Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet i huvudsak har tillfredsställande processer och rutiner för utformning, genomförande och resultatuppföljning som säkerställer hög kvalitet i utbildningarna. Vad gäller kopplingen mellan nationella och lokala mål i 3.4 har dock gruppen funnit brister. Bristerna rör en av områdets centrala bedömningsgrunder, men då de inskränker sig till endast en av dessa får bedömningsområdet i sin helhet omdömet tillfredsställande. Bedömargruppen menar att lärosätet inte säkerställer att utbildningarna utformas och genomförs med tydlig koppling mellan kursmål, programmål och nationella mål. Kopplingen mellan mål, lärandeaktiviteter och examinationer inom respektive kurs är däremot säkerställd. Men lärosätet har inte kunnat redovisa systematiska processer och rutiner som säkerställer att studenterna efter genomförd utbildning har nått samtliga programmål och nationella examensmål. Bedömningsgrunden är därför inte uppfylld.

Lärosätets processer och rutiner för utformning, genomförande och resultatuppföljning är generellt sett goda och ändamålsenliga. Ansvarsfördelningen är tydlig, och studenterna uppmuntras att ta aktiv del i lärandeprocesser och examination. Lärosätets arbete med kursvärderingar och kursanalyser framstår som föredömligt. Lärosätet tillämpar rättssäkra och ändamålsenliga rutiner för antagning, tillgodoräknande och utfärdande av examensbevis. Lärosätet har också en etablerad rutin för att ompröva beslut om studenter.

Ambitionen att utbildningarna ska vara forskningsförankrade är tydligt framskriven i de underlag som bedömargruppen tagit del av. Underlagen beskriver ett organiserat arbete för att säkerställa och utveckla utbildningarnas forskningsunderbyggnad, med utpekade ansvarsfunktioner och fastställda dokumentationsformer. Lärarna får i mån av resurser möjlighet till forskning enligt gällande riktlinjeroch de uppmuntras att anknyta till egen forskning i undervisningen.

Lärosätet samlar systematiskt in information om utbildningarna och har en förbättringscykel där resultat från studenters kursvärderingar och lärares kursanalyser ligger till grund för årliga programrapporter samt en årlig kvalitetsrapport. Utifrån rapporterna identifieras utvecklingsbehov och genomförs förbättringar av utbildningarna. Lärosätet bedöms publicera och kommunicera uppföljningsresultat och förbättringsåtgärder till både interna och externa intressenter på ett ändamålsenligt sätt.

När det gäller bedömningsgrund 3.5 anser bedömargruppen – som framgår under bedömningsgrund 1.1 ovan – att de redovisade formerna för periodisk granskning inom lärosätets 3-åriga kvalitetscykel brister i konfessionell obundenhet och vetenskaplig kompetens. Dessutom saknas en utvärdering av studenternas måluppfyllelse. Lärosätets arbete med att fånga upp den information som hittillsvarande granskningar har givit bedöms dock bedrivas på ett systematiskt sätt och leda till förbättring av utbildningarna. Bedömningsgrunden anses därför uppfylld.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

• Lärosätets arbete med att säkra forskningsanknytningen har hög ambition och fungerar väl.
• Lärosätets kurvärderingssystem leder till förbättring av utbildningarna. Både lärare och studenter verkar uppleva systemet som välfungerande, men det finns också en medvetenhet om kursvärderingssystemets svagheter som lärosätet arbetar för att få bort.
• Lärosätet präglas av en öppen och förtroendefull dialog med studenterna som båda parter värdesätter.
• Lärosätet publicerar analyser och förbättringsåtgärder för både studenter, personal och det omgivande samhället på webbplatsen.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet saknar en systematisk koppling mellan kursmål, programmål och nationella examensmål. Lärosätet bör ta fram en förtydligad målmatris som tydliggör kopplingen.Lärosätet saknar en systematik i processen för att ta fram kursplaner. Lärosätet bör ta fram en dokumenterad handläggningsordning.
• Lärosätet bör involvera studenterna i arbetet med kurs- och utbildningsplaner.
• Lärosätet bör definiera begrepp som område, huvudområde och inriktningar.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

3.1 Lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar. Dokumentationen av den delen av kvalitetssystemet är tydlig, och det framgår vilka befattningshavare och organ som äger rätt att fatta beslut i arbetets olika led. Processerna för beredning är tydliga och ändamålsenliga. Bilden bekräftades vid platsbesöken, som visade att processer och ansvarsförhållanden är kända och förankrade bland lärare och medarbetare.

I självvärderingen beskriver lärosätet ansvarsfördelningen och rutinerna för ansökan om examenstillstånd till UKÄ samt beslut om inrättande respektive nedläggning av utbildning. I den beskrivs också ansvarsfördelningen och rutinerna för utveckling av utbildningarna, med hänvisningar till dokumenten Rutin för utformning, inrättande och nedläggning av utbildning (med en punktlista med kriterier för inrättande av nytt utbildningsprogram), Lokal examensordning och Vägledning för kursansvariga. I rektorns delegationsordning framgår hur beslutsrätten är fördelad för program- och kursutbud samt fastställande av utbildningsplaner och kursplaner. Studierektorn fattar enligt delegationsordningen ensam beslut om kurs- och utbildningsplaner. Utbildnings- och forskningsrådet spelar en viktig roll som beredningsorgan i processerna för utformning och utveckling av utbildningarna, men har bara en rådgivande funktion.

Självvärderingen beskriver hur lärosätet arbetar med kurs- och utbildningsplaner. Lärosätet skriver att varje kurs som ingår i respektive teologiskt program har lärandemål som formulerats i en kursplan som bidrar till att uppfylla examensmålen. Utbildningens innehåll och progression tydliggörs genom kursplaner och i respektive utbildningsplan för grundnivå respektive avancerad nivå.

Det framgår dock inte tydligt hur de olika kursplanernas lärandemål kompletterar varandra så att de motsvarar utbildningsplanens lärandemål. Även efter platsbesöken är det för bedömargruppen oklart hur lärosätet säkerställer systematiken för hur nya kursplaner växer fram från idé till fastställande (se vidare bedömningsgrund 3.4). Bedömargruppen efterlyser ett mer systematiserat arbetssätt som tydligare beskriver hur lärosätet säkerställer att varje program med sina respektive ämnesområden, och med varje programs kursuppsättning, på kursnivå har länkande lärandemål som sammantaget säkerställer den succesiva fördjupningen mot de nationella examensmålen. Vid platsbesöken har bedömargruppen frågat efter en handläggningsordning för inrättande och nedläggning av kursplaner, men någon sådan har lärosätet inte visat.

Bedömargruppen konstaterar också att det inte finns en fastställd mall för hur lärosätets utbildningsplaner ska se ut, vilket riskerar att skapa oreda och otydlighet för exempelvis begrepp som område, huvudområde, ämnesområde och inriktningar. Lärosätets examensbenämningar framstår som inte helt konsekventa för bedömargruppen. Detta är därmed utvecklingsområden.

Vid platsbesöken har lärosätets storlek framhållits som en fördel med korta beslutsvägar och liten administrativ överbyggnad. Bedömargruppen kan sympatisera med önskan att den administrativa bördan hålls liten, men bedömer att tydligare handläggningsordningar och rutinbeskrivningar skulle öka systematiken i kvalitetsarbetet.

Bedömargruppen konstaterar slutligen att den beskrivna ordningen för arbetet med utformning, utveckling, inrättande och nedläggning av utbildningar nyligen har införts (2021) och ännu inte har prövats i alla led (nedläggning av utbildning har inte förekommit). Flera av processdokumenten är också nyligen reviderade, utan att det tydligt framgår i vilka avseenden. Sammanfattningsvis anser ändå bedömargruppen att lärosätet har etablerat en övergripande systematik för arbetet, som är en god grund för fortsatt utveckling av processer och rutiner. Bedömningsgrunden är därför uppfylld.

3.2 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket också återspeglas i examinationen.

Uppfylld

Bedömargruppen finner att lärosätet har processer och rutiner som säkerställer att studenterna uppmuntras att ta aktiv del i lärandeprocesser och examination. Av självvärderingen och andra skriftliga underlag framgår att lärosätets mål är att kurserna ska utformas så att studenterna bjuds in till att aktivt medverka i undervisningen och att examinationen ska utformas på ett sätt som svarar mot det målet. Strävan efter studentmedverkan reflekteras i formerna för kursvärdering, och resultatet av kursanalyserna återkopplas systematiskt till studenterna. De kursvärderingssvar som refereras i programrapporten för kandidatprogrammet 2020/21 vittnar om att studenterna också i praktiken tar en aktiv roll i lärandeprocesserna. Den bild som bedömargruppen kommit fram till utifrån de skriftliga underlagen bekräftades vid platsbesöken av både lärare och studenter. Däremot har bedömargruppen inte kunnat finna belägg för att studenterna tar en aktiv roll som skulle kunna påverka och utveckla olika examinationsformer.

I självvärderingen beskriver lärosätet hur studenternas aktiva roll i lärandeprocesserna betonas i planering och genomförande av utbildningarna. I dokumentet Vägledning för kursansvariga lärare framhålls att studenterna förväntas ta en alltmer aktiv roll i takt med progressionen genom studierna, vilket ger systematik åt målsättningen. Lärosätets mål är att lärande- och examinationsformerna ska variera, och examinationsformerna för respektive kurs följs upp i de årliga programrapporterna. Lärosätet hänvisar även till sitt arbete med högskolepedagogisk utbildning av lärarna.

Bedömargruppen konstaterar att det finns ett starkt engagemang för studentcentrerade lärandeformer både i personalstyrkan och hos studenterna. Vid platsbesöken framgick att studenterna har stora möjligheter att påverka hur kurserna bedrivs. Att lärosätet är litet är en fördel för studenterna, som snabbt och enkelt kan hitta tillfällen för samtal med lärarna om utbildningens genomförande och examination. På vilka sätt strävan efter studentaktivitet återspeglas i examinationerna har varit svårare att verifiera, och bedömargruppen menar att arbetet med det kan utvecklas framöver. Bedömargruppen ser möjligheter för lärosätet att utveckla dokumentet Vägledning för kursansvariga till att också innehålla konkretiseringar av hur lärare vid kursstart kan involvera studenterna att komma med förslag på hur kursen kan examineras för att på bästa sätt svara mot uppställda mål.

Lärosätet hänvisar i underlagen till en fråga som infördes i mallen för kursvärderingarna under vårterminen 2021, där studenterna ombes värdera hur deras förmåga till självständigt lärande uppmuntras och utvecklas i den aktuella kursen. Bedömargruppen ser positivt på den åtgärden, men konstaterar att den ännu inte har tillämpats i alla kurser, vilket gör det svårt att bedöma resultatet. Bedömargruppen anser att lärosätet fortsättningsvis bör sträva efter att bygga en mer proaktiv systematik, med konkreta åtgärder i syfte att säkerställa studentcentrerat lärande innan kursstart, för att sedan följas upp och utvärderas genom kursvärderingar eller andra enkäter.

3.3 Lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet systematiskt säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten. Ambitionen att utbildningarna ska vara forskningsförankrade är tydligt framskriven i de underlag som bedömargruppen tagit del av, som beskriver ett organiserat arbete för att säkerställa och utveckla utbildningarnas forskningsunderbyggnad, med utpekade ansvarsfunktioner (ämnesföreträdare, studierektorer, utbildnings- och forskningsrådet, forskningsledare) och fastställd dokumentation (programrapporter, kvalitetsrapporter, verksamhetsplaner). Lärarna får i mån av resurser möjlighet till forskning, och de uppmuntras att anknyta till egen forskning i undervisningen. Bilden av att lärosätet aktivt och systematiskt arbetar med att integrera forskning och utbildning bekräftades vid platsbesökens intervjuer med både lärare och studenter.

Lärosätet beskriver i självvärderingen hur man arbetar systematiskt för att säkerställa utbildningarnas forskningsunderbyggnad. Övergripande mål anges i forskningsstrategin och kvalitetssäkringspolicyn, och processer och rutiner kan följas i kvalitetssäkringspolicyn, kvalitetsrapporten för 2021, programrapporterna för 2021 samt i verksamhetsplanen för 2022. Kvalitetsrapporten redogör för hur forskningsinitiativ tagits t.ex. på området homiletik inom för magister- och masterprogrammet, efter att kvalitetsuppföljningen hade identifierat ett behov. I verksamhetsplanen för 2022 anges att en forskningsstrategi som antogs 2021 för Akademi för ledarskap och teologi ska införas med beskrivningar av hur lärosätet ska rekrytera forskningskompetent personal och genomföra forskningsrelaterade aktiviteter. Av forskningsstrategin framgår också att ett strategiskt arbete ska göras, för att fram till 2025 öka inflödet av externa forskningsmedel. Viktiga roller har forskningsledaren, som är direkt underställd rektorn, och studierektorn för lärosätet, liksom utbildnings- och forskningsrådet, som ska se till att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning i högskolans verksamhet. Bedömargruppen anser att dokumenten är goda exempel på hur ansvaret för utbildningarnas forskningsunderbyggnad säkerställs.

I lärosätets självvärdering och andra kompletterande dokument framträder en bild av en personalstyrka med stark och gedigen forskningsanknytning, där en stor del av de undervisande lärarna är disputerade och forskningsaktiva. Det finns också en tydlig strävan efter forskningsanknytning i form av litteraturval i form av avhandlingar och annan forskningsrelevant litteratur. Av självvärderingen framgår att lärosätet säkerställer forskningsanknytningen genom att den som är examinator för studenternas självständiga arbeten ska ha lägst doktorsexamen för utbildning på grundnivå och lägst docent för utbildning på avancerad nivå. Flera lärarrepresentanter gav vid platsbesöken exempel på hur de tar vara på möjligheterna att integrera egen pågående forskning i kurserna. Att så sker bekräftades i intervjuerna med studenterna.

Sammantaget anser bedömargruppen att bedömningsgrunden är väl uppfylld.

3.4 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

Inte uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet inte säkerställer att utbildningarna utformas och genomförs med tydlig koppling mellan kursmål, programmål och nationella mål. Kopplingen mellan kursmål, lärandeaktiviteter och examinationer inom de olika kurserna bedöms vara systematiskt säkerställd, liksom kopplingen mellan kurserna inom respektive ämnesområde. Men lärosätet har inte kunnat redovisa processer och rutiner som säkerställer att studenterna efter genomförd programutbildning har nått samtliga nationella examensmål. Bedömningsgrunden är därför inte uppfylld.

Enligt 6 kap. 13 § högskoleförordningen (1993:100) ska all högre utbildning bedrivas i form av kurser, och det står lärosätet fritt att sammanföra kurser till utbildningsprogram. Nationella mål för generell examen på grundnivå och avancerad nivå anges i bilaga 4 till högskoleförordningen. Arbetet med examens- och lärandemål har mot den bakgrunden en central plats i planering och genomförande av högre utbildning, och bedömargruppen har granskat lärosätets processer och rutiner för detta i ett särskilt fördjupningsspår.

Lärosätet erbjuder en kandidatexamen inom huvudområdet teologi och religionsvetenskap, och inom detta huvudområde kan studenterna välja fördjupning inom ett av fyra ämnesområden (bibelvetenskap, kyrko- och missionsstudier, tros- och livsåskådningsvetenskap, religionshistoria och religionsbeteendevetenskap). Lärosätet har valt att inte ange några lokala examensmål, och målen i utbildningsplanen för teologiskt kandidatprogram (180 högskolepoäng) är desamma som de generella mål som anges för kandidatnivå i högskoleförordningens examensbilaga. De program som erbjuds på avancerad nivå bygger på samma princip, men här är huvudområdet angivet på ett annat vis, vilket skapar oklarhet. I och med att det råder otydlighet om vad lärosätet menar är område, huvudområde, ämnesområde och inriktning riskerar det att skapa även otydlighet gentemot studenterna, inte minst när det gäller utfärdande av examina.

Bedömningsgrunden syftar till att genom rutiner och processer säkerställa lärosätets förmåga att forma en progression inom utbildningen samt säkra kopplingen mellan kursnivå, programnivå och examensmål. I lärosätets självvärdering framgår det att på kursnivå är det den kursansvariga läraren som ansvarar för att utforma kursens specifika lärandemål, lärandeaktiviteter och examinationer samt att respektive ämneskollegium ansvarar för progression inom ett givet ämnesområde. Vidare skrivs i självvärderingen att det är studierektorn för högskolan som ansvarar för att säkerställa att högskoleutbildningen genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter samt examinationer. Som viktigaste grund för analysen av hur utbildningarna utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter samt examinationer lyfter man fram programrapporterna, som i sin tur till stor del bygger på kursvärderingarna. Bilden bekräftas av övriga underlag samt den dokumentation som lärosätet lämnat till granskningen av fördjupningsspåret.

Orsaken till att lärosätet har valt att inte skriva fram några lokala lärandemål i utbildningsplanerna förklarades vid platsbesöken med att högskolan råddes till detta i samband med examenstillståndsprövningen för masternivå 2019. Bedömargruppen har inga invändningar mot valet i sig, men konstaterar att lärosätet därmed valt bort möjligheten att profilera sina program mot befintliga styrkeområden i forskningen. För lärosätet gäller att tydligt kunna visa hur summan av programmens kursmål svarar mot de nationella examensmålen.

Bedömargruppen konstaterar att kopplingen mellan lärandemål, lärandeaktiviteter och examinationsformer följs upp i programrapporterna, som innehåller en utförlig sammanställning av de olika kursernas mål, lärandeaktiviteter och examinationsformer. Sammanställningarna visar progressionen inom respektive ämnesområde och ger exempel på hur man arbetar för att stärka och tydliggöra den. Kopplingen mellan kursmålen och undervisningens och examinationens utformning är därmed säkerställd, både i de enskilda kurserna och inom respektive ämnesområde.

Hur lärosätet systematiskt säkerställer att samtliga kursmål gemensamt svarar mot de nationella examensmålen har bedömargruppen däremot inte kunnat avgöra, vare sig utifrån skriftliga underlag eller platsbesök. Lärosätet har svarat att studierektorn ansvarar för det, som ett led i delegationen att fastställa kurs- och utbildningsplaner. Lärosätet har också hänvisat till programrapporternas sammanställningar av måluppfyllelsen för respektive program.

Bedömargruppen konstaterar att programrapporterna i första hand beskriver progressionen inom ämnesområdena, men inte ger någon samlad bild av hur programmens samlade kursmål svarar mot de nationella examensmålen. Den matris som dessa innehåller beskriver förhållandet mellan kurserna inom huvudområdets olika inriktningar. Hur inriktningarna tillsammans säkrar att studenterna når programmål och nationella mål inom huvudområdet som sådant framgår däremot inte. Bedömargruppen konstaterar att programrapporterna visar hur progressionen inom inriktningarna kan följas som parallella spår, men att lärosätet saknar en matris som visar hur dessa sammantagna säkrar uppnåendet av programmålen och de nationella examensmålen. Programrapporterna kan alltså inte anses tillräckliga för att lärosätet ska kunna sägas ha en ordning som systematiskt säkerställer kopplingen mellan lokala och nationella mål. I dagsläget är det enligt bedömargruppen svårt att överblicka hur de nationella examensmålen bryts ner i olika kurser som dels samläses inom samtliga ämnesområden, dels läses separat inom varje ämnesområde för sig. Den målmatris för masterprogrammet som lärosätet hänvisade till vid ett av platsbesöken verkar inte lärarna känna till. Sammantaget anser bedömargruppen att lärosätet inte säkerställer att kursplanernas lärandemål kompletterar varandra på sådant sätt att summan av samtliga mål motsvarar utbildningsplanens lärandemål.

Bedömargruppen efterlyser en ökad systematik i arbetet med utbildnings- och kursplanerna, som tydligt visar hur de olika kursmålen bidrar till att uppfylla programmål och därmed nationella examensmål. Lärosätet bör ta fram en målmatris för både kandidat- och masternivån, som tydliggör länkningen mellan kursmål och programmål och visar den successiva fördjupningen mot de totalt åtta nationella examensmålen. Matrisen bör finnas tillgänglig för både undervisande personal och studenter. Bedömargruppen har tagit del av lärosätets vägledning för kursansvariga, men efterlyser en samlad handläggningsordning som beskriver hur kursplaneprocessen går till från idé till fastställd kursplan och visar hur lärandemålen på kursnivå kopplas till utbildningsplanens lärandemål.

Eftersom bedömargruppen anser att lärosätet inte har visat hur man systematiskt säkerställer att kursplanemålen tillsammans uppfyller utbildningsplanens lärandemål anser vi att bedömningsgrunden inte är uppfylld.

3.5 Utifrån kontinuerliga uppföljningar och periodiska granskningar vidtar lärosätet de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätets 1-åriga kvalitetscykel är tillfredsställande, med god kännedom om systemet ute i organisationen, tydlig koppling till den årliga verksamhetsplanen och konkreta exempel på identifiering och åtgärdande av utvecklingsbehov. Däremot behöver kvalitetscykeln mer systematiskt kopplas till lärosätets strategiska mål. Vad utformningen av den 3-åriga cykeln konstaterar gruppen att hittills genomförda granskningar har lett till förbättringsåtgärder och att det finns en systematisk koppling mellan granskningsresultat och åtgärder. Även i denna del bedöms därför lärosätet ha tillfredsställande processer. Detta gäller oavsett den kritik mot själva granskningsformerna som bedömargruppen tidigare har framfört under bedömningsgrund 1.1 ovan.

I självvärderingen förklaras att lärosätet har delat in sitt kvalitetsarbete i två olika cykler: en 1-årig och en 3-årig. Den 1-åriga cykeln består av verksamhetsplanering och löpande uppföljning av kvalitetsarbetet, utifrån högskolans övergripande strategiska mål. Detta sker framför allt genom en årlig kvalitetsrapport, vilken i väsentliga delar är baserad på de årliga programrapporterna och genomförda kursanalyser. Den 1-åriga cykeln följer inte bara upp högskolans utbildningar, utan syftar också till att säkerställa uppnåendet av högskolans 14 övergripande strategiska mål. Programrapporternas och kvalitetsrapportens koppling till den årliga verksamhetsplanen verkar fungera tillfredsställande, och självvärderingen ger konkreta exempel på hur utvecklingsbehov har identifierats och åtgärdats.

Bedömargruppen har läst programrapporterna för 2021 och kan konstatera att de är omfattande och belyser utbildningarna på ett fullgott sätt. Där finns också många goda ansatser till förbättringar av utbildningarna. Rapporterna lyfter fram olika områden där man föreslår förbättringsåtgärder, men eftersom en hel uppföljningscykel ännu inte genomförts är det svårt att bedöma hur åtgärderna följs upp och utvärderas. I flera fall – t.ex. i resonemangen om pedagogisk utveckling och utveckling av examinationsformer – är bedömargruppens mening att lärosätet har genomfört goda analyser och identifierat relevanta åtgärder. Bedömargruppen uppfattar att rutinerna är väl kända och har god förankring i ämnesmiljöerna, och intervjuerna vid platsbesöken visar att systemet leder till kontinuerlig förbättring av kurser och program. Flera medarbetare framhöll hur kvalitetsarbetet har blivit tydligare och mer strukturerat genom införandet av kursanalyser och programrapporter.

När det gäller cykelns koppling till lärosätets strategiska mål anser bedömargruppen att systematiken kan utvecklas, exempelvis genom nyckeltal eller indikatorer som visar hur lärosätet arbetar med de 14 strategiska målen. Vid platsbesöken framkom att arbetet med programrapporterna ibland uppfattas som väl omfattande av personalen, vilket pekar på att en noggrannare uppföljning av de strategiska målen behöver hitta en enkel och lättarbetad form.

När det gäller den 3-åriga cykeln har bedömargruppen under bedömningsgrund 1.1 ovan framfört kritik mot hur lärosätets periodiska granskningar är utformade, utifrån bedömningen att de beskrivna formerna inte uppfyller de krav på vetenskaplig bedömarkompetens och konfessionell obundenhet samt att lärosätet bör ta ett större ansvar för att de periodiska utvärderingarna följer upp studenternas måluppfyllelse. Vad gäller effekten av hittills genomförda granskningar finner dock bedömargruppen att lärosätet säkerställer en god koppling mellan granskningsresultat och förbättringsåtgärder och att den information som granskningarna har givit har omsatts i åtgärder på ett systematiskt sätt.

Som exempel på granskningar av detta slag har lärosätet i självvärderingen och vid de två platsbesöken hänvisat dels till den examenstillståndsgranskning som UKÄ genomförde 2019, dels till den utvärdering som genomfördes 2016 av European Council for Theological Education (ECTE). Den senare hade fokus på Pastors- och ledarprogrammet inom Akademi för ledarskap och teologi samt Akademi för ledarskap och teologi som utbildningsinstitution och täckte endast en del av de aspekter som står i fokus för det svenska nationella utvärderingssystemet för högre utbildning. I de stycken rapporten gav information om dessa aspekter har dock denna förts vidare inom organisationen och på ett systematiskt sätt omsatts i åtgärder för förbättring. I självvärderingen framhålls bl.a. Kvalitetssäkringsrådets roll i uppföljningen av erhållna granskningsresultat.

Bedömargruppens anser att bedömningsgrunden är uppfylld.

3.6 Lärosätet säkerställer att granskningsresultat publiceras och att åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.

Uppfylld

Lärosätet har enligt bedömargruppen rutiner för publicering och kommunikation av uppföljnings- och utvärderingsresultat som svarar mot bedömningsgrundens krav. Både självvärderingen och platsbesöken visar att lärosätet har bra rutiner för publicering och kommunikation i form av kvalitetsrapport och programrapporter. Kvalitetsplanen och verksamhetsplanen pekar ut vilka åtgärder som genomförs med anledning av dem. Förutom att publiceras på webben behandlas rapporterna i möten med all personal, i olika rådgivande organ, samt i styrelsen för Akademi för ledarskap och teologi. Även arbetet med kursvärderingar och kursanalyser innehåller en systematisk återkoppling till studenterna.

Lärosätet redogör i självvärderingen för hur de årliga kvalitets- och programrapporterna kommuniceras till medarbetare, studenter och externa intressenter genom olika kanaler, från publicering på lärosätets webbplats till presentation för styrelsen, i interna råd samt för det samlade medarbetarkollegiet. Studentrepresentanter ingår i råden och i styrelsen, och företrädare för ägarsamfunden i styrelsen. Även om kvalitetssystemet nyligen fastställdes och det därmed är svårt att avgöra om kommunikationen träffar rätt målgrupper, bedömer vi att spridningen av uppföljnings- och utvärderingsresultat samt de åtgärder som genomförts med anledning av dem är ändamålsenlig och tillräckligt bred. Det bekräftades också vid platsbesöken.

Lärosätet bör även i detta sammanhang förtydliga dokumenthanteringsrutinerna, så att det klart och tydligt framgår vem som handlagt, vad som eventuellt ändrats, vem som beslutat och eventuella övergångsregler, samt var och när senaste dokumentversion har publicerats.

Bedömargruppen anser att bedömningsgrunden är uppfylld.

3.7 Lärosätet har och tillämpar goda rutiner för antagning av studenter och doktorander, tillgodoräknanden samt för utfärdande av examensbevis. Lärosätet har även en fastställd rutin för omprövning av beslut gällande studenter och doktorander.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att bedömningsgrunden är uppfylld. Lärosätet har och tillämpar rutiner för antagning, tillgodoräknande samt utfärdande av examensbevis som framstår som rättssäkra och ändamålsenliga. Lärosätet har också en etablerad rutin för omprövning av beslut om studenter.

I självvärderingen hänvisas till tre olika dokument: Antagningsordning, Regler och handläggningsordning för tillgodoräknande samt Lokal examensordning.

Bedömargruppen konstaterar att samtliga dokument är fastställda eller reviderade under 2021. Det är svårt att se om dokumenten har tidigare förlagor, vad revideringen gäller samt vad som ersätter vad när nya dokument arbetats fram. Under granskningens gång har exempelvis antagningsordningen reviderats ytterligare en gång. Det är oklart hur betydelsefull ändringen är och vad som ligger till grund för ändringen.