Arbetsliv och samverkan

Tillfredsställande

Bedömargruppens uppfattning är att studenterna i Pastors- och ledarskapsprogrammet får goda möjligheter till kontakt med arbetslivet. Kopplingen till arbetsliv och avnämare är stark genom lärosätets organisatoriska form, och relationen till studenternas framtida yrkesverksamhet har en framskjuten plats i lärosätet egna kvalitetsgranskningar, framför allt inom den 3-åriga kvalitetscykeln. Samtidigt konstaterar bedömargruppen att kopplingarna till arbetslivet framför allt rör sig inom ägarsamfunden och verksamheter med koppling dit. Kontakterna med arbetslivet i övrigt är få och kan utvecklas.

Högskolan ger studenterna förutsättningar att utveckla generiska förmågor knutna till utbildningens innehåll. Självvärdering och platsbesök visar att vikt läggs vid att undervisning och examination tränar studenternas intellektuella rörlighet och förmåga att reflektera, argumentera och relatera utbildningens innehåll till aktuella samhällsfrågor.

Sammantaget säkerställer lärosätet genom processer och rutiner att studenterna förbereds för ett föränderligt arbetsliv, och bedömningsområdet är därmed tillfredsställande.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

· Företrädare för arbetslivet har plats i styrelsen och verksamhetsrådet för Akademi för ledarskap och teologi, där utbildningen diskuteras.

· Genom Pastors- och ledarskapsprogrammet får studenter som siktar på församlingstjänst goda möjligheter till kontakt med yrkeslivet.

· Kopplingen till yrkesverksamhet inom församling och samfund har en central plats i granskningarna inom lärosätets 3-åriga kvalitetscykel.

·

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

· Lärosätet behöver utveckla kontakterna med arbetslivet för studenter med sikte mot yrken utanför församling och samfund.

· Lärosätet bör pröva möjligheten att involvera avnämare utanför det kyrkliga sammanhanget i den fortsatta utvecklingen av utbildningarna.

Bedömning av bedömningsgrunden:

6.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att utbildningarna utvecklar studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Uppfylld

Motiveringar:

Bedömargruppen konstaterar att lärosätets utbildningar har stark koppling till arbetslivet, framför allt verksamhet inom ägarsamfundens ram. De är representerade i styrelsen och kan därmed påverka utbildningarnas inriktning och uppläggning, och samverkan är framskriven i lärosätets mål och strategier. Om studenterna läser utbildningen vid studiecentrum sker undervisningen i lokal med anknytning till huvudmännen. Dessutom har lärosätet processer och rutiner som ser till att studenterna får möjlighet att utveckla generiska akademiska förmågor kopplade till utbildningarnas innehåll, exempelvis att tolka texter och traditioner, problematisera religiösa anspråk, granska den egna positionen samt utveckla en ansvarsfull teologisk och etisk hållning. Vi bedömer att lärosätet rustar studenterna för ett föränderligt arbetsliv, vilket innebär att bedömningsgrunden är uppfylld.

Lärosätets verksamhet förenar två ambitioner: att ge en generell akademisk utbildning inom det breda fältet teologi och religionsvetenskap samt att ge en utbildning med inriktning mot ett yrkesliv i både församling och annan verksamhet. Lärosätets mål som de återges i självvärderingen slår fast att högskolans "utbildnings- och forskningsverksamhet ska präglas av samverkan med arbetslivet, specifikt avnämarna för utbildningen". Dokumentet Övergripande strategiska mål för högskolan inom Akademi för Ledarskap och Teologi framhåller att lärosätet ska "samarbeta med myndigheter, avnämare och övriga intressenter nationellt och internationellt", så att utbildningen blir relevant för kommande yrken. Lärosätets verksamhet riktar sig alltså både till generellt intresserade studenter och till studenter med siktet inställt på ett församlingsnära yrkesliv.

För studenter som planerar för ett yrkesliv inom församling och samfund erbjuder Pastors- och ledarprogrammet stora möjligheter till församlingspraktik och VFU. För dessa studenter arrangerar lärosätet även andra mötesplatser, till exempel årliga studiedagar, liksom studenterna har möjlighet att delta i samfundens årliga pastorskonferenser. Programmet inrymmer dessutom mentorskontakt och regelbundna inslag av analys och självreflektion. Om studenterna läser vid något av lärosätets studiecentrum bedrivs undervisningen normalt i lokaler med anknytning till huvudmännen, antingen i folkhögskolors eller kyrkors undervisningslokaler.

För de studenter som läser kandidatprogrammet i teologi och religionsvetenskap är möjligheterna till konkret kontakt med arbetslivet väsentligt mindre. I utbildningsplanen framgår att utbildningen "vänder sig till alla som med teologisk/religionsvetenskaplig kompetens vill arbeta i olika yrken och uppgifter i kyrka/församling och samhälle", och vid platsbesöket poängterades att utbildningen "är öppen för vem som helst". Studenterna kan välja kurser inom det socialt-diakonala terminsprogrammet DIOS, vilket ger möjlighet till kontakt med civilsamhällsorganisationer och samhällsinstitutioner, men i övrigt förefaller programmet sakna mötesplatser med blivande arbetsgivare eller andra företrädare för yrkeslivet. Förhållandet är likartat inom magister- och masterutbildningen, vilken i huvudsak synes vara forskningsförberedande. Bedömargruppens intryck är att forskningsdimensionen har ett tydligt företräde och att högskolan lägger ned avsevärt arbete på att förbereda studenterna för forskarutbildning vid renommerade lärosäten. Samverkan med arbetslivet utanför forskningen får inte motsvarande uppmärksamhet.

Vid platsbesöken poängterade högskolan hur studier i religionsvetenskap och teologi generellt rymmer stora möjligheter för studenterna att utveckla kritiskt och kreativt tänkande samt förmåga att värdera och bedöma. Bedömargruppens uppfattning är också att lärosätet systematiskt ser till att studenterna får utveckla kompetenser av nämnda slag. De årliga programvärderingarna av kandidat- och masterprogrammen visar att högskolan lägger vikt vid att i undervisning och examination träna studenternas intellektuella rörlighet och förmåga att reflektera, argumentera och relatera ämnet till aktuella frågor. Vid platsbesökets intervjuer framhöll lärarna att undervisningen ska fungera "integrerande" och att man för regelmässiga samtal med studenterna om tolkningsfrågor och "den ansvariga tolkaren". Att man valt att behålla B-uppsatsen är ytterligare ett exempel på hur de generiska förmågornas betydelse markeras. Bedömargruppens intryck är lärosätets arbete för att utveckla studenternas generella akademiska kompetens sker medvetet och på hög nivå.

Bedömargruppens sammantagna bild är att lärosätet har processer som möjliggör att studenterna får kontakt med arbetslivet och får utveckla generiska förmågor som förbereder dem för ett föränderligt arbetsliv. I båda fallen är dock inslagen företrädesvis knutna till ett kyrkligt sammanhang, även om det också förekommer uppgifter som relaterar till icke-kyrkliga sammanhang (till exempel att skriva en populärteologisk artikel). Trots uttalade ambitioner att ge en utbildning som är relevant i både samfund och samhälle sker anknytningen till arbetslivet huvudsakligen i Pastors- och ledarprogrammet och genom aktörer inom samfundsvärlden. Bedömargruppen menar dock att alla studenters intresse av kunskap om och kontakt med ett framtida yrkesliv behöver tillgodoses, inte bara de som siktar mot församlingstjänst. Vill högskolan ta sina principiella målskrivningar på allvar bör därför de arbetslivsrelaterade inslagen breddas, så att de anknyter till sammanhang både innanför och utanför församlingar och samfund.