Styrning och och organisation

Inte tillfredsställande

Lärosätet bedriver verksamhet inom profilområdena teologi, mänskliga rättigheter och demokrati. I självvärderingen framgår att lärosätet ser det som sitt uppdrag att sörja för att enskilda organisationer inom civilsamhället rustas att ta ansvar för samhällsutvecklingen. I det skriftliga och muntliga material som bedömargruppen tagit del av vid platsbesöken framgår att lärosätet arbetar för att säkerställa ett systematiskt kvalitetsarbete som inte är personbundet och baserat på informella kontakter. Trots detta menar bedömargruppen att systematiken för arbetet inte har satt sig fullt ut i organisationen, i synnerhet hur lärosätet tar ställning till det som genereras av kvalitetsarbetet.

Lärosätets kvalitetssystem består i huvudsak av sju aktiviteter som med utgångspunkt i sex prioriterade perspektiv för verksamheten alla syftar till att utveckla, följa upp och säkerställa kvalitet. Bedömargruppen konstaterar att den tänkta strukturen och ansvarsfördelningen för kvalitetsarbetet förefaller ändamålsenlig, men saknar belägg för att arbetet fungerar i praktiken. Bedömargruppen menar att kvalitetsarbetet i mycket sker utan en tydlig övergripande struktur, trots ett pågående förbättringsarbete. Bedömargruppen ser bland annat att det saknas tydliga kvalitetsmål för många av de aktiviteter som är en del av lärosätets kvalitetsarbete. Det framgår inte tydligt vilka ställningstaganden som lärosätet gör utifrån det material och de analyser som aktiviteterna leder till, och hur lärosätet återkopplar resultatet till studenterna.

Bedömargruppen konstaterar att det finns en tydlig kvalitetspolicy som anger färdriktningen för kvalitetsarbetet och som poängterar att alla ansvarar för det. Kvalitetspolicyn är känd i verksamheten och de sex perspektiven finns integrerade i de aktiviteter som ingår i kvalitetsarbetet. Bedömargruppen konstaterar också att det finns en tydlig vilja och ett engagemang vid lärosätet för att arbeta med kvalitet, samt att både personal, studenter och doktorander känner sig delaktiga och inbjudna att ta del av arbetet. Lärosätet lyfter fram att säkerställande av studentinflytande är en utmaning som man behöver arbeta med.

Bedömargruppen vill lyfta fram följande utvecklingsområden inom bedömningsområdet:

• Lärosätet bör säkerställa att de olika delarna i kvalitetssystemet hänger ihop i en sammanhängande loop, samt att resultat och åtgärder är tydliga vid varje instans.
• Lärosätet bör ersätta informella strukturer med systematik och tydlighet.
• Lärosätet bör arbeta vidare med kommunikation och synliggörande av resultat från kvalitetssystemet för berörda intressenter. Det gäller i synnerhet återkoppling till studenter på gjorda kursvärderingar.
• Lärosätet bör tydliggöra kvalitetsmål för lärosätets kvalitetsarbete.

• Lärosätets kvalitetssystem är uppbyggt för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna och det relaterar till övergripande mål och strategier som lärosätet fastställt för sin utbildningsverksamhet.
• Inte uppfylld

  Bedömningsgrunden anses inte uppfylld. Bedömargruppen anser att den tänkta strukturen för kvalitetsarbetet är ändamålsenlig, om den används systematiskt och fungerar i praktiken. Bedömargruppen anser dock att det inte finns en tydlig målbild för kvalitetsarbetets olika aktiviteter som gör det möjligt att på ett systematiskt sätt följa upp resultat genererat av kvalitetsarbetet. Kopplingen mellan respektive avdelnings verksamhetsplan och den gemensamma verksamhetsplanen är inte tillräckligt tydlig. Alltför mycket av kvalitetsarbetet sker på ett informellt plan.

  Lärosätets självvärdering beskriver ett kvalitetssystem som består av två komponenter. Den första komponenten är de sju aktiviteterna för att följa upp, analysera och förbättra utbildningarna.

  Aktiviteterna är

  • studentundersökningar
  • studentkårernas synpunkter
  • kursvärderingar
  • programvärderingar
  • säkerställande av examensmål
  • verksamhetsberättelse/plan
  • uppföljning och utvärdering.

  Den andra komponenten är kvalitetssäkring inför beslut i den kollegiala organisationen.

  Den första komponenten används för att säkerställa kvalitet i befintliga utbildningar, och lärosätet skriver i Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete (handlingsplanen) att verksamhetsberättelsen ska innehålla analys och redovisning av aktiviteterna. Lärosätet skriver vidare att verksamhetsplaner på avdelningsnivå ska inkludera ett avsnitt för varje utbildningsprogram och forskarutbildningsämne som analyserar, följer upp och initierar förbättringsåtgärder med ett särskilt fokus på resultaten från aktiviteterna 1–5, och att analyserna ska inbegripa en bedömning av hur de sex perspektiven som finns beskrivna i kvalitetspolicyn bearbetas i utbildningsprogram och verksamhetsplaner. Lärosätet har en mall med tydliga riktlinjer för hur program och forskarutbildning ska följas upp i avdelningarnas verksamhetsplaner, vilket bedömargruppen menar borde skapa förutsättningar för uppföljning och analys. Det framgår av handlingsplanen att uppföljning och analys av alla program och forskarutbildningsämnen görs varje år. Inom ramen för programvärderingen ska alla utbildningar granskas externt under en sexårsperiod. Den aktiviteten har påbörjats med en granskning av kandidatprogrammet i teologi 2021.

  Det framgick vid platsbesöken att kvalitetssystemet består av två delloopar: avdelningarnas verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser som snurrar mellan rektorn och ämneskollegiet, samt verksamhetsberättelsen som går mellan rektorskollegiet och styrelsen. Det blev inte tydligt för bedömargruppen hur dessa snurror bildar en gemensam loop och hur varje instans via beslut säkerställer åtgärder som identifieras för att säkerställa kvalitet enligt de intentioner som lärosätet fastställt för sitt kvalitetssystem. Kopplingen mellan det som finns i respektive avdelnings verksamhetsplan och den gemensamma verksamhetsplanen är inte heller tydlig, enligt bedömargruppen. Bedömargruppen konstaterar att kvalitetsarbetet inte är en välfungerande systematisk förbättringscykel, trots ett pågående förbättringsarbete. Det tas upp i en av avdelningarnas rapporter om kvalitetsarbetet, vilket visar att avdelningen har identifierat utmaningen som ett utvecklingsområde. Det är en positiv reflektion som lärosätet bör arbeta vidare med, menar bedömargruppen.

  Det framgick också vid platsbesöken att många ställningstaganden fortfarande sker på ett informellt sätt i verksamheten, och att svagheter kan fångas upp i "korridoren", mycket på grund av lärosätets storlek, där snabb kontakt kan tas och lösningar på eventuella problem kan diskuteras och åtgärdas relativt omgående. På så sätt hinner svagheter identifieras på ett tidigt stadium, menar lärosätet.

  Bedömargruppen betonar att en nära kontakt och informella diskussioner inte är en svaghet i sig, men konstaterar att det i självvärderingen framgår att bristen i säkerställandet av examensmål inte hade synliggjorts förrän brister blev tydliga i en extern granskning. Det är positivt att lärosätet genom den externa utvärdering blivit medvetna om denna brist. Samtidigt menare bedömargruppen att det finns ett behov av tydliga instruktioner och systematik för de aktiviteter och perspektiv som ska följas upp inom ramen för kvalitetsarbetet.Det står i handlingsplanen att vad som är bra kvalitet i varje aktivitet måste tolkas i sitt sammanhang, vilket också bekräftades vid platsbesöken. Det kan innebära att kvalitetsmålen blir diffusa och svåra att ta ställning till, menar bedömargruppen.

  I handlingsplanen beskriver lärosätet att det finns ett kvalitetsråd vid lärosätet. Rådets uppgift är att sammanträda inför arbetet med verksamhetsberättelserna och verksamhetsplanerna för att analysera föregående års kvalitetsarbete och för att ge förslag på åtgärder kommande år, men också att följa upp och utvärdera om kvalitetsarbetet genomförts och varit ändamålsenligt. Det är en positiv struktur för det systematiska kvalitetsarbetet, menar bedömargruppen. Vid platsbesöken blev det dock tydligt för bedömargruppen att det inte finns en samstämmig bild av rådets funktion, trots att rådet har funnits vid lärosätet under en längre tid.

  I den ovannämnda externa granskningen framgick bland annat att en tydligare struktur för systematiskt kvalitetsarbete behöver etableras vid lärosätet. Bedömargruppen konstaterar att den slutsatsen fortfarande gör sig gällande, även om mycket förbättringsarbete är på gång.

  1.2 Lärosätet har en kvalitetssäkringspolicy, eller motsvarande, som är offentlig och en del av den strategiska styrningen.

  Uppfylld

  Bedömningsgrunden anses uppfylld. Lärosätet har en kvalitetspolicy som är känd i verksamheten och som anger färdriktningen för kvalitetsarbetet.

  Lärosätets kvalitetspolicy finns beskriven i handlingsplanen. Den handlingsplan som gäller nu antogs 2021 och gäller åren 2021–2026. Den är offentlig i den mån att den är publicerad på lärosätets webbplats. I policyn framgår att all utbildning ska genomsyras av sex prioriterade perspektiv som ska vara grunden för lärosätets kvalitetsarbete: lärande som utvecklar studenters och doktoranders kreativitet, reflekterande och kritiska förmåga

  • bästa förutsättningar för studenternas lärande i en internationell orienterad vetenskaplig miljö
  • forskning och utbildning som befruktar varandra och kommer till nytta i civilsamhället
  • studenters och doktoranders inflytande över utbildning och studiesituation
  • ett tydligt jämställdhets- och likabehandlingsperspektiv
  • ett socialt och ekologiskt hållbart samhälle.
  Lärosätet skriver i självvärderingen att kvalitetssystemets aktiviteter tar dessa perspektiv som utgångspunkt och att det är alla medarbetares och studenters angelägenhet att bidra till och vara engagerad i kvalitetsarbetet. Vid platsbesöken framgick att lärosätet uppfattar policyn som ändamålsenlig och att den, vilket beskrivs i självvärderingen, har en styreffekt i organisationen. Det framgår att ESG-standarden ligger till grund för policyn. Med tanke på att den är utgångspunkten i utvärderingen av lärosätets program förefaller det för bedömargruppen rimligt att konstatera att den är känd i organisationen.

  1.3 Lärosätet har en ändamålsenlig och tydligt definierad ansvarsfördelning för kvalitetsarbetet.

  Inte uppfylld

  Bedömningsgrunden är inte uppfylld. Lärosätet har en tydligt beskriven ansvarsfördelning för kvalitetsarbetet, men bedömargruppen konstaterar samtidigt att det råder brister och osäkerhet i organisationen, i synnerhet ansvaret för åtgärder och återkoppling till berörda intressenter.

  I självvärderingen framgår att den kollegiala strukturen vid lärosätet består av tre nivåer: rektorskollegiet som leds av rektorn, avdelningskollegiet som leds av den biträdande rektorn, samt ämneskollegiet som leds av en ämnesföreträdare. Det finns ett forskarutbildningskollegium under uppbyggnad som leds av rektorn. Det finns också en administrativ struktur som består av en administrativ chef med en administration på central nivå, studierektorer på avdelningsnivå och för forskarutbildning, samt sekreterare i ämneskollegierna. I delegationsordningen framgår vem som fattar beslut som rör utbildning och forskarutbildning. Det finns en tjänsteförslagsnämnd som rapporterar till styrelsen. Strukturen och de roller som beskrivs i delegationsordningen framgår som rimlig, enligt bedömargruppen.

  I självvärderingen beskriver och tydliggör lärosätet ansvarsfördelningen för de sju aktiviteterna som ligger till grund för kvalitetsarbetet. Där framgår att för den sjätte aktiviteten, som omfattas av verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser, skrivs verksamhetsberättelser och kvalitetsrapporter både på gemensam nivå och på avdelningsnivå. Inför 2022 skrivs verksamhetsberättelser på båda nivåer. I självvärderingen skriver lärosätet också att ansvaret för vad som i handlingsplanen kallas åtgärder och återkoppling fortfarande är otydligt i förhållande till lärosätets olika nivåer, och att det behövs tid för förankring och kommunikation om ansvarsfördelningen i det interna kvalitetsarbetet. Bedömargruppen delar den uppfattningen, och otydligheten bekräftades vid platsbesöken. Det framgick bland annat att det tar tid att resonera sig fram till vem som ska ta ansvar för vad. Vid platsbesöken nämndes att otydligheten och glapp i ansvarsfördelningen beror på pensionsavgångar och ett pågående rektorsbyte. Det visar på att ansvarsfördelningen i kvalitetsarbetet inte är tydlig och transparent på alla nivåer, menar bedömargruppen. Samtidigt noterar bedömargruppen att den otydligheten beskrivs i självvärderingen som en utgångspunkt för planerad förbättring, vilket är positivt.

  Enligt handlingsplanen ansvarar kvalitetsrådet för uppföljningen och utvecklingen av kvalitetssystemet samt utvärderingen av om kvalitetsarbetet genomförts och varit ändamålsenligt. Bedömargruppen konstaterar att rådets funktion och ansvar inte är tydligt kommunicerat i de material som gruppen tagit del av, vare sig skriftligt eller muntligt vid platsbesöken.

  Det framgår i självvärderingen att den kursansvariga läraren ansvarar för kursvärderingar och för att genomföra dem. Det som inte tas upp i självvärderingen är vad det ansvaret innebär för återkopplingen av resultat. Vid platsbesöken blev det tydligt att en formaliserad återkoppling till studenterna saknas vid lärosätet. Vid platsbesöken framgick dock att en grupp under ledning av en administrativ chef är tillsatt för att arbeta med att utforma kursvärderingarna, så att de är relevanta och på ett tydligt sätt kopplar till kvalitetssystemet. Bedömargruppen anser att det är positivt, eftersom kursvärderingarna är viktiga i kvalitetsarbetet, och poängterar att arbetet med återkoppling till studenterna bör ingå i arbetet.

  1.4 Lärosätet har systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar hos lärare, övrig personal samt studenter och doktorander.

  Uppfylld

  Bedömningsgrunden anses uppfylld. Bedömargruppen konstaterar att det finns ett engagemang vid lärosätet att arbeta med kvalitet och att både personal samt studenter och doktorander känner sig inbjudna att ta del av arbetet.

  Lärosätets kvalitetspolicy tydliggör att det är allas ansvar att medverka i kvalitetsarbetet. I självvärderingen skriver lärosätet att kvalitetsarbetets sju aktiviteter är systematiska processer som involverar ämneskollegier och avdelningskollegier, samt det högskoleövergripande forskarutbildningskollegiet, där lärare, studenter och doktorander ingår. Bedömargruppens slutsats är att lärosätet verkar arbeta för att involvera och engagera sina medarbetare i kvalitetsarbetet.

  Arbetet med att följa upp om medarbetare känner arbetsglädje, vilket är nära kopplat till delaktighet och engagemang, följs bland annat upp i lärosätets medarbetarenkäter. Den senaste medarbetarenkäten från 2021 visar att medarbetarna generellt sett har arbetsglädje, vilket också framgår av självvärderingen. Det är ett tecken på att medarbetare vid lärosätet känner sig delaktiga, menar bedömargruppen.

  Lärosätet skriver i självvärderingen att den kollegiala delaktigheten är hög och alla är med i någon kollegial sammansättning, som ämneskollegiet eller forskarkollegiet. Samtidigt framgick det vid platsbesöken att lärosätet storlek kan göra att beslutsvägarna riskerar att bli informella, och utmaningen är, vilket nämndes vid platsbesöken, att strama upp det. Informella kontakter, vilket i sig inte är fel, visade sig vara vanliga även i kontakter och återkoppling till studenter och doktorander. Under platsbesöket beskrev lärosätet kursvärderingar, som är en viktig del i kvalitetsarbetet, som en utmaning på grund av låg svarsfrekvens. Lärosätet har nu förstärkt administrationen med utökat ansvar för kursvärderingar, vilket visar på en medvetenhet om problemet. Respons på åtgärder som ett resultat av kursvärderingarna, kan skapa ett större engagemang bland studenterna i frågan, menar bedömargruppen.

  Studenternas deltagande vid olika kollegiala sammansättningar lyftes som en utmaning vid platsbesöken, och det framgick att det finns olikheter mellan avdelningarna. Studenterna blir inbjudna men kommer ibland inte på möten som har betydelse för deras utbildning. De har en stående punkt på styrelsens möten, vilket visar på att deras röst gör sig hörd. Studenterna saknar dock rösträtt i styrelsen, vilket de tog upp vid platsbesöken. Det tydliggörs i handlingsplanen att rektorskollegiet ansvarar för att ta fram åtgärder utifrån resultatet från kursvärderingar. Bedömargruppen noterar att det inte finns någon student representerad i rektorskollegiet. Vid platsbesöken framgick att studenternas delaktighet i synnerhet säkerställs i ämneskollegierna, där alla, även studenter, kan anmäla ärenden inför möten, och att protokoll går till alla i kollegiet. Det framgick att studenterna kände sig delaktiga vid dessa möten.

  I verksamhetsberättelsen för 2022 framgår att lärosätet planerar att ge ekonomiskt stöd till studentkåren. Bedömargruppen ser detta som positivt och menar att studenternas förutsättningar för engagemang och inflytande kan stärkas genom detta.

  Process för delaktighet av doktorandernas utbildning säkerställs bland annat via den individuella studieplanen. Det framgick vid platsbesöken att doktoranderna upplever att de har täta kontakter med sina handledare, och att den individuella studieplanen uppdateras en till två gånger per år. Doktorandrådet är representerat i forskarutbildningskollegiet, men doktorandernas deltagande beskrevs som en utmaning. I självvärderingen framgår att lärosätet håller på att ta fram en doktorandhandbok, vilket bedömargruppen anser är positivt. Lärosätet ger också exempel på studenthandböcker framtagna för masterprogram vid avdelningarna för mänskliga rättigheter och östkyrkliga studier.

  Bedömargruppen noterar att självvärderingen inte ger en fyllig beskrivning med exempel som är centrala för att skapa delaktighet och engagemang bland personal och studenter. Bedömargruppen saknar exempelvis text som beskriver medarbetarsamtal för lärare och doktorander samt formaliserade mötesplatser för dialog och inflytande där hela lärosätet samlas.

  1.5 Lärosätet säkerställer att de resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet systematiskt tas tillvara i den strategiska styrningen, kvalitetsarbetet och i utvecklingen av kvalitetssystemet.

  Inte uppfylld

  Bedömningsgrunden är inte uppfylld. Bedömargruppen konstaterar att de resultat som genereras av kvalitetssystemet inte på ett tydligt sätt tas till vara i den strategiska styrningen. Det finns i dag en otydlighet i olika instansers ställningstagande till gällande resultat, slutsatser och tänkta åtgärder.

  I självvärderingen skriver lärosätet att de analyser som återfinns i lärosätets årliga verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser ska baseras på de resultat och slutsatser som genereras av övriga aktiviteter, och att resultaten ska tas till vara i den strategiska styrningen och i kvalitetsarbetet. Den gemensamma verksamhetsplanen för lärosätet fastställs av styrelsen. Lärosätet skriver att även resultat och slutsatser på systemnivå ska tas till vara för att utveckla kvalitetssystemet, och hänvisar till aktivitet 7, uppföljning och utvärdering, i handlingsplanen. Det framgår också i självvärderingen samt i instruktioner och mallar för avdelningarnas verksamhetsplaner att analysen ska utgå från de sex prioriterade perspektiven som tydliggörs i lärosätets kvalitetspolicy. Bedömargruppen anser att instruktionerna är tydliga och kan skapa goda rutiner för analys och uppföljning, om de används som det är tänkt.

  Det framgår i självvärderingen och beskrivs mer utförligt i handlingsplanen att kvalitetsarbetet har stärkts under senare år, från att ha haft formen av en informell struktur till att i två omgångar ha reviderats. Det nuvarande kvalitetssystemet har vidareutvecklats från ett system som fastställdes av styrelsen 2015 där tonvikten låg på progression och forskningsanknytning. En större revision gjordes under 2019, där bland annat förbättringscykeln förtydligades och en periodisk handlingsplan enligt ESG-standarderna togs fram. Sedan 2019 har kvalitetsarbetet avrapporterats i enheternas kvalitetsrapporter och i lärosätets verksamhetsberättelse. Lärosätet menar att arbetet på så sätt har fått en tydligare struktur. Den nuvarande handlingsplanen, som sträcker sig fram till 2026, är ytterligare en förfining av kvalitetsarbetet. Det är en positiv utveckling, menar bedömargruppen, och visar på en utveckling av kvalitetssystemet som också är ett resultat av slutsatser som genererats av systemet.

  Som ett konkret exempel på hur resultat som genererats av kvalitetssystemet tagits till vara i kvalitetsarbetet hänvisar lärosätet till den externa granskningen av kandidatutbildningen i teologi som genomfördes 2021. Granskningen visade på ett behov av att säkerställa att alla program når både nationella och egna lärandemål. Bedömargruppen konstaterar att det är ett resultat som synliggörs i lärosätets verksamhetsplan på både avdelningsnivå och övergripande nivå. Som ett resultat av utvärderingen arbetar programmen nu med att ta fram målmatriser för att säkerställa examensmålen i utbildningarna. Det är ett gott exempel på hur resultat som genereras av kvalitetssystemet tas till vara, menar bedömargruppen.

  Men trots exempel på gott arbete med att ta till vara på resultat som genereras av både det övergripande kvalitetssystemet och resultat från programvärderingar, konstaterar bedömargruppen att det inte finns en tydlig systematik i hur resultat tas till vara i den strategiska styrningen. Det framgår inte tydligt vilken information och vilka resultat som går vidare från avdelningskollegiet till rektorskollegiet för beredning, och vad som kvalitetssäkras på avdelningsnivå eller ämneskollegienivå. Utan den tydligheten är det svårt att få en systematik i kvalitetsarbetet och säkerställa den strategiska styrningen. Detta glapp i systemet tar lärosätet upp i den gemensamma verksamhetsplanen för 2022, där det framgår att man behöver täppa till glappet mellan vad man säger att man gör och vad som verkligen görs. Tydliga målbilder samt uppföljning skulle underlätta detta, menar bedömargruppen, samtidigt som det är positivt att systemet har fångat upp den här bristen. Det framgår också i verksamhetsplanen att kvalitetssäkringssystemet behöver utvecklas så att verksamhetsplanen för program och ämnen verkligen används i kollegierna för att följa upp planerade åtgärder. Det tyder på en medvetenhet och en utveckling av kvalitetssystemet på en övergripande nivå.

  Bedömargruppen noterar att det är en stor skillnad mellan program och avdelningar om vad som faktiskt tas upp i verksamhetsplanerna, trots tydliga instruktioner. Många program tar exempelvis inte upp det prioriterade perspektivet jämställdhet, men även andra perspektiv saknas eller beskrivs på ett otydligt sätt. Den skillnaden och avsaknaden av problematisering skulle i sig kunna framstå som ett resultat som, enligt bedömargruppen, borde synliggöras i den lärosätesövergripande verksamhetsplanen. Men den saknas. Det framgår heller inte tydligt vilka ställningstaganden som görs utifrån de material och analyser som görs, och hur återkoppling för åtgärder görs. Avsaknaden av systematik för återkoppling är något som lärosätet har identifierat som en brist, och i den bemärkelsen har kvalitetssystemet fångat upp utvecklingsbehov. Det är positivt, menar bedömargruppen.

  Vid platsbesöken framgick tydligt hur svårt lärosätet har att få tillräcklig svarsfrekvens på studenternas kursvärderingar. Bedömargruppen uppfattar att det finns en stor medvetenhet i frågan och att lärarna därför arbetar med att kompensera för uteblivna svar genom att exempelvis arbeta med fysiska, kompletterande kursvärderingar. Ett sådant exempel visades för bedömargruppen vi platsbesöket. Det visar att det finns en medvetenhet och vilja att verkligen få de synpunkter som finns i kursvärderingarna för att säkerställa kvaliteten, menar bedömargruppen. Det framgick också att det finns en särskild arbetsgrupp som ska kvalitetssäkra frågorna i kursvärderingarna, vilket är positivt.

  1.6 Lärosätet säkerställer att den information som genereras av kvalitetssystemet publiceras och kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter och får en spridning inom organisationen.

  Uppfylld

  Bedömningsgrunden anses uppfylld. Lärosätet säkerställer att den information som genereras av kvalitetssystemet i huvudsak kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt och sprids inom organisationen.

  I självvärderingen framgår att information som genererats av kvalitetssystemet finns tillgänglig för studenter och anställda via lärosätets intranät och relaterade molntjänster. Dokumentationen är sorterad efter kvalitetsarbetets aktiviteter. Där finns även de olika kollegiernas löpande arbete dokumenterat. Det framgår också i självvärderingen att kommunikationsavdelningen, tillsammans med studierektorerna, lyfter fram centrala aspekter ur verksamhetsberättelsen där gemensamma förbättringsåtgärder tydliggörs. Detta är tydligt beskrivet och kan vara en god kommunikation av resultat som genereras av kvalitetsarbetet, menar bedömargruppen.

  Bedömargruppen konstaterar dock att lärosätet inte problematiserar vilka som är lärosätets intressenter i självvärderingen. I texten saknas exempelvis en redovisning och problematisering av studenternas kursvärderingar och kommunikation med lärosätets externa intressenter. Det är en brist på insikt om vilka som berörs av lärosätets verksamhet och värdet av att information ska nå berörda intressenter, både interna och externa, enligt bedömargruppen. Vid platsbesöken framgick den här bristen i synnerhet i information till studenterna.

  Vid platsbesöken, och i självvärderingen, framgick att den centrala administrationen, och kommunikationsavdelningen, ansvarar för informationsspridning och kommunikation. Resultatet från studentundersökningar läggs upp på lärplattformen av en administratör, och när det är gjort tillgängliggörs resultaten till alla avdelningar. Bedömargruppen anser att detta är ett gott exempel på resultatspridning. Vid platsbesöken framgick också att mycket dokumentation, i synnerhet under pandemin, har funnits på många olika ställen, såväl lokalt, fysiskt som digitalt. Vid platsbesöken blev det tydligt för bedömargruppen att många förbättringsåtgärder när det gäller spridning av information och kommunikation är påbörjade. I verksamhetsstödets verksamhetsplan för 2022 framgår att stödet under 2022 ska skapa struktur i lärosätets styrdokument. Det framgår också att studieadministration ska testa ett automatiserat sätt att genomföra kursvärderingar. Bedömargruppen anser att det är positivt och visar på att lärosätet tagit upp utmaningen inom stödet och att det finns ett tänkt arbete att åtgärda dokumenthanteringen och därmed informationsspridningen. Det framgick också vid platsbesöken, vilket nämnts i tidigare bedömningsområden, att en arbetsgrupp med representanter från varje avdelning är tillsatt för att utforma kursvärderingar.

  Vid platsbesöken tog lärosätet upp utmaningen att sprida information till deltidsanställda och nyanställda. Det framgick att studierektorerna har ett stort ansvar för både introduktion till nyanställda och att stötta dem i att komma in i arbetet. Lärosätet lyfte också vid platsbesöken fram att informationsspridning fortfarande sker informellt vid lärosätet, mycket på grund av att lärosätets storlek tillåter det, och att det har fungerat på det sättet under en lång tid. Samtidigt blev det tydligt att det finns en insikt om att lärosätet måste formalisera och dokumentera informationsspridningen, för att garantera transparens och spårbarhet.