Arbetsliv och samverkan

Bedömargruppen anser inte att lärosätet på ett systematiskt sätt säkerställer att utbildningarna utvecklar studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Bedömargruppen anser vidare att lärosätet behöver utveckla samverkan och kontakterna med representanter för arbetslivet samt att utbildningens koppling till arbetslivet bör stärkas på ett systematiskt sätt.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor inom bedömningsområdet:

· De generiska färdigheterna, som träning i akademiskt skrivande, kritiskt tänkande och tvärvetenskaplighet, som utbildningarna bidrar till, är till nytta för studenternas färdigheter i arbetslivet.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden inom bedömningsområdet:

· Lärosätet bör klargöra, systematisera och konkretisera lärosätets arbetslivsperspektiv med utgångspunkt i studenternas möjlighet att möta förändringar i arbetslivet.

· Lärosätet bör utveckla kontakter och samverkan med arbetslivsrepresentanter.

· Lärosätet behöver stärka sin alumnverksamhet på ett systematiskt sätt.

Bedömning av bedömningsgrunden:

6.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att utbildningarna utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inte uppfylld

Vid en sammanvägd bedömning menar bedömargruppen att bedömningsområde Arbetsliv och samverkan, som tar sin utgångspunkt i studenters behov i förhållande till arbetslivet, framstår som otydligt och behöver utvecklas. De områden som behöver utvecklas anknyter i delar till de strategiska utvecklingsområden som lärosätet redogör för i självvärderingen och i Newmaninstitutets strategiska plan 2022–2024. I den strategiska planen lyfter lärosätet fram utveckling av kurspaket riktade gentemot specifika delar av arbetslivet genom till exempel vidareutbildningar samt ambitionen att samla arbetslivsrepresentanter för att utbyta kunskap som kan bidra till utveckling av utbildningarna.

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet har mångfacetterade kontakter med det omgivande samhället. Vid platsbesöken framhöll lärosätet sin omvärldsbevakning och medarbetarnas roll i samhällsdebatten. Utbildningarnas anknytning till arbetslivet beskrevs allmänt, med syfte att rusta studenterna till en aktiv roll i samhällslivet. Särskilt betonade lärosätet vid platsbesöken en strävan efter lokal, nationell och internationell samverkan samt att utbildningen ska bidra till ett livslångt lärande. Exempel på lärosätets plattformar nationellt som lärosätet uppmärksammar i självvärderingen är medverkan på almedalsveckan, bokmässan, liksom i tidskriften Signum och Signumpodden.

Lärosätet för i självvärderingen fram att utbildningar i humaniora ofta saknar direkt samband med yrkeslivet. Självvärderingen framhåller också att studenterna primärt inte väljer lärosätet för yrkesutbildning, utan snarare för personlig utveckling. Det bekräftas av studentinlagan. I studentenkäten från 2021 framkom att bara sex procent av studenterna angav att studierna syftade till utbildning för ett framtida yrke eller yrkesfält. Studentgenomströmningen är enligt självvärderingen och platsbesöken låg och lärosätet vinnlägger sig om flexibilitet och ett individuellt bemötande. I självvärderingen framhåller lärosätet vidare att studenterna tränas i generiska färdigheter som akademiskt skrivande, kritiskt tänkande och tvärvetenskaplighet. Bedömargruppen konstaterar att dessa färdigheter är betydelsefulla och de förbereder studenterna för ett arbetsliv i förändring.

Vid platsbesöken uppmärksammade bedömargruppen lärosätets utvecklingspotential i förhållande till arbetslivet, utifrån den kompetens som lärosätet har i breda existentiella frågor, som förståelse av andlighet kopplat till exempelvis klimaträttvisa. Även om merparten av studenterna vid lärosätet läser enstaka kurser framkom vid platsbesöken att det finns kopplingar mellan lärosätets utbildningar och vissa yrkesutbildningar samt arbetslivet i stort. Särskilt nämndes diakon och präst i den romersk-katolska kyrkan, fortbildning för präster i Svenska kyrkan samt vidarebildning för journalister och vårdanställda.

Bedömargruppen menar att arbetslivsperspektivet behöver klargöras och systematiseras, exempelvis genom reflektion om studieprogrammens förhållande till arbetslivet och återkommande redogörelser för vad kopplingen mellan utbildning och arbetsliv innebär. I lärosätets utbildningsprogram kan arbetslivsperspektivet integreras och utvecklas genom samverkan med arbetslivsföreträdare inom exempelvis vårdsektorn och i förhållande till hållbarhetsperspektiv. Bedömargruppen menar att kopplingen till arbetslivet på ett systematiskt sätt bör stärkas, genom former för examensarbete och praktikmöjligheter och i relation till behov och frågor i arbetslivet som stärker studenternas närhet till arbetslivet.

En systematisk samverkan med arbetslivsrepresentanter kan enligt bedömargruppen utvecklas i ledningsstrukturen. Genom representation i organisationen kan externa arbetslivsaktörer stärka lärosätets arbetslivsperspektiv. Arbetslivsrepresentanter kan därmed ge lärosätet kontinuerlig återkoppling om utbildningarnas relevans för studenterna i förhållande till arbetslivets utveckling och behov. Bedömargruppen konstaterar avslutningsvis att studenternas koppling till ett föränderligt arbetsliv bör stärkas genom en utvecklad och systematisk alumnverksamhet som kan främja relationer, erfarenhetsutbyte och sätter in studierna på lärosätet i ett konkret arbetslivssammanhang.