Jämställdhet

Inte tillfredsställande

Bedömargruppens slutsats är att bedömningsområdet inte är tillfredsställande. Lärosätet visar en god ambition att införliva ett jämställdhetsperspektiv i all verksamhet och utbildning, men konstaterar att arbetet inte beaktas på ett systematiskt sätt i lärosätets utbildningar, och följs heller inte upp på ett systematiskt sätt i verksamheten. Få ämnen och utbildningar tar upp frågan i avdelningarnas verksamhetsplaner, trots att jämställdhet är ett av lärosätets prioriterade perspektiv. Det framgår i självvärderingen, vilket stärktes vid platsbesöken, att lärosätet lyfter in många andra perspektiv än just jämställdhet i förhållande till bedömningsområdet, och att det råder en förhållandevis stor skillnad mellan ämnen och avdelningar hur anställda och studenter uppfattar ett systematiskt arbete med jämställdhet i utbildningarnas utformning.

Bedömargruppen vill lyfta fram följande utvecklingsområden inom bedömningsområdet:

• Lärosätet bör skapa en gemensam förståelse för vad jämställdhet är ur ett kvalitetsperspektiv, och hur jämställdhet kan införlivas i undervisningen.
• Lärosätet bör skapa en tydlig målbild för arbetet som gör att det på ett tydligt sätt går att avgöra om arbetet går i rätt riktning.

4.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande.

Ej uppfylld

Bedömningsgrunden anses inte uppfylld. Lärosätet är på god väg i arbetet med att integrera jämställdhet i utbildningarna, men saknar i dag en systematik och samstämd förståelse om vad jämställdhet innebär i verksamhetens utbildningar och dess genomförande.

Självvärderingen är mycket kortfattad om bedömningsområdet jämställdhet. Där skriver lärosätet att mål och strategier är att "eftersträva en breddad rekrytering så att det bättre speglar befolkningen när det gäller etnisk bakgrund och kön." I lärosätets handlingsplan framgår att jämställdhets- och likabehandlingsperspektiv är ett av de sex prioriterade perspektiven som ska främja och genomsyra all utbildning och verksamhet vid lärosätet. Det finns ett särskilt råd vid lärosätet för jämställdhet och likabehandling. Rådet är representerat vid tjänsteförslagsnämndens möten.

Det faktum att jämställdhet, tillsammans med jämlikhet, utgör ett prioriterat perspektiv i kvalitetsarbetet är ett viktigt riktmärke för lärosätets arbete och uttalade intention att integrera jämställdhet i utbildningarna. Det menar bedömargruppen är positivt. Den ambitionen stärks av att lärosätet i självvärderingen skriver att jämställdhet ska integreras i alla utbildningar, exempelvis i val av kurslitteratur och ämnesperspektiv. Den synen framgick också vid platsbesöken, där val av kurslitteratur i synnerhet lyftes fram som en betydlig del av arbetet med jämställdhet.

Lärosätet skriver vidare i självvärderingen att jämställdhetsperspektivet ligger till grund för kvalitetsarbetets samtliga sju aktiviteter, det vill säga studentundersökningar, kursvärderingar, programvärderingar, synpunkter från studentkårer, programvärderingar, säkring av examensmål, verksamhetsplaner/verksamhetsberättelse samt den sjunde aktiviteten uppföljning och utvärdering. Bedömargruppen kan konstatera att det finns en ambition att arbeta med jämställdhet och införliva ett jämställdhetsperspektiv i samtliga utbildningar, samtidigt som bedömargruppen konstaterar att det inte framgår på ett tydligt sätt hur det går till eller ska gå till. De sex perspektiven ska exempelvis, enligt lärosätet, tas upp både i avdelningarnas och den lärosätesövergripande verksamhetsplanen. Trots det konstaterar bedömargruppen att jämställdhetsperspektivet inte nämns i avdelningarnas verksamhetsplaner för många utbildningar, och jämställdhet fångas heller inte upp i den lärosätesövergripande verksamhetsplanen. Bedömargruppen konstaterar att det finns få tydliga mål för jämställdhetsarbetet att ta ställning till i verksamheten. Det framgår i självvärderingen, vilket förstärktes vid platsbesöken, att lärosätet lyfter in många andra perspektiv än just jämställdhet i relation till bedömningsområdet, exempelvis mångfald, breddad rekrytering och jämlikhet, vilket gör att perspektivet riskerar att få ett annat fokus och därmed tappa kraft och tydlighet. Vid platsbesöken problematiserades jämställdhet i synnerhet i termer av andelen kvinnor och män i verksamheten, även om goda exempel på hur jämställdhet kommer in i undervisningen och utbildningarna också lyftes fram. Det framgick också vid platsbesöken att det råder en förhållandevis stor skillnad mellan avdelningarna om hur studenter och personal uppfattar jämställdhet i verksamheten, i synnerhet i utbildningarna och undervisningen.

Bedömargruppen konstaterar att det inte finns en tydlig systematik i integreringen av jämställdhet i alla utbildningar, som följs upp på ett systematiskt sätt. Tydliga målbilder för jämställdhetsarbetet skulle tydliggöra och stärka systematiken i arbetet. Utan en tydlig målbild om hur arbetet sker inom ramen för uppsatta mål är det, menar bedömargruppen, svårt att på ett tydligt sätt ta ställning till om arbetet sker i rätt riktning. En viss miniminivå av inslag av jämställdhet, som med fördel examineras, kan vara en framgångsfaktor för att alla studenter ska kunna tillgodogöra sig ett jämställdhetsperspektiv inom ramen för sin utbildning.