärderingen och de individuella studieplaner som bedömargruppen har tagit del av framträder en fungerande organisation för att säkerställa uppföljning, åtgärder och återkoppling. Den beslutsfattande strukturen vid lärosätet, fakulteten och institutionen beskrivs väl och framstår som adekvat, menar bedömargruppen. Det görs uppföljningar av forskarutbildningen som helhet med jämna mellanrum och utifrån självvärderingen framgår att alumnundersökningar också genomförs, vilket bedömargruppen ser som positivt. Att kursutvärderingar inte görs systematiskt nämns som ett förbättringsområde i självvärderingen, vilket bedömargruppen också instämmer i.

Utifrån självvärderingen och intervjuerna framgår det att det finns en särskild funktion inom forskarutbildningen vid lärosätet/fakulteten: den forskarutbildningsansvarige professorn (FUAP). Den funktionen har en central roll inom forskarutbildningsämnet, eftersom FUAP träffar alla doktorander och leder samverkan mellan handledarna. Bedömargruppen ser det som positivt att det finns en särskild funktion med ansvar för samverkan mellan handledarna och för att hålla ihop forskarutbildningen.

Utifrån självvärderingen framstår den individuella studieplanen som central för uppföljningen av utbildningens innehåll, genomförande och examination. Den individuella studieplanen följer en väl genomarbetad mall med en adekvat struktur, menar bedömargruppen. Den individuella studieplanen följs upp varje år och det är FUAP som fastställer och följer upp den. Bedömargruppen anser att det är en god rutin för kvalitetssäkring, men vill påpeka att funktionen FUAP behöver utökas med ytterligare en person, som kan utföra uppdraget om den ordinarie FUAP själv är huvudhandledare.

Vid intervjuerna framkom att den individuella studieplanen används både för dokumentation och planering och att uppföljningen sker systematiskt och strukturerat. Det som dock saknas är en tydlig koppling mellan genomförda och planerade aktiviteter och forskarutbildningens examensmål. Då lärosätet lägger stor vikt vid publicerade arbeten för att doktoranden ska uppnå examensmålen, bör även doktorandens insats till varje publikation framgå av den individuella studieplanen menar bedömargruppen, som ser detta som ett utvecklingsområde. I självvärderingen framgår dock att lärosätet har påbörjat ett arbete med att tydliggöra kopplingen mellan genomförda aktiviteter och examensmål i den individuella studieplanen, vilket bedömargruppen anser är positivt och angeläget.

Vid intervjuerna ställde bedömargruppen frågan om varför en individuell studieplan tas fram före antagningen av doktoranderna. Svaret var att detta var nödvändigt för att antagning skulle kunna ske enligt de rutiner som finns vid lärosätet. Det framkom också att olika rutiner gäller för antagning beroende på finansieringsform. Bedömargruppen menar att framtagande av den individuella studieplanen ska följa högskoleförordningen och att en översyn av antagningsrutinerna därför bör få hög prioritet vid lärosätet.

Lärosätet verkar för att doktoranden genomför utbildningen inom planerad studietid.

Bedömargruppen anser att lärosätet genomför de nödvändiga åtgärderna för att säkerställa att forskarutbildningen genomförs inom givna ramar och vill som ett gott exempel på hur lärosätet arbetar för att doktoranden kan genomföra sin utbildning inom avsatt tid lyfta fram den "coronabilaga" som just nu används för att bedöma den pågående pandemins påverkan på forskarutbildningens framskridande i tidstermer. Eftersom den verkliga studietiden inte avviker från den nominella i någon nämnvärd grad, menar bedömargruppen att det framgår att lärosätet, på ett övergripande plan, verkar för att utbildningen genomförs inom planerad studietid.

Bedömargruppen anser att forskarutbildningens utformning, genomförande och resultat när det gäller uppföljning, åtgärder och återkoppling sammantaget visar på en god kvalitet. Bedömargruppen vill peka på behovet av ett fortsatt förbättringsarbete med utvärderingar och återkoppling av de kurser som ges på forskarnivå. Bedömargruppen föreslår också att lärosätet ser över den formella strukturen vid fastställande av den individuella studieplanen så att detta blir korrekt.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Den sammanvägda bedömningen är att bedömningsområdet som helhet är tillfredsställande, men examensmålen inom kunskapsformen kunskap och förståelse uppfylls inte i utbildningen.

Examensmålen inom kunskapsformen kunskap och förståelse uppfylls inte. Detta beror på att det inte tydligt framgår hur examensmålen täcks in i utbildningen och vilken funktion kurserna har för måluppfyllelse. Bedömargruppen uppmanar lärosätet att noga analysera hur kursdelen av forskarutbildningen bidrar till att täcka in examensmålen och hur lärosätet säkerställer att de mål som inte täcks av kursdelen uppfylls via andra aktiviteter. Detta är något som behöver förtydligas i utbildningen och i de individuella studieplanerna, eftersom det är svårt att bedöma hur kopplingen till uppnådda examensmål sker. Bedömargruppen vill här särskilt peka på betydelsen av det vetenskapliga samtalet och att den forskarstuderande får strukturerade möjligheter att föra dessa samtal med en bredd av forskare. Bedömargruppen menar också att lärosätet behöver reflektera över vad det minskade kurskravet i utbildningen innebär i fråga om den skillnad som ändå finns mellan kurser på avancerad nivå och på forskarnivå. Som ett gott exempel vill bedömargruppen lyfta det faktum att kursplaner finns och att kursutvärderingar görs efter varje kurs.

Examensmålen inom kunskapsformerna färdighet och förmåga uppfylls i utbildningen. Bedömargruppen vill särskilt lyfta fram de goda möjligheter som finns för doktoranderna att presentera och diskutera sin forskning genom de obligatoriska seminarierna som hålls regelbundet, liksom de möjligheter som finns att bjuda in externa gäster till dem. Ett utvecklingsområde är att utveckla ytterligare aktiviteter som stärker doktorandens möjligheter att planera och genomföra uppgifter inom givna tidsramar samt att ytterligare verka för att viktig information om undervisningen och tidstilldelningen förs fram till doktoranderna på ett effektivt sätt.

Examensmålen inom kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt uppfylls i utbildningen. Bedömargruppen vill särskilt fästa uppmärksamheten på de utvecklande inslagen i utbildningen, som de årliga sammankomster som organiseras av forskarutbildningsämnet. Vid dessa sammankomster bjuds alla doktorander vid ämnet in, och värderingsförmåga och förhållningssätt diskuteras då i en större grupp än vad den vanliga handledningssituationen erbjuder, vilket bedömargruppen anser är positivt. Ett utvecklingsområde är att tydligare dokumentera hur doktorandernas intellektuella självständighet utvecklas, eftersom det inte tydligt framgår av de individuella studieplanerna eller de publicerade artiklarnas författarordning.

Det pågår ett aktivt och välstrukturerat jämställdhetsarbete i utbildningen. Det framgår tydligt att området tas på allvar och behandlas på djupet i utbildningen. Särskilt positivt är den satsning som görs bland professorerna. Likabehandlingsgruppen har tillsammans med personalavdelningens jämställdhetsexperter genomfört djupintervjuer med dem, för att bättre förstå vilka utmaningar som finns för jämställdheten i forskarutbildningen. Det arbete med jämställdhet som pågår vittnar om både insikt och förmåga till analys, menar bedömargruppen.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling sker på ett tillfredsställande sätt i utbildningen. Det görs uppföljningar av forskarutbildningen som helhet med jämna mellanrum, liksom alumnundersökningar. Bedömargruppen anser att det är positivt att det finns en särskild funktion med ansvar för samverkan mellan handledarna och för att hålla ihop forskarutbildningen: den forskarutbildningsansvariga professorn (FUAP). Att göra kursutvärderingar mer systematiskt är ett utvecklingsområde, liksom att förtydliga kopplingen mellan genomförda och planerade aktiviteter samt examensmålen i de individuella studieplanerna. Det framgår att ett utvecklingsarbete påbörjats om detta, vilket bedömargruppen anser är positivt och angeläget. Bedömargruppen uppmanar även lärosätet att justera sina rutiner för antagning till forskarutbildning i fysikalisk kemi, så att rutinerna inte förutsätter att en individuell studieplan har upprättats före antagningen och att rutinerna för antagning görs oberoende av finansieringsform.

Bedömargruppen anser att lärosätet genomför de nödvändiga åtgärderna för att säkra att forskarutbildningen genomförs inom givna ramar. Ett gott exempel på hur lärosätet arbetar för att doktoranden kan genomföra sin utbildning inom avsatt tid är den "coronabilaga", som just nu används för att bedöma den pågående pandemins påverkan på forskarutbildningens framskridande i tidstermer.