Styrning och organisation

Inte tillfredsställande

Lärosätet bedöms ha strukturer, processer och rutiner som tillsammans har potential att bilda ett kvalitetssystem som säkerställer hög kvalitet i utbildningarna. I sin nuvarande utformning är systemet dock påfallande komplext, vilket försvårar transparens och delaktighet, samtidigt som det i andra delar är underutvecklat, däribland vad gäller formerna för periodisk granskning inom den 3-åriga kvalitetscykeln. Bedömargruppen har även funnit brister i systematiken när det gäller säkerställandet av att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningarnas behov, liksom i kopplingen mellan nationella mål, programmål och kursmål samt säkrandet av studenternas lagstadgade rätt till inflytande. De nämna bristerna relaterar till flera av granskningens bedömningsområden och kommer att kommenteras utförligare nedan, men då de rör kvalitetsarbetets organisation påverkar de bedömningen av det här aktuella området. Bedömargruppen anser vidare att lärosätet bör tydliggöra kvalitetsarbetets koppling till verksamhetens mål. Idag finns dubbla, överlappande målformuleringar, vilket gör det svårt att i kvalitetsfrågor arbeta konsekvent och systematiskt i relation till mål och strategier, och lärosätet uppmanas att klargöra sina målformuleringar. Bedömargruppen anser att de nämnda bristerna sammantagna är så pass omfattande att bedömningsområdet Styrning och organisation inte är tillfredsställande.

Samtidigt vill bedömargruppen framhålla att lärosätets kvalitetssystem har en rad förtjänster och styrkor, vilka tillsammans ger potential för ett framgångsrikt kvalitetsarbete. Lärosätet präglas av en levande kvalitetskultur, buren av både medarbetare och studenter, och att strävan efter hög kvalitet genomsyrar både kärn- och stödverksamhet har varit mycket tydlig, både i skriftliga underlag och i intervjuerna vid platsbesöken. Även om strukturen torde kunna förenklas finns en klar ansvarsfördelning i kvalitetsarbetet, med avgränsade roller och arbetsuppgifter, och även om kvalitetssystemet nyligen har införts finns goda exempel på hur det leder till förbättring av utbildningarna, inte minst i arbetet med kursvärderingar och kursanalyser. Lärosätet ser till att information om verksamhetens kvalitet och om genomförda förändringar kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt, till både interna och externa intressenter. Bedömargruppen anser att det kvalitetssystem som har beskrivits i underlag och intervjuer har goda förutsättningar att efter komplettering och förtydliganden visa sig effektivt och utvecklingsdrivande.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

· Lärosätet har hög ambition i sitt kvalitetsarbete och har format ett kvalitetssystem med god potential att åstadkomma förbättring av utbildningarna.

· Lärosätet har en levande kvalitetskultur, där både medarbetare och studenter är delaktiga.

· Chefer inom kärnverksamheten är disputerade och har vetenskaplig kompetens.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

· Kvalitetssystemet är komplext och mångförgrenat, med risk för fragmentisering och försvagad transparens. Förenklingar bör därför eftersträvas.

· Lärosätet uppmanas att i den 3-åriga utvärderingscykeln införa granskningar med vetenskapligt sakkunnig peer review, utförd av granskare utan koppling till den egna kyrkotraditionen.

· Utvärdering av studenternas måluppfyllelse bör integreras i den 3-åriga utvärderingscykeln. Lärosätet bör förstärka inslaget av kollegial granskning utförd av personer med vetenskaplig kompetens vid rekrytering av lärarpersonal.

· Lärosätet bör tydliggöra kopplingen mellan kvalitetssystemet samt lärosätets mål- och strategier, och klargöra målformuleringarna, eftersom medarbetarna upplever att kvalitetssystemet är arbetskrävande.

Lärosätet bör systematisera anpassningar för individuella studenter.

1.1 Lärosätets kvalitetssystem är uppbyggt för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna och det relaterar till övergripande mål och strategier som lärosätet fastställt för sin utbildningsverksamhet.

Inte uppfylld

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet har en levande kvalitetskultur och ett kvalitetssystem som har potential att säkerställa kvaliteten utbildningsverksamheten. Systemet har dock påfallande många funktioner och organ för att höra hemma på ett lärosäte med totalt cirka 40 medarbetare, samtidigt som kopplingen till lärosätets mål brister i tydlighet. Därtill bedöms formerna för periodisk granskning inom den 3-åriga kvalitetscykeln vara alltför svagt utvecklade och inte uppfylla vedertagna krav på vetenskaplig bedömarkompetens och konfessionell obundenhet. Kvalitetssystemet är så nyligen infört (2021) att en full förbättringscykel inte hunnit genomföras. Av dessa skäl anser bedömargruppen att bedömningsgrunden inte är uppfylld.

Kvalitetssystemet – både som det beskrivs i självvärderingen och som det kan utläsas i lärosätets olika styrdokument – präglas av den akademiska utbildningsverksamhetens hemhörighet inom den ideella föreningen Akademi för ledarskap och teologi, en enskild utbildningsanordnare som erbjuder utbildning för tjänst främst inom Pingst – fria församlingar i samverkan, Evangeliska frikyrkan och Svenska Alliansmissionen. De utbildningar som fått examenstillstånd från UKÄ är organisatoriskt samlade i enheten Örebro teologiska högskola, men är samtidigt till viss del integrerade i Pastors- och ledarprogrammet. Detta ges av Akademi för ledarskap och teologi och innehåller också utbildningsmoment på folkhögskolenivå. Personalen har sin anställning vid Akademi för ledarskap och teologi. Verksamheten vid Örebro teologiska högskola leds av en studierektor direkt underställd rektorn för Akademi för ledarskap och teologi. Den aktuella granskningen avser primärt utbildningarna vid Örebro teologiska högskola, men eftersom kvalitetssystemet är gemensamt för hela Akademi för ledarskap och teologi kommer den organisationen som helhet att beröras.

Lärosätets kvalitetssystem utgår enligt självvärderingen från en äldre kvalitetssäkringsplan, men har sin nuvarande form sedan läsåret 2020/21. Det innebär att systemet varit i bruk knappt ett år vid genomförandet av lärosätesgranskningen. Enligt självvärderingen är systemet utformat för att motsvara de krav som ställs i lag och förordning, i Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area samt i UKÄ:s nationella kvalitetssäkringssystem för högre utbildning. Det relaterar också till de övergripande målen för Akademi för ledarskap och teologi och Örebro teologiska högskola. Systemet ska stödja en kvalitetskultur för både medarbetare och studenter och beskrivs i sin helhet i lärosätets Kvalitetssäkringspolicy, fastställd av styrelsen för Akademi för ledarskap och teologi i mars 2021.

Av självvärderingen framgår att systemet består av två cykler, dels en 1-årig med bas i programrapporter och kvalitetsrapport, dels en 3-årig grundad på periodiska utvärderingar utförda av externa bedömare. Centrala ansvarsfunktioner har i första hand rektorn och studierektorn som är chefer i linjen och i andra hand kvalitetssamordnaren, kvalitetssäkringsrådet samt utbildnings- och forskningsrådet. I självvärderingen ingår en tabell över kvalitetssystemets samtliga styrdokument och rapporter.

Lärosätets samlade kvalitetssystem framstår för bedömargruppen som ambitiöst och väl dokumenterat, men samtidigt påfallande komplext och mångförgrenat, med en rad separata råd och organ vid sidan av den organisatoriska huvudlinjen. Med tanke på att den samlade personalen uppgår till cirka 40 medarbetare finns en risk att det upplevs som organisatoriskt tungt. Intrycket är också att systemet har en något byråkratisk framtoning. Vid några tillfällen bekräftades intrycken vid platsbesöken, där en viss förvirring fanns över olika instansers uppdrag och sammansättning samt kommentarer om ökad "administrativ" arbetsbörda.

Samtidigt är flera delar av systemet otillräckligt utvecklade. Det gäller kopplingen mellan nationella mål, programmål och kursmål, vilken lärosätets processer enligt bedömargruppen inte säkerställer på ett systematiskt sätt, liksom avsaknaden av uppföljning och utvärdering av studenternas måluppfyllelse i de periodiska granskningar som ingår i den 3-åriga kvalitetscykeln. Dessutom saknas fastställda rutiner som säkerställer att vetenskaplig sakkunnigbedömning sker vid rekrytering av lärare. Vad gäller studentinflytande finns brister såtillvida att rutiner saknas som säkerställer att studenternas rätt till deltagande vid beslut om kurs- och utbildningsplaner samt när beslut fattas av enskild befattningshavare.

Bedömargruppen anser att de former för periodisk granskning som lärosätet har redovisat inte motsvarar de krav som normalt ställs på utvärderingar av denna typ. Uppläggningen av den 3-åriga kvalitetscykeln är alltför osjälvständig och vilar i alltför hög grad på att UKÄ genomför granskningar av enskilda utbildningar. De utvärderingar som genomförs genom lärosätets medlemskap i European Council for Theological Education (ECTE) har uttalat konfessionell prägel och granskar utbildningen som yrkesförberedelse för arbete i församling och samfund. Baserat på rapporten från den senast genomförda granskningen anser bedömargruppen att ECTE:s modell för utvärdering saknar erforderligt vetenskapligt djup och inte säkerställer att granskarna har sådan vetenskaplig kompetens som krävs för att bedöma utbildningarnas forskningsförankring. Det gäller oaktat det faktum att ECTE är affilierad medlem av ENQA sedan 2007. Även hänvisningen till ECTE:s granskningar framstår alltså som otillräcklig. Lärosätet uppmanas att införa periodiskt återkommande granskningar med en teologiskt och religionsvetenskapligt sakkunnig peer review, utförd av granskare utan organisatorisk koppling till den egna kyrkotraditionen.

När det gäller kvalitetssystemets koppling till mål och strategier konstaterar bedömargruppen att de mål och strategier som formulerats för Örebro teologiska högskola framgår av kvalitetspolicyn. Formellt finns alltså en koppling mellan styrningen av kvalitetsarbetet och verksamhetens övergripande mål. Parallellt med dessa mål har dock Akademi för ledarskap och teologi ett dokument med titeln Övergripande strategiska mål för högskolan inom Akademi för ledarskap och teologi, vars mål delvis skiljer sig från de tidigare nämnda. Eftersom båda måldokumenten gäller från samma datum (2021-03-05) uppstår enligt bedömargruppen en oklarhet om vilka mål som verkligen gäller för utbildningsverksamheten. Otydligheten innebär att det blir svårt för lärosätet att arbeta konsekvent och systematiskt i relation till mål och strategier. Lärosätet bör klargöra sina målformuleringar.

Dessutom är det beskrivna kvalitetssystemet så nyligen infört att det är svårt att avgöra hur effektivt det är. I de stycken där kvalitetssystemet redan har avsatt resultat – t.ex. i kursvärderingarna, kursanalyserna och programrapporterna – framgår effekten i form av identifierade utvecklingsområden. Men eftersom åtgärderna ännu inte har hunnit följas upp och utvärderas kan man inte säga något säkert om systemets långsiktiga effekter. Bedömargruppens bild är att kvalitetssystemet har förutsättningar att visa sig effektivt och leda till kontinuerlig kvalitetsutveckling, men i dagsläget måste frågan lämnas öppen.

Enligt mål och strategier för Örebro teologiska högskola är kollegial granskning ett centralt led i kvalitetsarbetet. Samtidigt noterar bedömargruppen att lärosätet har valt att inte ha något övergripande kollegialt organ med vetenskapligt kompetenta ledamöter, utan i stället arbetar med separata råd för olika områden. Ett lärosätesgemensamt kollegialt organ skulle kunna samla flera av de uppgifter som i dag är fördelade på de olika råden, tillsammans med frågor som kräver vetenskapliga bedömningar, exempelvis i samband med rekrytering av lärare. Bedömargruppen anser att lärosätet bör överväga möjligheten att införa ett kollegialt organ med vetenskaplig kompetens som har kvalitetsfrågor som ett centralt arbetsområde. Gruppen uppfattar att en sådan struktur skulle kunna ge större enhetlighet och transparens i arbetet samtidigt som man behåller möjligheten till bred involvering av medarbetarna.

Avslutningsvis rekommenderar bedömargruppen lärosätet att strukturera upp dokumenthanteringen, så att det tydligt framgår när ett dokument beslutats, vem som fattat beslutet och vilka som deltagit i beredningen. Vid revideringar av styrdokument bör det tydligt framgå vad som reviderats och varför.

1.2 Lärosätet har en kvalitetssäkringspolicy, eller motsvarande, som är offentlig och en del av den strategiska styrningen.

Uppfylld

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet har en kvalitetspolicy som är offentlig och fastställd av styrelsen för Akademi för ledarskap och teologi. Bedömningsgrunden är därmed uppfylld.

Lärosätets kvalitetssäkringspolicy, fastställd i mars 2021 av styrelsen för Akademi för ledarskap och teologi, omfattar all utbildningsverksamhet vid Örebro teologiska högskola. Den är publicerad på lärosätets webbplats och hålls tillgänglig för medarbetare, studenter och externa intressenter. Som dokument fastställt av styrelsen utgör kvalitetssäkringspolicyn en del av lärosätets strategiska styrning. Policyn relaterar till lärosätets övergripande mål för verksamheten.

Till formen är kvalitetssäkringspolicyn uppbyggd enligt del 1 i Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area 2015. Av policyn framgår att den är avsedd att ge en samlad bild av lärosätets kvalitetssystem. Att policyn omfattar all verksamhet inom Örebro teologiska högskola innebär att den täcker samtliga utbildningar som fått examenstillstånd från UKÄ.

Bedömargruppen uppfattar att policyn är väl integrerad i lärosätets verksamhet och fyller en både strategisk och operativ funktion. Innehållet är mycket detaljrikt samt ger en utförlig bild av de mål, processer och rutiner som ligger till grund för lärosätets arbete med kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. Av policyn framgår vilka interna styrdokument som hör till lärosätets kvalitetssystem samt vilka interna befattningshavare och organ som ansvarar för att kontinuerligt se över policyn och föreslå eventuella revideringar till styrelsen.

1.3 Lärosätet har en ändamålsenlig och tydligt definierad ansvarsfördelning för kvalitetsarbetet.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att ansvarsfördelningen inom lärosätets kvalitetsarbete i sin helhet är tydlig och ändamålsenlig. Det system som beskrivs i underlagen framstår som omfattande och komplext, men ansvarsfördelningen bedöms som ändamålsenlig genom att den leder till kontinuerlig förbättring av utbildningarna. Rapporter och verksamhetsplaner visar att utvecklingsfrågor identifieras och leder till åtgärder, men eftersom kvalitetssystemet är nytt är det svårt att fullt ut bedöma hur effektivt det är. De exempel på identifierade utvecklingsbehov, åtgärder och former för uppföljning som bedömargruppen tagit del av genom programrapporterna och kvalitetsrapporten för det senaste året visar dock att ansvarsfördelningen fungerar.

Lärosätet redogör i självvärderingen för kvalitetsarbetets organisation och ansvarsfördelning, med hänvisningar till styrdokument som kvalitetssäkringspolicy, arbetsordning och delegationsordning. Bedömargruppen har dessutom läst programrapporterna för läsåret 2020/21 och kvalitetsrapporten för läsåret 2020/21 samt fått svar på frågor vid platsbesöken. Inom lärosätet finns enligt organisationsskissen tre nivåer under årsstämman för Akademi för ledarskap och teologi (styrelsen, rektorn och studierektorn), som alla ansvarar för kvalitetsarbetet. Kvalitetsarbetet är fördelat på fyra områden: övergripande ledning och styrning, forskning, utbildning samt verksamhets- och ledningsstöd. Områdena motsvaras av organisatoriska enheter.

Det första intrycket för bedömargruppen av självvärderingen och övriga dokument är att lärosätets kvalitetssystem är komplext med en mängd funktioner och organ vars inbördes relationer inte omedelbart framstår som helt uppenbara (t.ex. relationen mellan kvalitetssäkringsrådet och utbildnings- och forskningsrådet, liksom mellan kvalitetssamordnaren och studierektorn för lärosätet). Platsbesöken visar dock att rollfördelningen i allt väsentligt är ändamålsenlig och fungerande (om än något svåröverblickbar). Sammantaget uppfattar bedömargruppen därför att lärosätet har en ändamålsenlig ansvarsfördelning för kvalitetsarbetet, med en stabil struktur och preciserade roller samt relationer. Helhetsintrycket är att lärosätet bedriver ett väl organiserat kvalitetsarbete, där olika funktioner och roller samverkar på ett konstruktivt sätt.

Enligt självvärderingen har kvalitetssystemet två nyckelpersoner, dels studierektorn för högskolan som har det operativa ansvaret för kvalitetssäkringen, dels kvalitetssamordnaren som ansvarar för den årliga kvalitetsrapporten. Studierektorn är chef i linjen samt ansvarar för planering och uppföljning av utbildningarna, liksom för att de bedrivs enligt interna och externa styrdokument. Studierektorn ansvarar också för att upprätta årliga programrapporter, som innehåller en omfattande sammanställning av information och är underlag för den årliga verksamhetsplan för Akademi för ledarskap och teologi som fastställs av styrelsen på förslag av rektorn. Kvalitetssamordnaren har en rådgivande roll och ansvarar för samordning och övergripande ledning av kvalitetsarbetet, samt ingår tillsammans med rektorn, den administrativa chefen och studentrepresentanterna i kvalitetssäkringsrådet. Kvalitetssamordnaren upprättar en årlig kvalitetsrapport som svarar mot de områden som räknas upp i kvalitetssäkringspolicyn, och som fastställs av kvalitetssäkringsrådet. Kvalitetsrapportens innehåll utgår till stor del från programrapporterna.

Formellt är lärosätets ansvarsfördelning klar och entydig, men bedömargruppen ser i praktiken en risk för dubbelkommando i uppdragen till studierektorn och kvalitetssamordnaren. Studierektorn är chef i linjen medan kvalitetssamordnaren har en rådgivande funktion, men i kvalitetsrapporten ingår likafullt uppdrag som gör att kvalitetssamordnaren fungerar styrande i organisationen. Det är också oklart hur den verkliga styrningen förhåller sig till den styrning som sker genom verksamhetsplanen för Akademi för ledarskap och teologi. Formellt är kvalitetsrapporten ställd till styrelsen, men utformningen är sådan att den i praktiken fungerar som årlig verksamhetsplan för Örebro teologiska högskola. Intrycket förstärks av att den avslutas med en handlingsplan, som beskriver förslag till kvalitetshöjande åtgärder som uppdrag för kommande år och vilka som ansvarar för genomförandet. Antalet uppdrag för läsåret 2020/21 är stort (nästan 50 stycken) och mottagarna är allt från styrelsen för Akademi för ledarskap och teologi och rektorn till studierektorn, bibliotekarien och den sammankallande för arbetsmiljörådet.

Både rektorn för Akademi för ledarskap och teologi och studierektorn för högskolan har vetenskaplig kompetens. För enskilda utbildningsanordnare finns inget lagkrav på sådan, men bedömargruppen ser positivt på att lärosätet sett till att de som fattar beslut om uppläggning, genomförande och kvalitet i utbildningarna själva är disputerade forskare. Eftersom lärosätet saknar ett övergripande kollegialt organ är det värdefullt att de som har chefspositioner i kärnverksamheten har egen forskarerfarenhet och kan göra vetenskapligt kompetenta bedömningar vid beslut om kursplaner, utbildningsplaner och kurslitteratur, liksom vid bemanning av kurser. Bedömargruppen rekommenderar ändå att lärosätet skapar ett övergripande kollegialt organ.

1.4 Lärosätet har systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar hos lärare, övrig personal samt studenter och doktorander.

Uppfylld

Lärosätets processer och rutiner är utformade på sådant sätt att de systematiskt uppmuntrar lärare, studenter och personal till delaktighet och engagemang i kvalitetsarbetet. I självvärderingen beskriver lärosätet hur lärare, medarbetare och studenter involveras i kvalitetsarbetet och ger exempel på hur ansvar och arbetsuppgifter är fördelade på olika aktörer på olika nivåer. Bilden av delaktighet och engagemang har bekräftats i platsbesökens intervjuer, med både medarbetare och studenter. Bedömningsgrunden är därmed uppfylld.

Kvalitetssäkringspolicyn understryker att kvalitetsarbetet ska syfta till en kvalitetskultur som präglar möten mellan lärare, personal och studenter och rymmer planering, genomförande och uppföljning som gemensamma aktiviteter. I självvärderingen framhålls kursvärderingar och kursanalyser som exempel på arbetsformer som involverar både studenter och lärare, liksom återkommande ämneskollegiemöten och pedagogiska seminarier för att involvera lärarpersonalen. De olika råd som finns på lärosätet framhålls också som mötesplatser för lärare, studenter och personal i övrigt.

Enligt självvärderingen deltar studenterna i kvalitetsarbetet både genom kursvärderingar och genom representanter i interna organ. Kursvärderingarna är viktiga i kvalitetssystemet och resultatet analyseras systematiskt. Återkoppling av resultaten till studenterna sker genom att kursanalyserna publiceras på lärplattformen och genom att kursplanerna beskriver de förändringar som gjorts. Även programrapporterna kommuniceras till studenterna via lärplattformen. I särskilda dialogmöten möter studenterna verksamhetsledningen för att diskutera utbildningsfrågor. Bilden bekräftades vid platsbesöken, när både lärare och studenter framhöll arbetet med kursvärderingar som givande och meningsfullt.

Bedömargruppen uppfattar från de samlade underlagen att det råder en atmosfär av delaktighet och engagemang på lärosätet bland både medarbetare och studenter. Lärare och övrig personal involveras i kvalitetsarbetet på flera sätt, liksom studenterna, om än med vissa begränsningar när det gäller deltagande i beslut (se vidare nedan under bedömningsområde 5). Att det finns en kvalitetskultur bekräftades vid platsbesöken, som gav inblick i en gemensam anda, präglad främst av studenternas framtida yrkesverksamhet inom olika samfund men med stark medvetenhet om vad som krävs av akademisk, forskningsförankrad högre utbildning. Intrycket från platsbesöken är också att lärosätet har förmåga att granska sig självt och kan hantera kritiska synpunkter på ett konstruktivt sätt.

Involveringen av personalen framstår som god, liksom förmågan till ansvarstagande på olika nivåer inom organisationen. Eftersom lärosätets personal totalt uppgår till omkring 40 personer (beroende på hur man räknar fördelningen mellan Akademi för ledarskap och teologi och Örebro teologiska högskola) ingår många medarbetare i flera av lärosätets kvalitetssäkrande organ. Särskilt gäller detta rektorn, den administrativa chefen, studierektorn för lärosätet och kvalitetssamordnaren. Samtidigt som det stora antalet råd och interna organ bidrar till att göra medarbetarna delaktiga finns en risk för överorganisering och fragmentisering av kvalitetsansvaret. Det relativt stora antalet organ som är involverade i kvalitetsarbetet riskerar dessutom att leda till minskad transparens, för både medarbetare samt studenter och externa intressenter.

1.5 Lärosätet säkerställer att de resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet systematiskt tas tillvara i den strategiska styrningen, kvalitetsarbetet och i utvecklingen av kvalitetssystemet.

Uppfylld

Lärosätet har en säkerställd koppling mellan uppföljning och styrning, både på strategisk och operativ nivå. Underlagen ger belägg för att brister och utvecklingsområden som identifieras i den interna kvalitetsuppföljningen leder till förbättringsåtgärder som sedan följs upp. Även om det samlade kvalitetssystemet är så nytt att förbättringscykeln ännu inte har hunnit slutföras, ger de exempel som bedömargruppen tagit del av (exempelvis i kvalitetsrapporten) stöd för att systemet är effektivt och välfungerade genom att det leder till förbättring av utbildningarna. En tydlig fördel är att lärosätet är litet.

Hur kopplingen mellan kvalitetssystemet och verksamhetsstyrningen ser ut beskrivs både i självvärderingen och kvalitetssäkringspolicyn. Den kan också utläsas i de verksamhetsplaner som ingått i bedömargruppens underlag. Lärosätets kvalitetssäkringspolicy beskriver hur programrapporter och kvalitetsrapporter är tänkta att ge underlag för planeringen av den fortsatta verksamheten. Och självvärderingen beskriver ett årshjul som visar hur rapporterna tillsammans med andra underlag tas upp i olika interna organ och läggs till grund för åtgärder och aktiviteter. Kvalitetsrapporten listar en rad åtgärder fördelade inom organisationen, och verksamhetsplanen för Akademi för ledarskap och teologi 2022 anger ytterligare uppdrag till olika funktioner och befattningshavare inom lärosätet. Kvalitetsrapporten för läsåret 2020/21 föreslår att det fortsättningsvis ska tydliggöras i verksamhetsplaner hur planerade åtgärder och aktiviteter genomfördes året innan och vilka resultat de fått. Verksamhetsplanen för 2022 innehåller ett inledande avsnitt om detta. Bedömargruppen anser att det är en ändamålsenlig åtgärd.

Självvärderingen ger tillsammans med övriga underlag belägg för att lärosätet säkerställer en systematisk koppling mellan kvalitetssystemets uppföljnings- och utvärderingsinsatser samt styrning och planering av den fortsatta verksamheten. Självvärderingen ger flera konkreta exempel på hur förbättringsbehov som identifierats i kvalitetsuppföljningen har lett till kvalitetshöjande åtgärder. Till exempel har arbetet med likabehandling lett till en rad åtgärder, bland annat har man bildat ett likabehandlingsråd.". Ett annat exempel ger arbetet med hållbar utveckling, vilket i den senaste kvalitetsrapporten identifieras som ett eftersatt område. Kvalitetsrapport för ÖTH 2020/21 föreslår ett antal åtgärder kopplade till detta område, vilka delvis återkommer i verksamhetsplanen för Akademi för ledarskap och teologi 2022. Vilken effekt åtgärderna har fått återstår för lärosätet att följa upp, men kvalitetsrapporten ger ett instrument för detta.

Den systematiska kopplingen mellan uppföljning och styrning är säkerställd. Hur den information som kvalitetssystemet genererar används för att utveckla själva kvalitetsarbetet är enligt bedömargruppen inte lika utförligt beskrivet i underlagen, men av kvalitetssäkringspolicyn framgår att informationen varje år ska ses över i kvalitetssäkringsrådet, som föreslår revideringar till styrelsen. I verksamhetsplanen framgår hur kvalitetssäkringsarbetet ska bedrivas och utvecklas under nästkommande verksamhetsår. Lärosätet har därmed en rutin för utveckling och förbättring av kvalitetssystemet.

Sammantaget anser bedömargruppen att lärosätet har goda förutsättningar att under innevarande år uppfylla bedömningsgrundens samtliga krav, inklusive en komplett genomförd förbättringscykel.

1.6 Lärosätet säkerställer att den information som genereras av kvalitetssystemet publiceras och kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter och får en spridning inom organisationen

Uppfylld

Lärosätet har rutiner för att publicera och kommunicerar den information och de förändringar som kvalitetssystemet genererar. Informationen bedöms få ändamålsenlig spridning inom lärosätet och nå relevanta externa intressenter. Bedömningsgrunden är därmed uppfylld.

Självvärderingen beskriver hur rapporter och andra dokument kopplade till lärosätets kvalitetssystem kommuniceras och behandlas i olika forum inom lärosätet och till vissa externa intressenter. På lärosätets webbplats publiceras programrapporter, kvalitetsplaner och resultat av externa kvalitetsgranskningar, liksom likabehandlingsplanen och hållbarhetspolicyn, som resultat av internt utvecklingsarbete. Programvärderingar, programrapporter, kvalitetsrapport och resultat av alumnenkäter tar upp i möten med all personal. Till studenterna sker kommunikationen i första hand via lärplattformen men också via kursplanerna, som ska beskriva de förändringar som lärosätet genomfört på basis av kursanalyserna. Resultat av alumnenkäter kommuniceras också till mentorerna inom Pastors- och ledarprogrammet. Bedömargruppen konstaterar att resultat och åtgärder kopplade till kvalitetsarbetet får ändamålsenlig spridning inom organisationen.

I självvärderingen sägs inget om hur styrelsen för Akademi för ledarskap och teologi – som är en länk till ägarsamfunden och andra externa intressenter – får tillgång till den information som kvalitetssystemet ger. Av övriga underlag framgår dock att rapporter och andra dokument kopplade till kvalitetssystemet presenteras och diskuteras där, exempelvis den årliga kvalitetsrapporten, som bygger på programrapporterna.