Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

I inledningen till självvärderingen skriver lärosätet att dess strategier är att genom pedagogik, kursinnehåll och den egna lärprocessen rusta studenter och doktorander att möta nya utmaningar. I självvärderingen skriver lärosätet att kvalitetssystemet har två huvudsakliga komponenter:

• ett systematiskt kvalitetsarbete med sju aktiviteter för att följa upp, analysera och förbättra de befintliga utbildningarna
• kvalitetssäkring inför beslut i den kollegiala organisationen. I det material, både skriftligt och muntligt vid platsbesöken, som bedömargruppen har tagit del av framgår att lärosätets utvärderingssystem är under uppbyggnad, men att organisationen som genomför resultaten av utvärderingarna inte fullt ut har satt sig.

Handlingsplanen skriver att all verksamhet ska främja och genomsyras av sex perspektiv som också är grunden för kvalitetsarbetet. Vid platsbesöken framkom att lärosätet har förstärkt den administrativa organisationen för att både operativt och kommunikativt genomföra och redovisa resultat av det kontinuerliga kvalitetsarbetet. Det innebär att säkerställa att granskningsresultat dokumenteras, publiceras och kommuniceras till relevanta intressenter, menar lärosätet.

Av den externa utvärderingen av kandidatprogrammet i teologi, som genomfördes 2021, framgår att lärosätet genomgår en process där ett informellt kvalitetssäkringssystem ersätts av ett formellt system. Bedömargruppen konstaterar att kontinuerliga och periodiska granskningar av kurs- och programvärderingar finns beskrivna i handlingsplanen. Det visar att lärosätet har en medvetenhet om kvalitetsarbetets inriktning, utformning och genomförande, även om bedömargruppen menar att det inte framgår tydligt hur och på vilket sätt resultaten tas till vara och förs tillbaka in i organisationen och därmed fungerar kvalitetsdrivande. Bedömargruppen noterar också att bara en extern utvärdering hittills har genomförts.

Bedömargruppen vill lyfta fram följande utvecklingsområden inom bedömningsområdet:

• Lärosätet bör formalisera kvalitetsarbetet, så att kurs- och programvärderingar kan jämföras med varandra och föras tillbaka in i organisationen.
• Lärosätet bör påskynda arbetet med att vidareutveckla matriser för att tydliggöra hur
• Lärosätet bör tydliggöra ansvarsfördelning och systematik för de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.
• Lärosätet bör bidra till att dokumentera förbättringar av utbildningar, för att förenkla kommunikationen med relevanta intressenter.

3.1 Lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar.

Uppfylld

Bedömningsgrunden är uppfylld. Det finns i den årliga förbättringscykeln goda rutiner och processer för utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar och en tydlig ansvarsfördelning.

Lärosätet anger i delegationsordningen att man vid avveckling av kurser eller program följer UKÄ:s riktlinjer för studenters rättssäkerhet, vilket är i sin ordning. Vid platsbesöken framgick dock att det råder viss oklarhet om återkoppling av beslut.

Ansvarsfördelning samt rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av pågående utbildningar omfattas av den årliga förbättringscykeln som beskrivs ovan i bedömningsgrund 1.1. Av självvärderingen framgår att flera styrdokument har reviderats under 2020–2021, däribland delegationsordningen där bland annat kvalitetskriterier och beredningsprocesser inför beslut har förtydligats. I delegationsordningen framgår att för inrättande och avveckling av examen eller program på grundnivå och avancerad nivå fattar rektorskollegiet beslut efter beredning i avdelningskollegiet. Det gäller också utbildning på forskarnivå. Bedömargruppen menar att de beskrivna rutinerna förefaller goda, samtidigt som gruppen vill lyfta fram att det vid platsbesöken nämndes att det finns behov av att förtydliga ansvarsfördelningen samt rutiner och processer för inrättande och avveckling av utbildning.

I delegationsordningen framgår också att vid inrättande av ny utbildning ska avdelningskollegiet respektive forskarutbildningskollegiet försäkra sig om att utbildningens utformning uppfyller reglerna i utbildningsordningen och de krav som framgår av handlingsplanen, bland annat att utbildningarna främjar de sex prioriterade perspektiven. Där framgår även att den biträdande rektorn ska bedöma utbildningens strategiska betydelse och ta ställning till om utbildningen kan genomföras med hög kvalitet inom ramen för tillgängliga resurser. Bedömargruppen ser detta som en tydlig rutin för kriterier för inrättande av utbildning.

Som framgår av självvärderingen ska analys av genomströmning, studentrekrytering och kostnad av program göras i den ordinarie uppföljningen av program. Bedömargruppen finner vissa avtryck från dessa analyser i lärosätets verksamhetsberättelser.

Det framgår också av självvärderingen, och av avdelningarnas verksamhetsplaner, att ett arbete med att säkerställa nationella och lokala examensmål via målmatriser pågår vid lärosätet. I självvärderingen anger lärosätet också, främst i relation till bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan, att en fortlöpande dialog och samverkan sker med aktörer och arbetsgivare inom civilsamhället. Det är positivt för utbildningarnas utveckling och är i samklang med lärosätets vision, menar bedömargruppen. Bedömargruppen fick dock ingen tydlig uppfattning om dialogerna sker ad hoc eller är formaliserade, och menar att en formalisering skulle bidra till säkerställande och tydlighet.

Av delegationsordningen framgår att avveckling av program ska ske om allvarliga brister identifieras och inte åtgärdas. Bedömargruppen noterar att nedläggning har skett, men då på grund av lågt söktryck, vilket exemplifieras i självvärderingen.

3.2 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket också återspeglas i examinationen.

Uppfylld

Bedömningsgrunden är uppfylld. Lärosätet säkerställer att studenterna tar en aktiv roll i lärandeprocessen genom utvärderingar och tydligt definierade lärandemål och varierande examinationsformer.

Av lärosätets sex prioriterade perspektiv framgår att utbildningen ska utveckla de studerandes kreativitet och kritiska förmåga. Självvärderingen anger att detta perspektiv är grundläggande för kvalitetsarbetets aktiviteter och att det säkerställs och följs upp genom kurs- och programvärderingar samt genom student- och doktorandenkäter. Bedömargruppen menar att den grundhållningen förefaller ändamålsenlig.

I självvärderingen framgår att lärarens roll i undervisningen är att hjälpa studenterna att uppnå lärandemålen och examinationsmålen genom stödjande aktiviteter. Det framgår även att det finns matriser som visar hur kursernas lärandemål stämmer överens med de nationella och lokala examensmålen. Vid platsbesöken framkom dock att flera av dem håller på att utarbetas. I verksamhetsplanen för 2022 framgår att examinationsformerna blir mer avancerade genom en progression mellan det första och det andra året i studierna – en åtgärd som bör bidra till att säkerställa studenternas intresse för och aktiva roll i lärandeprocessen, enligt bedömargruppen. I självvärderingen framgår att kurser examineras både muntligt och skriftligt eller via så kallade kamratexaminationer.

Vid platsbesöken framkom att studenter och doktorander uppmuntras till att ta en aktiv roll i lärande- och examinationsprocessen genom att själva vara med och utforma examinationer. På detta sätt skapas en variation av examinationsformer som syftar till en studerandecentrerad lärandeprocess, vilket bedömargruppen anser är positivt. Kombinationen av tydligt definierade lärandemål och varierande examinationsformer, liksom en studerandecentrerad lärandeprocess, borde enligt bedömargruppen bidra till ett ökat engagemang.

Av självvärderingen framgår att lärosätet har investerat i lärosalar för ett aktivt lärande och studentmedverkan även för utbildningar som bedrivs på distans. Lärosätet menar att didaktiska grep som flippat klassrum underlättas av användningen av lärplattformen. För utbildning på forskarnivå säkerställs doktorandernas aktiva deltagande i lärprocessen genom den individuella studieplanen.

3.3 Lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Uppfylld

Bedömningsgrunden är uppfylld. Lärosätet säkerställer ett samband mellan forskning och utbildning främst genom en hög andel disputerade lärare, men också genom att lärosätets strategi är att skapa miljöer där utbildningsutbudet synkroniseras med inriktningen på forskningsverksamheten.

I självvärderingen framgår att lärosätets strategi är att skapa kompletta miljöer där utbildningsutbudets inriktning synkroniseras med lärosätets prioriteringar i forskningsverksamheten, och att samtliga forskarutbildningsämnen har sin motsvarighet på grundnivå och avancerad nivå. Det bekräftades vid platsbesöken. Bedömargruppen menar att det visar på en tänkt systematik i forskningsanknytning i utbildningarna.

Det framgår också i självvärderingen att vid inrättande av ny utbildning ska det finnas en beskrivning av hur utbildningen säkerställer god forskningsanknytning och hur studenterna erbjuds att delta i aktiviteter med forskningsanknytning. Även det visar att lärosätet har processer och rutiner för att säkerställa ett samband mellan forskning och utbildning som kommer studenterna till godo, menar bedömargruppen.

I självvärderingen framgår också att sambandet mellan forskning och utbildning säkerställs genom en hög andel disputerade och forskningsaktiva lärare. Självvärderingen visar att både professorer och lektorer på likartade villkor har möjlighet att anhålla om forskningstid i tjänsten. Bedömargruppen menar att lärosätet har stärkt sin forskningskapacitet genom att fler lektorer har blivit befordrade till professorer eller har fått docentkompetens och genom expansionen av forskarutbildningen. Enligt bedömargruppen är det positivt att lärare inte kan utebli från undervisningen genom stora forskningsanslag. Enligt handlingsplanen måste alla lärare anslå minst 20 procent av tjänsten till undervisning, en åtgärd som stärker relationen mellan forskning och utbildning.

Ett av de sex prioriterade perspektiven, som ska genomsyra all utbildning vid lärosätet, är att forskning och utbildning ska befrukta varandra och komma civilsamhället till nytta. Lärosätet anser att det garanteras och följs upp av kurs- och programvärderingar samt student- och doktorandenkäter, enligt i självvärderingen. Av protokoll från ämnesföreträdarkollegiet framgår att lärosätet har som mål att den externa programvärderingen ska resultera i förslag om studenters förmåga till självständigt arbete och förmåga att inom huvudområdet göra vetenskapliga bedömningar. Bedömargruppen konstaterar att lärosätets process och rutiner för i synnerhet återkoppling och hantering av resultat från kursvärderingar har brister som bör åtgärdas, för att kunna säkerställa underlag för uppföljning och därmed tillföra kvalitet och säkerställande av måluppfyllelse av bedömningsområdet. Bedömargruppen noterar att bara en programvärdering hittills är gjord vid lärosätet.

3.4 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

Uppfylld

Bedömningsgrunden är uppfylld. Lärosätet har utvecklat rutiner och processer för att säkerställa kopplingen mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

Av handlingsplanen framgår att vid inrättande av utbildningar utformas utbildningsmål samt lärandemål som ska uppfyllas av studenterna. Det framgår vidare att för varje examen ska en matris upprättas som tydligt visar hur kursens lärandemål stämmer överens med nationella och lokala examensmål. Det ska även framgå hur progression täcks av kurserna som ingår i examen. Matrisen ska granskas varje år och ska kommenteras i verksamhetsberättelsen. Varje examen ska också granskas externt minst vart sjätte år. Då granskas om lärosätet har processer för utformning och inrättande av utbildningar, och om utbildningarna är utformade så att de utbildningsmål som är fastställda för dem, inklusive lärandemål, kan uppfyllas av studenterna.

Enligt handlingsplanen är det den biträdande rektorn och studierektorn som ansvarar för att säkerställa kopplingen mellan nationella och lokala examensmål och det är studierektorn tillsammans med avdelningskollegiet som verkställer. Slutgiltiga beslut fattas av rektorskollegiet efter förslag på utbildningsplan från avdelningskollegiet. Den biträdande rektorn utser därefter en programansvarig som tillsammans med ansvarigt ämneskollegium planerar och verkställer definierade kvalitetsförbättringar. Bedömargruppen menar att den beskrivna processen är ändamålsenlig och att resultat av processen bör leda till återkopplingar och uppföljning. Bedömargruppen ser att aktiviteten ger avtryck i avdelningarnas verksamhetsplaner. Vid platsbesöken framgick dock att arbetet med matriserna fortfarande är under utveckling, och att avdelningarna har kommit olika långt i arbetet. Bedömargruppen menar att det är viktigt att lärosätet påskyndar arbetet med att vidareutveckla matriserna, för att tydliggöra hur kursernas lärandemål stämmer överens med nationella och lokala examensmål.

Enligt handlingsplanen ska en matris som synliggör hur de lokala och nationella målen uppfylls även finnas för utbildning på forskarnivå. Under 2021 har, enligt självvärderingen, en översyn av de individuella studieplanerna inletts för att skapa matriser för att säkerställa det. Vid platsbesöket framgick att doktoranderna såg den utvecklingen som ett stöd i utbildningens genomförande. Även det anser bedömargruppen är en positiv utveckling, men som bör påskyndas.

3.5 Utifrån kontinuerliga uppföljningar och periodiska granskningar vidtar lärosätet de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

Ej uppfylld

Bedömningsgrunden är inte uppfylld. Lärosätet har inlett arbetet med att säkerställa att uppföljningar och periodiska granskningar av lärosätets utbildningar leder till de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla dem, men att processer och rutiner för detta ännu inte fullt ut satt sig i praktiken.

Som bedömargruppen skriver i Bedömningsgrund 1.1, med hänvisning till självvärderingen, består kvalitetssystemet av två komponenter. Den första komponenten är de sju aktiviteterna med syfte att följa upp, analysera och förbättra utbildningarna. Syftet med den komponenten är, vilket framgår av handlingsplanen, att säkerställa kvaliteten i samtliga befintliga utbildningar. Resultaten av analyserna ska redovisas i verksamhetsberättelserna. Enligt handlingsplanen innefattar kvalitetsarbetet kontinuerliga kursvärderingar, årliga student-, doktorand-, alumni- och medarbetarundersökningar där kommunikationsavdelningen har det operativa ansvaret. Inget av detta framgår dock av det material som bedömargruppen har tagit del av, och vi kan inte tydligt se hur åtgärder och uppföljning fungerar i praktiken. Bedömargruppen konstaterar att processen för att förbättra och utveckla utbildningarna finns, men att den ännu inte satt sig tillfredställande i praktiken. Alumnundersökningar har ännu inte skett, vilket lärosätet också anger i självvärderingen.

Av handlingsplanen framgår att alla utbildningsprogram ska granskas externt var sjätte år. Hittills har extern granskning bara genomförts av ett program, vilket har lett till planerade åtgärder främst för utbildningarnas koppling till lokala och nationella mål. Programvärderingen ska, enligt handlingsplanen, utformas så att den är underlag för uppföljning av de sex perspektiv som all verksamhet vid lärosätet ska främja och genomsyras av. Granskningsresultaten och föreslagna åtgärder ska kommenteras i de årliga verksamhetsberättelserna och verksamhetsplanerna. Bedömargruppen menar att detta är väl framskrivet och kan säkerställa kvaliteten, men konstaterar samtidigt att avdelningarnas verksamhetsberättelser och verksamhetsplaner beskriver det i olika hög utsträckning. Inför 2022 anger lärosätet att dokumentationen av förbättringsåtgärder ska infogas i verksamhetsplanerna, vilket bedömargruppen anser är en förbättring. Vid platsbesöken framgick att det råder vissa oklarheter när det gäller ansvarsfördelningen för återkoppling och uppföljning av resultat till berörda, något som bedömargruppen anser bör säkerställas.

En svaghet i systemet, som också nämns i bedömningsgrund 1.5 är den låga svarsfrekvensen på kursvärderingar, vilket självvärderingen också beskriver. Det gör att en viktig länk i kvalitetsarbetet inte fungerar fullt ut. Det låga intresset för att besvara kursvärderingarna antyder att studenterna själva inte uppfattar dem som en del av utbildningen eller som ett informationstillfälle riktat tillbaka till kursansvariga. Bedömargruppen anser att lärosätet behöver stärkas arbetet med att medvetandegöra studenterna om vikten av att medverka i kursvärderingar.

3.6 Lärosätet säkerställer att granskningsresultat publiceras och att åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.

Ej Uppfylld

Bedömningsgrunden är inte uppfylld. Granskningsresultat och tänkta åtgärder i samband med dessa kommuniceras inte på ett ändamålsenligt sätt till relevanta intressenter.

Vid platsbesöken framkom att kommunikationen av granskningsresultat till relevanta intressenter sker förhållandevis informellt. Dokumenthanteringen har, vilket också framgick vid platsbesöken, vissa brister som behöver åtgärdas för att öka transparensen i och kommunikationen av exempelvis kursvärderingar. Det framgick att ett förbättringsarbete pågår med att öka den formella tillgängligheten.

Vid platsbesöken framkom också att dokumentation finns på olika ställen, både fysiskt och digitalt. Bedömargruppen konstaterar att webbplatsen vid tidpunkten för platsbesöken inte var uppdaterad och att faktiska resultat från den dokumentation av olika undersökningar som räknas upp i handlingsplanen inte var lätta att finna. I självvärderingen framgår det inte vilka som är lärosätets relevanta intressenter. Det kan innebära en risk för att berörda intressenter inte nås av granskningsresultat och planerade åtgärder, menar bedömargruppen. I självvärderingen framgår exempelvis inte tydligt hur och var kommunikation av resultat till externa intressenter sker och var resultat finns.

Den grundläggande tanken i självvärderingen är att studenter, doktorander och lärare är delaktiga och informerade om verksamheten och dess kvalitetsarbete genom medverkan i ämnes- och avdelningskollegier, kvalitetsråd och lärosätets styrelse. Självvärderingen anger också att granskningsresultat och rapporter som genererats av kvalitetssystemet ska finnas tillgängliga för studenter och anställda vid lärosätets intranät samt relaterade molntjänster. Vid platsbesöken framgick att det finns vissa brister i tillgängligheten av resultat genererat av kvalitetsarbetet, men att lärosätet via den administrativa avdelningen påbörjat ett förbättringsarbete om detta.

I självvärderingen anger lärosätet att ambitionen är att lyfta fram åtgärder för att förenkla informationsspridningen och skapa protokollserier som dokumenterar den kollegiala strukturens sammanhållande värde. Det framgår dock inte hur och när dessa åtgärder ska genomföras. Bedömargruppen menar att intentionen att göra information om granskningsresultat på alla nivåer tillgänglig finns vid lärosätet, men att den systematiska kommunikationen av resultaten ändå har brister som behöver åtgärdas.

3.7 Lärosätet har och tillämpar goda rutiner för antagning av studenter och doktorander, tillgodoräknanden samt för utfärdande av examina. Lärosätet har även en fastställd rutin för omprövning av beslut gällande studenter och doktorander.

Uppfylld

Bedömningsgrunden är uppfylld.

Lärosätet följer i allt väsentligt de föreskrifter som gäller vid de statliga universiteten och högskolorna enligt högskolelagen och högskoleförordningen.

Det finns tydliga rutiner för antagning, tillgodoräknanden och utfärdande av examina. Det finns möjlighet att överklaga beslut som kan leda till en omprövning av givna resultat på kurser och program. Rutiner för disciplinärenden finns.

I självvärderingen skriver lärosätet, med hänvisning till utbildningsordningen, att man valt att ha liknande rutiner för antagning, tillgodoräknande och utfärdande av examen som gäller vid statliga universitet och högskolor. Bedömargruppen menar att detta förefaller vara i sin ordning. I lärosätets utbildningsordning finns regler och rutiner för detta. Dessa är utformade enligt högskolelagen och högskoleförordningen. I delegationsordningen finns en beskriven rutin fo?r handläggning av dessa ärenden. Bedömargruppen konstaterar att rutiner och processer för hur studenter och doktorander antas, hur lärosätet utfärdar examina samt hur omprövning går till förefaller ändamålsenliga.