Student- och doktorandperspektiv

Inte tillfredsställande

Bedömargruppen anser att lärosätet har en väl fungerande dialog och samverkan med studenterna och studentkåren. Studenternas möjlighet att föra fram synpunkter på utbildningarna är goda, och formerna för kursutvärdering är tydliga och ändamålsenliga. Resultat och åtgärder återkopplas systematiskt till studenterna. Däremot finns brister i att systematiskt säkerställa studenternas rätt till inflytande i beredande och beslutande processer. Lärosätet saknar en fastställd ordning för hur studentrepresentanter kan utöva inflytande när beslut fattas om kurs- och utbildningsplaner samt kurslitteratur. Det saknas också regler för hur studentrepresentanter får möjlighet att utöva inflytande när beslut fattas av en enskild befattningshavare. Båda bristerna är betydande, och därför anser bedömargruppen att bedömningsområdet inte är tillfredsställande.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

• Lärosätet har en stark vilja till samarbete med studentkåren.
• Lärosätet har en stark informell dialoganda.
• Studenternas kursvärderingar har en central roll i kvalitetsarbetet.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet bör säkerställa att studenterna får möjlighet till inflytande vid beslut om kurs- och utbildningsplaner, inklusive beslut om kurslitteratur.
• Lärosätet bör säkerställa studenternas rätt till inflytande när beslut fattas av en enskild befattningshavare.
• Lärosätet bör i Arbetsordningen för ALT tydliggöra att studentkåren utser studentrepresentanter.
• Lärosätet bör tydliggöra studenternas rätt till inflytande i dokumentet Studenters rättigheter och skyldigheter vid ÖTH.
• Lärosätet bör involvera studenterna i de periodiska kvalitetsgranskningar som lärosätet planerar.
• Lärosätet bör ta ett tydligare ansvar för att säkerställa studentinflytandet på studiecentrum.

Eftersom lärosätet inte har egna doktorander, har doktorandperspektivet inte varit aktuellt i den här granskningen. Att lärosätet har enskild huvudman innebär att lärosätesgranskningen inte har föregåtts av tillsynsgranskning från UKÄ.

Bedömning av bedömningsgrunden:

5.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att verka för studenters och doktoranders möjligheter och förutsättningar att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation.

Inte uppfylld

Den sammantagna bedömningen är att lärosätet har en väl fungerande dialog och samverkan med studenter och studentkår, men brister i det systematiska säkerställandet av studenternas rätt till inflytande vid beredning och beslut. Bedömargruppen konstaterar att det saknas en fastställd ordning för hur studentrepresentanter involveras och kan utöva inflytande när beslut fattas om kurs- och utbildningsplaner samt kurslitteratur. Det saknas även en fastställd ordning för studentinflytande när beslut fattas av en enskild befattningshavare vid lärosätet. Bedömargruppen anser därför att bedömningsgrunden inte är uppfylld.

Underlagen visar att studenternas rätt till inflytande över utbildningen och studiemiljön överlag fungerar väl. Lärosätet framstår som lyhört och angeläget att lyssna på studenternas synpunkter och erfarenheter, och verkar ta tillvara de möjligheter för vardagliga, informella kontakter mellan studenter och medarbetare som dess relativa litenhet öppnar för. Atmosfären mellan studenter och personal framstod vid platsbesöken som god och öppen. Den organisation och de exempel som framkommit i underlag och vid platsbesöken uppfattas av bedömargruppen som att lärosätet har en väl fungerande dialog med studenterna och studentkåren.

I såväl skriftliga underlag som i intervjuerna vid platsbesöken har framgått att arbetet med kursvärderingar och kursanalyser är tydligt strukturerat och rymmer systematisk återkoppling till studenterna. Svarsfrekvensen är påfallande god, och resultat från kursvärderingarna används löpande i kursutvecklingen samt genom program- och kvalitetsrapporter i den övergripande lärosätesstyrningen. Kursutvärderingarna och analyserna har därmed en central roll i det kvalitetsdrivande arbetet vid lärosätet. Vi bedömer att kurvärderingsmallen är fungerande, och ser arbetet med den som ett gott exempel på hur studenternas erfarenheter kan fångas upp för fortsatt utveckling av utbildningarna.

Självvärderingen, kvalitetsrapporten och programrapporterna ger exempel på hur studenter utövat inflytande och hur lärosätet har tagit hand om deras synpunkter. Enligt självvärderingen har lärosätet infört en smärre arvodering för att öka studenterna motivation att delta i råd och nämnder. Av studentinlagan framgår att studenterna har en stående punkt vid möten med styrelsen för Akademi för ledarskap och teologi, att möten hålls varje månad mellan studenter och lärare på varje studieort, liksom att lärosätets litenhet skapar platser för möten varje dag mellan studenter och lärare.

Sammantaget anser bedömargruppen att det finns goda förutsättningar för lärosätet att på sikt säkerställa studenternas rätt till inflytande.

I Arbetsordning för ALT framgår att studenterna har rätt att ha inflytande över all utbildning, och att lärosätet ska verka för att studenterna tar aktiv del i arbetet. Bedömargruppen konstaterar dock att studenterna inte får möjlighet att delta när beslut fattas om utbildnings- och kursplaner, liksom om kurslitteratur. Eftersom besluten har av stor betydelse för utbildningarna och studenternas studiemiljö är bristen allvarlig, även om studenterna har fått möjlighet att delta i det föregående beredningsarbetet. Vid platsbesöket framkom dessutom oklarheter om studenternas deltagande i utbildnings- och forskningsrådet, vars uppgift bland annat är att bereda förslag på kurs- och utbildningsplaner.

Det finns ytterligare en brist som bedömargruppen har identifierat, nämligen avsaknaden av en fastställd ordning för studentinflytande när beslut fattas av en enskild befattningshavare. I arbetsordningen för Akademi för ledarskap och teologi framgår att studenterna ska bjudas in till styrelser, nämnder, råd och andra organ som bereder ärenden och fattar beslut, men inget sägs om hur rätten till inflytande säkerställs när beslut fattas av en enskild befattningshavare. Även i det fallet är fastställandet av utbildnings- och kursplaner samt kurslitteratur illustrativt, eftersom uppgiften att fatta beslut om dessa är delegerad till studierektorn.

Bedömargruppen uppmanar lärosätet att tydliggöra hur studenternas rätt till inflytande tillgodoses vid beslut om kurs- och utbildningsplaner, inklusive kurslitteratur, liksom när beslut fattas av en enskild befattningshavare. Bedömargruppen rekommenderar också lärosätet att bereda kurs- och utbildningsplaner och kurslitteraturlistor i organ där studenterna är representerade.

Bedömargruppen saknar en sammanhållen dokumentation av studentinflytandets organisation och ansvarsfördelning. Platsbesöken visade att det på några punkter råder oklarhet om studenternas rätt till deltagande, och bedömargruppen vill uppmana lärosätet att inkludera reglerna för studentinflytande i dokumentet Studenters rättigheter och skyldigheter. Det finns också anledning att se över Arbetsordning för ALT, eftersom det inte framgår om studentrepresentanter ingår i hållbarhetsrådet, internationaliseringsrådet och rådet för informations- och kommunikationsteknologi.

Bedömargruppens intryck är att ansvaret för studentinflytandet på studiecentrumen, som har få studenter, i huvudsak faller på studentkåren. Här bör lärosätet ta ett större ansvar och verka för förbättrade förutsättningar. Lärosätet lyfter i självvärderingen fram svårigheten att få studentrepresentanter till nämnder och råd och nämner att man infört en blygsam arvodering som stimulans, liksom aktualiserat frågan om deltagande som studentrepresentant i råd och nämnder kan ingå inom ramen för VFU inom Pastors- och ledarprogrammet. Bedömargruppen ser positivt på åtgärderna men vill uppmana lärosätet att fortsatt undersöka vad man kan göra för att stärka rekryteringen av studentrepresentanter och därmed studentinflytandet på studiecentrumen.

I Arbetsordningen för ALT sägs att studentrepresentanter utses genom nominering från studentkåren, vilket ger intryck av att det är lärosätet som fattar beslut om dem. Bedömargruppen vill här understryka att det är studentkåren som har rätten att utse studentrepresentanter. Lärosätet bör tydliggöra detta i arbetsordningen. I samband med fortsatt utveckling av de former för periodisk kvalitetsutvärdering av utbildningarna som beskrivs i bedömningsgrund 3.5 rekommenderas lärosätet att uppmärksamma hur studenterna kan bli delaktiga i utvärderingsprocesserna.