Arbetsliv och samverkan

Lärosätet anger i sin självvärdering att det säkerställs att utbildningarna utvecklar studenternas förmåga att möta förändringar i arbetslivet. Det säkerställs dels genom kvalitetssäkring av generella kompetenser, som kreativitet, reflekterande och kritisk förmåga, dels genom ändamålsenliga samverkansprocesser tillsammans med civilsamhällets aktörer och arbetsgivare. Bedömargruppen anser dock att rutiner och processer behöver beskrivas och genomföras ytterligare i organisationen, samt att lärosätet behöver etablera en struktur för uppföljning, utvärdering och förbättring av arbetslivsperspektivet.

Bedömargruppen vill lyfta fram följande utvecklingsområden inom bedömningsområdet:

• Lärosätet bör tydliggöra vilka de viktigaste intressenterna är.
• Lärosätet bör förstärka och förtydliga strukturen för uppföljning, utvärdering och förbättring inom organisationen.
• Lärosätet bör utveckla beskrivningen av mål och måluppfyllelse inom området ytterligare inom de olika avdelnings- och ämneskollegierna samt lämna tydligare avtryck i verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser.
• Lärosätet bör förstärka, förtydliga och systematisera samverkan med alumner.

6.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att utbildningarna utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Ej uppfylld

Bedömningsgrunden är ej uppfylld. Det finns en omfattande samverkan med arbetslivet men det saknas systematiska rutiner och processer för bland annat uppföljning.

Lärosätet anger i självvärderingen att examensmål och utbildningar inte enbart ska förbereda de utexaminerade att möta arbetslivets utmaningar, utan också rusta dem att driva utvecklingen av civilsamhället och dess organisationer. När det gäller samverkan med utbildningar på grundnivå och avancerad nivå anger lärosätet att man samverkar med huvudsakliga intressenter inom civilsamhället, både kyrkor och ideella organisationer och andra aktörer. Lärosätet anger också att man på så sätt håller sig uppdaterad om behovet av utbildningar och hur befintliga utbildningar bör utvecklas för att vara relevanta och användbara. Exempel i självvärderingen och vad som framkommit vid platsbesöken tyder på att utbildningarna har en god samverkan med arbetslivet. Exempelvis anges i självvärderingen att blivande pastorer har verksamhetsförlagd utbildning (VFU), att praktikplatser finns även inom andra utbildningar, samverkan sker med Equmeniakyrkan i olika former och att studenter erbjuds möjligheter att delta i årliga MR-dagarna (mänskliga rättigheter) där möten sker med representanter från institutioner och organisationer knutna till mänskliga rättighetsfrågor. Även vid platsbesöken framkom att lärosätet samverkar med olika intressenter men bedömargruppen saknar beskrivningar av strukturen för den här samverkan. Det framgår inte heller i självvärderingen hur lärosätet samverkar med handledare vid VFU eller hur lärosätet följer upp och utvecklar den delen i utbildningarna, inte heller hur övriga praktikplatser följs upp och utvecklas. Bedömargruppen fick vid platsbesöken flera exempel på samverkan i en mer ostrukturerad form men hittar få exempel på hur lärosätet genom rutiner och processer säkerställer det arbetet, varken i lärosätets kvalitetsrapporter, verksamhetsberättelser eller verksamhetsplaner. Det framgår inte heller tydligt vilka intressenter lärosätet anser är viktiga, eller om representanter från civilsamhället är representerade i något av de tre kollegierna som beskrivs.

I lärosätets verksamhetsberättelse för 2020 beskrivs samverkan med Equmeniakyrkan, teologiska institutionen vid Uppsala universitet, Åbo akademi m.fl. Teologiska högskolan, som är en gren av lärosätets verksamheter, beskriver i sin verksamhetsberättelse att beslut och utvecklingsarbete för utbildningarnas innehåll, relevans, utformning och kvalitetsarbete sker via avdelningens ämnes- och avdelningskollegier. Bedömargruppen saknar en beskrivning i övrigt av hur lärosätet följer upp hur väl de lyckats med sina mål, dvs. att de utexaminerade ska vara rustade att möta arbetslivets utmaningar och vara drivande inom civilsamhället. Bedömargruppen finner inte heller några exempel på arbetssättet i protokoll eller resultatbeskrivningar.

När det gäller utbildningar på forskarnivå anger lärosätet tre mål:

1. Studenterna ska bli än mer drivande inom sin samhällssektor, skapa internationellt och nationellt konkurrenskraftiga forskare och lärare inom forskning utvecklingsarbete.
2. Studenterna ska undervisa på högskolor, forskningsinstitutioner och myndigheter.
3. Studenterna ska rusta civilsamhällets utbildningssektor för ett starkare civilsamhälle. Bedömargruppen finner få exempel och få beskrivningar av hur detta sker i praktiken och hur det följs upp och återkopplas. Även här finner vi få avtryck i lärosätets kvalitetsrapporter, verksamhetsberättelser eller verksamhetsplaner.

Som självvärderingen konstaterar ska utbildningarna syfta till att studenterna ska kunna vara drivande inom sin sfär på arbetsmarknaden. Det konstateras vidare att kvalitetssäkringen sker i och genom en fortlöpande dialog och samverkan med aktörer och arbetsgivare i civilsamhället. Bedömargruppen anser att det finns exempel på samverkan men att det saknas struktur, dels för hur detta sker, dels för hur resultat från samverkan tas tillvara och återförs.

Lärosätet anger i sin handlingsplan att ett systematiskt kvalitetsarbete är nödvändigt för att lärosätet ska förverkliga sina mål och strategier. Vid den externa utbildningsvärdering som skedde vid lärosätet 2021 intervjuades bland annat tre alumner och två företrädare från arbetslivet. Den externa granskaren anger som en utvecklingspunkt att det vore rimligt att en systematisk analys upprättas och dokumenteras för att identifiera vilka krav som en framtida arbetsgivare kan ställa på en nyexaminerad student och att den analysen kontinuerligt revideras utifrån förändringar. Bedömargruppen har inte kunnat hitta några exempel på detta i verksamhetsberättelser eller verksamhetsplaner.

I handlingsplanen framgår att uppföljning och analys ingår i de båda aktiviteterna verksamhetsberättelse och verksamhetsplan samt uppföljning och utvärdering. Bedömargruppens uppfattning är att rutiner och processer för att utbildningarna utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet inte framkommer med tydlighet samt att den struktur för uppföljning och utvärdering som anges i kvalitetssystemet inte har genomförts tydligt. Uppföljning sker i viss utsträckning men på ett mer informellt sätt, och några resultat av det har inte kunnat påvisas.

När det gäller uppföljning av måluppfyllelse hänvisar lärosätet bland annat till alumnundersökningar, men skriver också att aktiviteten ännu inte har verkställts. Det framgår inte hur och när detta kommer att ske. Vid platsbesöken framkom att man dels har alumner som undervisar, dels har ett kontaktnät av alumner. Med tanke på att lärosätet angett att man har samverkan med civilsamhället menar bedömargruppen att det borde vara tämligen enkelt att få till stånd en alumnverksamhet. Återigen saknar bedömargruppen en struktur för detta. Ett systematiskt arbetssätt finns inte beskrivet och har inte heller kunnat påvisas vid platsbesöken.