Utformning, genomförande och resultat

Bedömargruppen anser att lärosätet sammantaget har ett tillfredsställande kvalitetssäkringsarbete för utformning, genomförande och resultat. Det finns tydliga och ändamålsenliga arbetssätt för utformning, utveckling, inrättande och nedläggning av utbildningar. Lärosätet säkerställer även att utbildningarna utformas så att studenterna tar en aktiv roll i sitt lärande och att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning samt koppling mellan mål, läraktiviteter och examinationer. Det finns också tydliga riktlinjer för olika former av uppföljning av utbildningar, kursvärderingar, enkäter och extern granskning av utbildning. Slutligen finns tydligt beskrivna regler för antagning, tillgodoräknanden och examen.

Bedömargruppen ser däremot brister i kommunikationen av resultaten från granskningar och uppföljningar av utbildning, i synnerhet resultat från kursvärderingar som inte publiceras eller kommuniceras till studenterna på annat sätt än genom studentkåren.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor inom bedömningsområdet:

· Det finns tydligt beskrivna arbetssätt för alla bedömningsgrunder, som bland annat framgår av Riktlinjer för utbildning vid Newmaninstitutet. Platsbesöken har visat att arbetssätten är ändamålsenliga och fungerar i praktiken.

· Lärosätet genomför både kontinuerliga och periodiska granskningar av sina utbildningar. Det är en styrka att de är väl beskrivna och standardiserade samt att de framstår som ändamålsenliga och effektiva.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden inom bedömningsområdet:

· Lärosätet bör se över riktlinjerna för utbildning så att de stämmer överens med UKÄ:s rekommendation för när kurs- och utbildningsplaner senast bör vara fastställda.

· Lärosätet bör förtydliga progressionsmatrisens syfte och användningsområde när det gäller kopplingen mellan lärandemål, läraktiviteter och examinationer.

· Lärosätet bör se till att kursvärderingsresultatet kommer alla studenter till del, inte bara studentrepresentanterna i studentkåren.

· Lärosätet bör se till att alla studenter kan ta del av en sammanfattning av resultaten från student- och alumnenkäterna, liksom resultatet från den externa utbildningsutvärderingen.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

3.1 Lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att bedömningsgrunden är uppfylld genom att det finns fastställda arbetssätt och arbetsfördelningar. Platsbesöken visar att dessa också fungerar i praktiken.

Lärosätet har dokumenterade och standardiserade arbetssätt för inrättande och utformning av utbildning i Riktlinjer för utbildning vid Newmaninstitutet. Enligt arbetssätten ska lärarkollegiet granska utformning av utbildning i samband med ansökan om nytt examenstillstånd och fastställande av utbildningsplaner. Förutom att de pekar ut ansvariga för beredning, granskning och beslut fastslår Riktlinjer för utbildning vid Newmaninstitutet också vad utbildnings- och kursplaner ska innehålla samt när och hur de får revideras. Kursplaner ska vara fastställda senast vid föregående termins sista kollegiemöte. Revideringar, även av litteraturen, får göras upp till fyra veckor före kursstart och studenterna ska få information om litteraturlistan omkring två veckor innan kursstart.

Riktlinjer för utbildning vid Newmaninstitutet redovisar också standardiserade och ändamålsenliga arbetssätt för nedläggning av utbildningsprogram (styrelsebeslut) och kurser (kollegiebeslut). Högskolestyrelsen kan besluta om uppehåll i antagningen eller om nedläggning av en utbildning vid konstaterat allvarliga brister i kvalitet.

Utveckling av utbildning säkerställs enligt Riktlinjer för utbildning vid Newmaninstitutet genom att lärarkollegiet regelbundet följer upp och diskuterar alla kursvärderingsresultat, vilket också framgår av protokollen från lärarkollegiet. Studierektorn gör en sammanfattande analys av kursvärderingarna för att fånga upp systematiska brister, och den analysen ingår i den årliga kvalitetsredovisningen och som underlag till den externa utbildningsgranskningen vart tredje år.

Bedömargruppen finner att ansvarsfördelningen är tydligt beskriven i arbetsordningen och i Riktlinjer för utbildning vid Newmaninstitutet, liksom de standardiserade arbetssätten för granskning av kurs- och utbildningsplaner. Platsbesöken förstärkte bedömargruppens intryck av att de är fungerande och ändamålsenliga. Som lärosätet påpekar är riktlinjerna nya, och deras efterlevnad bör följas upp.

Bedömargruppen vill uppmärksamma lärosätet på att riktlinjerna för när kursplan senast ska vara fastställd avviker från vad UKÄ rekommenderar, vilket är senast när anmälan öppnar, eller i undantagsfall åtta veckor före kursstart. Vid platsbesöken uppgav lärosätet att de revideringar som tillåts upp till fyra veckor innan kursstart endast får gälla små förändringar, och till exempel inte litteraturlistan. Bedömargruppen konstaterar att detta villkor inte framgår av Riktlinjer för utbildning vid Newmaninstitutet, och rekommenderar därför lärosätet att se över riktlinjerna.

3.2 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket också återspeglas i examinationen.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att bedömningsgrunden är uppfylld genom att lärosätet lyfter fram det studentcentrerade lärandet i både Kvalitetspolicy vid Newmaninstitutet och Riktlinjer för utbildning vid Newmaninstitutet, och har tydligt dokumenterade arbetssätt för att utforma och genomföra utbildningen på ett studentcentrerat sätt, inklusive examinationer.

I självvärderingen anger lärosätet att studentcentrerat lärande är en av de punkter som lärarkollegiet granskar innan de fastställer nya kursplaner. Arbetssättet framgår av Riktlinjer för utbildning vid Newmaninstitutet. Enligt självvärderingen går granskningen till på så sätt att lärarkollegiet går igenom kursens lärandemål, lärandeaktiviteter, examensformer och litteratur och bedömer om detta sammantaget bidrar till att främja studenternas ansvar för och aktiva förhållningssätt till sina studier.

Självvärderingen lyfter fram den jesuitiska bildningstraditionen som grund för en pedagogisk inriktning som syftar till att utveckla studenternas förmåga till analys, reflektion och argumentation. Bedömargruppen finner att merparten av läraktiviteter och examinationsformer i enlighet med det består av skriftliga och muntliga analyserande och argumenterande uppgifter i mindre grupper. Vid platsbesöken förklarade lärosätet hur systemet med individuella mentorer stärker den här pedagogiska grunden, till exempel genom att studenterna diskuterar innehållet i sina uppsatser tillsammans med en lärare.

I självvärderingen anger lärosätet att studenternas åsikter om aktivt lärande följs upp genom en fråga i kursvärderingarna om hur de upplever relevansen i examinationsformerna. Självvärderingen lyfter också fram att lärosätet genom kursvärderingarna har fångat upp att studenterna upplevt sämre möjligheter till aktivt lärande när undervisningen under pandemin mestadels har bedrivits på distans.

Platsbesöken bekräftade för bedömargruppen att utbildningarna är utformade så att de uppmuntrar studenterna att vara aktiva på föreläsningar, seminarier och examinationer. Undervisningsgrupperna är små och lärandet sker till stor del genom diskussion och reflektion, vilket ofta fortsätter på rasterna. Lärarna kommer nära studenterna, och examinationerna är inriktade på reflektion och analys.

Bedömargruppen finner att arbetssätten är ändamålsenliga och uppfyller bedömningsgrunden. Kvalitetssäkringen genom lärarkollegiets granskning framstår som systematisk och ändamålsenlig, inte minst för att kollegiet samlar alla tillsvidareanställda lärare. Därigenom finns goda förutsättningar för ett gemensamt synsätt och att det synsättet också tillämpas på alla kurser. Bedömargruppen anser också att uppföljningen genom kursvärderingar är ändamålsenlig och bidrar till god kvalitetssäkring av bedömningsgrunden.

3.3 Lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att bedömningsgrunden är uppfylld genom att lärosätet har tydliga riktlinjer för lärarnas kompetens i centrala undervisningsroller, och att det finns tydliga riktlinjer för granskning och utvärdering av nära samband mellan forskning och utbildning i alla kurser.

I självvärderingen anges att nära samband mellan forskning och utbildning säkerställs genom relevant ämnesmässig kompetens hos kursledare och examinatorer samt att de bedriver egen forskning. Vid platsbesöken framkom att forskningsanknytning följs upp i medarbetarsamtalen. Externa timlärare ska anlitas om de tillsvidareanställda lärarna inte har rätt kompetens eller är tillgängliga för en kurs, vilket framgår av Riktlinjer för utbildning vid Newmaninstitutet.

Ett annat sätt att säkerställa nära samband mellan forskning och utbildning är den granskning som lärarkollegiet gör när de bereder utbildningsplaner och beslutar om kursplaner. Enligt självvärderingen bedöms exempelvis kursens akademiska nivå, lärandemål, litteratur och examinationsformer. Arbetssättet framgår av Riktlinjer för utbildning vid Newmaninstitutet.

Bedömargruppen konstaterar att forskningsanknytning ingår i den externa utvärderingen av forskning och utbildning, som beskrivs i Riktlinjer för extern utvärdering av utbildning och forskning vid Newmaninstitutet. Efter påpekande i den senaste externa granskningen har lärosätet öppnat ett ärende i Daylite om att forskningsanknytningen bör göras tydligare i kursplanerna.

Sambandet mellan forskning och utbildning tas även upp i Kvalitetspolicy vid Newmaninstitutet. Ansvaret för att sambandet mellan forskning och utbildning säkerställs av studierektorn och av den forskningsansvariga, vilket tydligt framgår av lärosätets arbetsordning. Vid platsbesöken fick bedömargruppen ytterligare intryck av att lärosätet arbetar aktivt med att säkerställa ett nära samband mellan forskning och utbildning. Lärarna intygar att de får stor frihet att undervisa inom sitt eget forskningsområde.

Bedömargruppen har även tagit del av dokumentation av utvalda ärenden i Daylite och analys av alla kursvärderingar från 2021, för att se hur lärosätet i praktiken arbetar med förbättringar. De visar att lärosätet arbetar systematiskt för att fånga upp kritiska synpunkter och förbättringsförslag, bland annat om litteraturens svårighetsgrad, och har strukturerade sätt att analysera, åtgärda och återkoppla.

3.4 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att bedömningsgrunden är uppfylld genom att lärosätet kan redovisa vissa systematiska arbetssätt, framför allt lärarkollegiets återkommande granskning av kurs- och utbildningsplaner och den externa utbildningsutvärderingen vart tredje år.

Av självvärderingen framgår att kvalitetssäkringen framför allt sker genom den systematiska granskning som lärarkollegiet gör av alla utbildnings- och kursplaner, där en av granskningspunkterna handlar om hur utbildningen förhåller sig till de nationella examensmålen. Lärosätet lyfter i självvärderingen också fram den progressionsmatris som tagits fram för att belysa hur de ingående kurserna i respektive utbildningsprogram förhåller sig till examensmålen. Jämte kursplanerna ingår matriserna också som underlag för den externa utbildningsgranskningen.

Bedömargruppen konstaterar att de standardiserade arbetssätten för granskning beskrivs i Riktlinjer för utbildning vid Newmaninstitutet och Riktlinjer för externa utvärderingar av utbildning och forskning, vilka bedöms som ändamålsenliga. Bedömargruppen har även tagit del av en skriftlig instruktion till de externa utbildningsgranskarna, och de framstår som ändamålsenliga.

I bedömningsgrunden ingår det som brukar kallas konstruktiv länkning, där länkningen säkerställs genom tydligt formulerade kursmål, medvetet valda läraktiviteter och genom att examinationen utformas så att studenten kan visa i vilken grad målen har nåtts med tydliga bedömningskriterier. Vid platsbesöken förstärktes bedömargruppens uppfattning att lärosätet genom lärarkollegiets granskning av kursplaner och den externa utbildningsutvärderingen har systematiska och standardiserade arbetssätt för att kvalitetssäkra den kopplingen.

Bedömargruppen anser dock att lärosätet i Riktlinjer för utbildning vid Newmaninstitutet och Riktlinjer för extern granskning av forskning och utbildning vid Newmaninstitutet kan förtydliga att granskningen uttalat ska gälla den konstruktiva länkningen. Den bör inte bara omfatta programmål och kursmål inom program, utan även hur andra kursers mål förhåller sig till lärandeaktiviteter och examinationsformer.

Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet arbetar vidare med progressionsmatrisen för att klargöra dess syfte. Bedömargruppen konstaterar att progressionsmatrisen visar vilka kurser som bidrar till uppfyllandet av respektive examensmål. Men den visualiserar knappast hur kopplingen ser ut mellan mål, lärandeaktiviteter och examinationer, som lärosätet skriver i instruktionen till de externa granskarna som utvärderar forskning och utbildning enligt Riktlinjer för extern utvärdering av utbildning och forskning vid Newmaninstitutet. Om lärosätet vill framhålla progressionsmatrisen som ett systematiskt arbetssätt för kvalitetssäkring av den konstruktiva länkningen, behöver den utvecklas.

3.5 Utifrån kontinuerliga uppföljningar och periodiska granskningar vidtar lärosätet de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att bedömningsgrunden är uppfylld genom att lärosätet har flera olika, systematiska sätt att följa upp och granska utbildningar, och genom att platsbesöken och övriga underlag visar att resultaten leder till förbättringar och utveckling.

I självvärderingen beskriver lärosätet hur man arbetar med kursvärderingar och enkäter för att följa upp hur utbildningarna fungerar. Studenterna får lämna kursvärderingar efter varje kurs. Resultaten diskuteras och analyseras gemensamt av lärarkollegiet, medan kursledaren och examinatorn ansvarar för att genomföra åtgärder. Det arbetet framstår för bedömargruppen som ändamålsenligt.

Studiemiljön följs upp genom en årlig studentenkät, och en annan enkät går till alumner. Utöver detta följs utbildningarnas kvalitet upp genom externa bedömare av examensarbeten. Lärosätet framhåller i självvärderingen att granskningen ger en systematisk möjlighet att upptäcka och åtgärda brister i utbildningen, exempelvis när det gäller metoder eller skrivande.

Bedömargruppen konstaterar att självvärderingen lyfter fram den återkommande externa utbildningsgranskningen som ett viktigt verktyg för kvalitetssäkring. Arbetssättet beskrivs genom Riktlinjer för extern utvärdering av utbildning och forskning. Granskningen baseras på skriftliga underlag, med möjlighet till kompletterande intervjuer. Bedömningarna analyseras först av studierektorn och lärarkollegiet, som lämnar en rapport till högskolestyrelsen med en redogörelse för resultat och åtgärder. Riktlinjerna anger också tydligt vad som sker om granskningen visar att en utbildning har allvarliga brister. Efter den hittills enda externa granskningen utvärderade lärosätet även själva arbetssättet, och beslutade att fortsättningsvis ha med en student från vardera utbildningen (teologi respektive filosofi) för att ge bättre förutsättningar att bedöma båda utbildningsprogrammen. Bedömargruppen anser att den externa granskningen är ändamålsenlig.

Bedömargruppen noterar att rutiner för hantering av förbättringsförslag, identifierade risker och avvikelser som framkommer i de olika uppföljningarna och granskningarna beskrivs i Riktlinjer för hantering av tillbud, förbättringsförslag, risker och avvikelser. Studierektorn ansvarar för notering i Daylite, och för att de identifierade förbättrings- och utvecklingsförslagen kategoriseras och omhändertas på ett systematiskt och strukturerat sätt. Resultaten kommer högskolestyrelsen till del genom Kvalitetsredovisningen och större områden tas in i den strategiska treårsplanen. Bedömargruppens intryck är alltså att lärosätet har en genomtänkt plan för att identifiera förbättrings- och utvecklingsområden genom olika uppföljningar och utvärderingar, som görs enligt god struktur och periodicitet.

Bedömargruppen konstaterar att studentinlagan bekräftar att studenterna aktivt uppmanas att lämna in en kursvärdering efter varje kurs. Studentrepresentanter får vara med när lärarkollegiet granskar och diskuterar resultaten. Enligt studentinlagan efterfrågar lärosätet studenternas åsikter, och vid platsbesöken framgick att studentkåren anser att resultaten stämmer överens med vad de hör från studenterna. Studentkåren intygar också att lärosätet har genomfört förbättringar med anledning av kritik i kursvärderingar.

Sammantaget anser bedömargruppen att det finns belägg för att lärosätet genomför både kontinuerliga och periodiska granskningar av sina utbildningar. Det är en styrka att de är väl beskrivna och standardiserade, och de framstår som ändamålsenliga och effektiva. En svaghet är att de inte har hunnit provas i praktiken särskilt länge. Lärosätet är dock medvetet om detta, och har i sin strategiska plan identifierat som utvecklingsområde att säkerställa att arbetssätt och resultat får avsedd effekt och att förbättringsområden åtgärdas.

3.6 Lärosätet säkerställer att granskningsresultat publiceras och att åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.

Inte uppfylld

Bedömargruppen anser att bedömningsgrunden inte är uppfylld. Det som framför allt påverkar är att lärosätet inte kommunicerar kursvärderingsresultat till studenterna, utan bara till studentkåren. Lärosätet publicerar inte heller resultat från externa utbildningsutvärderingar offentligt, vilket är en brist.

Arbetssätt för publicering och kommunikation av gransknings- och utvärderingsresultat beskrivs i Riktlinjer för utbildning och i Riktlinjer för kontinuerlig och strategisk ledning av Newmaninstitutet. I självvärderingens avsnitt 1.6 finns en sammanställning över vilka utbildningsgranskningar och utbildningsutvärderingar som görs, hur de publiceras och kommuniceras samt vilka intressenter som tar del av resultaten. Av sammanställningen framgår att kursvärderingsresultat sammanställs av studierektorn och diskuteras i lärarkollegiet, där det finns en studentrepresentant.

Kursvärderingsresultatet ingår i den årliga kvalitetsredovisningen och är ett av underlagen för extern granskning av utbildning vart tredje år. I självvärderingen anger lärosätet att kommunikationen av kursvärderingsresultat till studenter är upp till varje lärare, och bedömargruppen finner att det är ett utvecklingsområde att göra den mer systematisk.

Lärosätet har enligt självvärderingen valt att inte publicera de direkta resultaten från studentenkäten och alumnenkäten, utan att bara kommunicera dem med rektorn och studierektorn. Anledningen är att lärosätets ringa storlek medför en risk att enskilda lärare och studenter kan identifieras i svaren. Däremot publiceras en sammanfattning av resultaten på Microsoft Teams, där alla medarbetare kan ta del av den. Resultaten sammanfattas även kort i kvalitetsredovisningen, som delges högskolestyrelsen där det finns en studentrepresentant. Sammanfattningen ingår dessutom i underlaget till de externa granskarna av utbildning, inklusive studentrepresentanter.

Av självvärderingen framgår att resultaten från den externa utbildningsgranskningen tas emot av högskoledirektören, som kommunicerar dem med rektorn, studierektorn och den forskningsansvariga. De intressenter som enligt självvärderingen anses relevanta är studierektorn, den forskningsansvariga, rektorn, staben, lärarkollegiet och högskolestyrelsen inklusive dess studentrepresentanter.

Bedömargruppen anser att det är en brist att flera gransknings- och utvärderingsresultat inte publiceras offentligt. Det gäller framför allt kursvärderingsresultatet, men även resultat från student- och alumnenkäter samt externa utbildningsgranskningar. Det finns bara en mycket kort sammanfattning i den årliga kvalitetsredovisningen, och den utgör lärosätets enda systematiska återkoppling till studenterna om resultat från kursvärderingar, enkäter och externa granskningar.

Bedömargruppen anser att lärosätet behöver införa en systematisk kommunikation med studenterna om resultatet från kursvärderingarna, för att säkerställa att studenter som har svarat på kursvärderingen får ta del av resultaten, liksom studenter på nästa kurstillfälle och studenter som eventuellt vill läsa kursen längre fram. Bedömargruppen har förståelse för riskerna med att publicera direkta enkätresultat mot bakgrund av det begränsade antalet studenter. Men lärosätet borde åtminstone publicera den sammanställning av resultaten som högskolestyrelsen och alla medarbetare får ta del av. Därigenom skulle både de egna studenterna och studenter på andra lärosäten ha möjlighet att, åtminstone i viss mån, bedöma kvaliteten i utbildningarna. Det är enligt bedömargruppen inte ändamålsenligt att lärosätet lägger ansvaret för att sprida resultatet på enskilda studentrepresentanter i högskolestyrelsen och lärarkollegiet.

3.7 Lärosätet har och tillämpar goda rutiner för antagning av studenter och doktorander, tillgodoräknanden samt för utfärdande av examensbevis. Lärosätet har även en fastställd rutin för omprövning av beslut gällande studenter och doktorander.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att bedömningsgrunden är uppfylld genom att lärosätet har redovisat tydliga och systematiska arbetssätt i Riktlinjer för utbildning vid Newmaninstitutet. Där finns beskrivna rutiner för hantering av behörighet, antagning, tillgodoräknanden och utfärdande av examen.

Bedömargruppen konstaterar att studierektorn bereder lärosätets modell för antagning som därefter diskuteras i lärarkollegiet och vid behov även i stabsmöte. Antagning sker via antagning.se, med information om behörighetskrav med mera. Behörighetskrav på kurser anges i kursplanen. Studierektorn ansvarar för att rätta skrivfel, räknefel etc. En student som inte är nöjd med sitt antagningsbeslut kan begära omprövning av rektor, enligt Riktlinjer för utbildning vid Newmaninstitutet.

Riktlinjer för utbildning vid Newmaninstitutet är enligt bedömargruppen tydliga när det gäller hanteringen av tillgodoräknanden. Studenter kan ansöka om att få en tidigare utbildning tillgodoräknad, både hela kurser och delar av kurser, reell kompetens och utländsk utbildning. Bedömargruppen konstaterar att Riktlinjer för utbildning vid Newmaninstitutet tydligt anger vart studenten ska vända sig och vem som tar beslut, och att lärosätet har beskrivna kriterier för tillgodoräknanden samt rutiner för arkivering av beslut.

Liksom i antagningsärenden kan studenterna begära omprövning av ett beslut om tillgodoräknande. Bedömargruppen konstaterar att rutinerna är tydligt beskrivna i självvärderingen och de framgår av Riktlinjer för utbildning vid Newmaninstitutet. Detsamma gäller examenshandläggning och andra förekommande beslut i studentärenden.