2 Förutsättningar

Sammanvägd bedömning

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att bedömningsområdet sammantaget är tillfredsställande, eftersom alla bedömningsgrunder är uppfyllda. Lärosätet har en kultur och styrning som ger undervisande personal goda och reella förutsättningar att utvecklas vetenskapligt och pedagogiskt. En styrka är att det finns processer för att identifiera och täcka behov av undervisningskompetens, där lärosätet bland annat använder gästlärare.

Rutiner finns för en ändamålsenlig infrastruktur och biblioteksverksamhet, liksom fungerande studentstöd i form av studievägledning, studenthälsa och s.k. mentorsgrupper samt stöd för särskilda behov. Men stödet kan i vissa avseenden utvecklas, särskilt när det gäller hur lärosätet uppmärksammar enskilda studenters behov av stöd. Lärosätet ger studenterna goda förutsättningar att genomföra sina studier genom dels stödjande information och aktiviteter för studenterna, dels planeringsstöd för lärarna. Ett utvecklingsområde är att följa upp studenternas genomströmning per kurs och program som stöd för kvalitetsarbetet.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

• Lärosätet identifierar behov av undervisningskompetens och kompetensutveckling genom den nära kontakten mellan lärarkollegiet och ledningen.
• Lärosätet har en rutin för att använda gästlärare som kompetensförstärkning.
• Lärosätet följer rutiner som ger reella förutsättningar för lärarnas vetenskapliga och pedagogiska utveckling.
• Lärosätet har en väl fungerande organisation för studievägledning och biblioteksverksamhet.
• Lärosätet ger lärarna vägledning i personalhandboken om hur de ska planera kurserna med hänsyn till studenternas arbetsbelastning.

• Lärosätet behöver upprätta preciserade kompetenskrav, för till exempel en ämnesinriktning, så att det är möjligt att följa upp och säkerställa vetenskaplig bredd och djup hos den fasta lärarpersonalen.
• Lärosätet behöver förtydliga informationen om studenthälsan och göra den mer tillgänglig, särskilt för distansstudenter.
• Lärosätet behöver förtydliga och beskriva ansvarsfördelningen, för att identifiera och kommunicera studenternas behov av stöd.
• Lärosätet behöver särskilt följa upp distansstudenter i studentvärderingarna och kvalitetsrapporterna, för att säkerställa och utveckla deras utbildningsförutsättningar.
• Lärosätet behöver förtydliga grunderna för hur förkunskapskrav ska ställas, samt hur relationen mellan kursmål och utbildningsmål ska hanteras i högskolans styrdokument, för att säkerställa förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.
• Lärosätet behöver utveckla nyckeltal för att följa upp studieprestationer i kurser och program.

2.1 Lärosätet säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

Uppfylld

Enligt självvärderingen bedöms personalbehovet inför varje läsår av studierektor, i processen ingår lärarkollegiet, rektorsrådet och rektorsmötet. Kortfristiga behov tillgodoses med vikarier eller assistentarvodering. Behov av framtida rekrytering beskrivs i verksamhetsplanen, som utgör underlag för strategiska diskussioner i högskolestyrelsen. Årsberättelsen redogör för aktuell lärarkompetens, och frågan lyfts även fram löpande vid högskolestyrelsens möten, som beslutar om anställning av lärare på rektors rekommendation. Exempel på bemanning i kvalitetsrapport från ämnesinriktning samt att antalet fast anställda lärare bedöms vara tillräckligt för kontinuitet och kvalitet i undervisningen utgör bedömargruppens belägg för att fungerande processer för bemanning finns.

Vid platsbesöken framkom att den kursansvariga bedömer behovet av kompletterande kompetens och att lärosätet knyter gästlärare och affilierade lärare, det vill säga lärare som inte är anställda, till utbildningarna. Bedömargruppen fick då även bilden att gästlärarna på så vis blir väl insatta i sina undervisningsuppdrag. Bedömargruppen anser att det är en styrka att lärosätet utnyttjar kompletterande undervisningskompetenser. Däremot kan det kvalitetsstärkande syftet med gästlärare framgå tydligare i högskolans styrdokument PM Rutin för detaljplanering av högskolekurs och Johannelunds personalhandbok.

Självvärderingen beskriver att extern sakkunnig anlitas vid bedömning av akademisk kompetens i rekryteringsprocessen. Intervjuer med kandidater görs i grupp med ämnesföreträdare, student- och personalrepresentanter samt rektor och prorektor. Utöver akademisk och pedagogisk kompetens anser lärosätet att tidigare yrkeserfarenheter är viktiga vid rekrytering av lärare. Vid platsbesöken framkom det att lärosätet strävar efter att ha en majoritet av disputerade lärare bland de fast anställda, vilket bedömargruppen menar är en lovvärd ambition.

Självvärderingen beskriver att lärosätet använder kursvärderingar, rektorstimmar och kvalitetsrapporter från ämnesinriktningar som underlag för att bedöma behovet av lärarkompetens och kompetensutveckling, utöver den information som kommit fram i lärarnas individuella utvecklingssamtal. I Kvalitetssäkringsrapport för ämnesinriktning systematisk teologi VT 2021 framgår att samtliga tre lärare genomför egen forskning (en adjunkt som deltar i forskarutbildning och två lektorer). Den bemanningen kommenteras inte i rapporten, t.ex. avsaknaden av en docent knuten till inriktningen. Frånvaron av reflektion i rapporten om personalresursen anser bedömargruppen är en svaghet. Lärosätet bör förtydliga vilka kompetenskrav som ställs på undervisande personal inom en ämnesinriktning för att säkerställa dess vetenskapliga bredd och djup. Det skulle, enligt bedömargruppen, formalisera säkerställandet av att det finns tillräcklig kompetens i relation till utbildningens omfattning inom respektive ämnesinriktning.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att lärosätet på ett tillfredsställande sätt säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningens behov. För att underlätta bedömningen av lämplig undervisningskompetens och behovet av rekrytering, rekommenderar bedömargruppen att lärosätet i interna styrdokument förtydligar och beskriver kompetenskraven för kurser, program och ämnesinriktningar i relation till utbildningarnas omfattning. Bedömargruppen menar att den beskrivna årliga processen samt den nära kontakten mellan lärarkollegiet, studierektor och rektor identifierar och fyller de rekryterings- och kompetensbehov som kan finnas. Utnyttjande av gästlärare som kompletterande kompetenser är en styrka.

2.2 Lärosätet säkerställer att de tillhandahåller en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla såväl sin pedagogiska kompetens som sin ämneskompetens, samt förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt.

Uppfylld

I lärosätets självvärdering framgår att lärarna får goda möjligheter till forskning och fortbildning genom särskilt avsatt tid (10–22,5 procent beroende på anställning). Hur tiden ska utnyttjas planeras vid årliga utvecklingssamtal med rektor. Vid platsbesöken framgick att lärarna har ett stort eget ansvar för hur de använder tiden. Enligt självvärderingen utgör också den årliga arbetsmiljöenkäten underlag för planering av kompetensutvecklingstiden. Det kunde dock inte styrkas vid platsbesöken, vilket bedömargruppen därför anser att lärosätet kan utveckla.

Lärosätet uppmuntrar till forskning i tjänsten och till docentmeritering. Tjänstledighet ges om man fått externa forskningsmedel, och möjlighet till stipendier för forskningstid finns även för adjunkter. I Johannelunds personalhandbok framgår att varje lärare har medel avsatta för litteratur, konferenser etc. Bedömargruppen menar att det är positivt att lärarens arbetssituation stäms av i årliga utvecklingssamtal och att lärarna planerar kompetensutvecklingstiden gemensamt med rektorn. Bedömargruppen anser också att det är en styrka att det finns medel som stöd för vetenskaplig verksamhet och att docentmeritering uppmuntras.

Självvärderingen anger att studierektor ansvarar för att 2–3 gånger per termin anordna tillfällen för gemensamt pedagogiskt utvecklingsarbete, till exempel för distansundervisning. Inom ämnesinriktningarna kan tid avsättas för pedagogiskt arbete. I självvärderingen framgår också att lärosätet vid behov ordnar formella högskolekurser i pedagogik och ger månatliga forskningsseminarier samt att ämnesinriktningarna ordnar högre seminarier. Årsberättelse 2020 Johannelunds teologiska högskola redovisar lärarnas forskningsproduktion.

Platsbesöken bekräftade lärarnas möjlighet till inflytande över innehållet för pedagogisk utveckling. En aktuell fråga är utvecklingen av digital undervisningskompetens, där lärosätet haft en arbetsgrupp. Pedagogiska timmar en eftermiddag per vecka finns som resurs för kompetensutveckling.

Bedömargruppen anser att bedömningsgrunden är uppfylld. Platsbesöken bekräftade att de förutsättningar och processer som beskrivs i självvärderingen för personalens kompetensutveckling och stöd till vetenskaplig verksamhet är välfungerande. Bedömargruppens samlade intryck är att lärosätet har väl förankrade och verkliga förutsättningar för personalens möjligheter att säkerställa sin undervisningskompetens och möta utmaningar inom utbildningsverksamheten.

2.3 Lärosätet säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande och att dessa används på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Enligt självvärderingen bär rektor det övergripande ansvaret för infrastrukturen, medan det operativa arbetet vilar på studierektor. Återkoppling från terminsvisa kursvärderingar, rektorstimmar och kvalitetsrapporter från ämnesinriktningar utgör underlag för åtgärder för infrastruktur, studentstöd och läranderesurser. I till exempel Kvalitetsrapport för ämnesinriktning systematisk teologi VT 2021 framgår önskemål om en digital whiteboard för att tillgodose behoven för distansundervisning, vilket lett till att lärosätet förbereder inköp, enligt självvärderingen. I rapporten framgår vidare att bibliotekets tjänster, it-resurser och studentstöd är tillfredsställande. Den digitala infrastrukturen som webb, lärplattform och studentportal utvärderas i kvalitetsrapporter från ämnesinriktningar och administration, i studentenkäter samt vid arbetsplatsträffar och lärarträffar, enligt självvärderingen. Studenter har inflytande genom representation vid rektorsmöten och i möten mellan studentkåren och lärarna. Rektor beslutar om åtgärder medan högskolestyrelse beslutar om större frågor. Bedömargruppen anser att det visar på rutiner som bidrar till att bedömningsgrunden uppfylls.

Bibliotekets verksamhet vägleds av dess visionsdokument och beskrivs i högskolans verksamhetsplan. Biblioteksråd med student- och lärarrepresentanter följer upp verksamheten, vilket även ska göras i kvalitetsrapporten för administrationen. Biblioteksrådet rapporterar till lärarkollegiet och rektorsmötet, som kan ge nya riktlinjer om till exempel lånevillkor. Vid platsbesöken framgick att studenterna får bra hjälp av bibliotekarierna, och att biblioteket är väl integrerat i lärosätet. Det framhölls som önskvärt men svårt att digitalisera bibliotekets verksamhet vid ett litet lärosäte med begränsad ekonomi. Dock har högskolan, enligt platsbesöken, genom samarbeten med liknande lärosäten skapat möjlighet att säkerställa bra litteratur, vilken man vill kunna ha tillgänglig både fysiskt och digitalt. Bedömargruppen konstaterar att lärosätet har ändamålsenliga rutiner för att följa upp och underhålla både fysisk och digital infrastruktur samt bibliotekets verksamhet.

Studentstödet vid högskolan består enlig självvärderingen av studievägledning, möjlighet att ingå i en så kallad mentorsgrupp och extra stöd vid uppsatskurser. Enligt Johannelunds personalhandbok är mentorsgrupperna avsedda för programstudenter de två första åren, och därefter praktiseras enskilda samtal med studenterna. Mentorsgruppsledare är en funktion som vissa lärare har, men som ligger under pastoralinstitutet och ären frivillig verksamhet för studenterna, enligt självvärderingen. Även distansstudenter kan ingå i en mentorsgrupp. Vid platsbesöken framgick att mentorsgrupperna är uppskattade, dock menar bedömargruppen att ett utvecklingsområde kan vara att ha åtskilda mentorsgrupper för campus- respektive distansstudenter, eftersom deras studie- och kommunikationsförutsättningar är olika.

Enligt studentinlagan ger lärosätet stöd vid särskilda behov, och studenterna är i stort sett nöjda med detta. Studentinlagan påpekar dock att vissa områden kan förbättras, till exempel i inläsning av litteratur och förlängd tentamenstid. Vid platsbesöken framkom att lärosätet informerar om stöd vid studiestart och via mejl till studenterna samt att studentstödet fungerar väl, t.ex. i form av anteckningshjälp eller studievägledning.

Studenterna kan använda studenthälsan vid Uppsala universitet, men studentinlagan menar att informationen om den möjligheten kan bli bättre. Det bekräftades vid platsbesöken och då framkom även att det var oklart vilken tillgång distansstudenterna har till studenthälsan .

Bedömargruppen menar att det finns vissa utvecklingsområden beträffande studentstödet. Bedömargruppen konstaterar att de formella anvisningarna i Johannelunds personalhandbok som ska beskriva "studentärenden" nu enbart består av underrubriker utan innehåll för till exempel studenter med särskilda behov. Ett förbättringsområde är hur lärosätet identifierar behov av eller brister i studentstödet, i synnerhet för studenter på distans. Lärosätet lutar sig i princip helt mot den informella och personliga kontakten mellan lärare och studenter, och ställer t.ex. inga frågor om stödbehov i sina kursvärderingar och särskiljer där inte heller svaren från campus- respektive distansstudenter. Vid platsbesöken framkom även att diakonos (studentkårens utsedda jämställdhetsombudsman, två stycken) förmedlar studenternas behov av stöd till lärare och ledning, vilket enligt bedömargruppen tyder på en viss begränsning för lärosätet att fånga in studenters stödbehov. En rekommendation från bedömargruppen är att mer specifikt uppmärksamma distansstudenternas upplevelser och behov i värderingar och kvalitetsrapporter. Bedömargruppen rekommenderar även att lärosätet uppmärksammar och stödjer diakonos arbete för utbildningskvaliteten vid högskolan, t.ex. genom utbildning och någon form av ersättning. Lärosätet bör också förtydliga hur både campus- och distansstudenternas stödbehov ska bli känt så att lärosätet kan göra rätt insats.

Sammanfattningsvis menar bedömargruppen att lärosätet, trots de identifierade utvecklingsområdena, säkerställer studenternas behov inom övrigt studentstöd, bibliotek och infrastruktur genom att lärosätets processer och arbetssätt fångar upp och åtgärdar behov och brister.

2.4 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att studenter och doktorander ges goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Uppfylld

Av självvärderingen framgår att en kontinuerlig avstämning av studenternas arbetsbelastning görs genom kursvärderingar och rektorstimmar. Genomströmning ska beskrivas i ämnesinriktningarnas kvalitetsrapporter, men det kan av olika skäl vara svårt att dra slutsatser på den nivån enligt rapporten för systematisk teologi. Därför föreslår bedömargruppen att programnivån är lämpligare. Kvalitetsrådet ska uppmärksamma avvikelser i genomströmning för rektor som föreslår åtgärder. Vid platsbesöken framkom det att studenter som halkar efter uppmärksammas av lärarkollegiet, men att det kan vara svårt att upptäcka bland studenterna under första terminen eller bland dem som läser på distans. Bedömargruppen menar därför att uppföljning av genomströmning och studieprestationer är ett angeläget utvecklingsområde.

I självvärderingen framhålls att tydlig information till studenterna om vad som förväntas av dem är väsentligt för att de ska klara sina studier, och att skriftlig information om normalstudiegången för programstudenter ges inför varje läsår. Vidare framhålls att den information som ges i kursplaner om bland annat förkunskaper och lärandemål, ska underlätta för studenterna att planera och genomföra sina studier. När det gäller förkunskaper har lärosätet upptäckt inkonsekvenser, vilket lärosätet planerar att åtgärda i kursplanerna under 2022–2023. Även när det gäller kursmål ska de kopplas tydligare mot utbildningsmålen enligt en ny mall. Bedömargruppen ser positivt på lärosätets initiativ att åtgärda inkonsekvenser i kursernas förkunskapskrav, men anser att ett förtydligande av hur förkunskapskrav ska sättas är ett utvecklingsområde i likhet med hur högskolans styrdokument ska hantera relationen kursmål–utbildningsmål.

Enligt självvärderingen erbjuds nya studenter introduktionsdagar kompletterat med workshoppar i studieteknik, som utvärderas av kollegiet och vid rektorstimmar. I studentinlagan framgår att tillfällena med studieteknik startade som ett projekt mellan studentkåren och en lärare, och framhålls som ett exempel på den nära kommunikationen parterna emellan. En stimulans för studenter att genomföra sina studier inom planerad tid är att studenterna bara kan få betyget Väl godkänd (VG) vid första examinationstillfället för de flesta kurser, enligt självvärderingen. Vid platsbesöken bekräftas att studenterna får information om studieförväntningar och tillgång till stöd vid program- och kursstart, vilket bedömargruppen menar bidrar till studenternas möjligheter till studieframgång.

Ett stöd för lärare vid kursplaneringen finns i Johannelunds personalhandbok, med vägledning för att beräkna arbetsbelastningen för studenterna. Här finns även vägledning för att detaljplanera kurser, och värdet av interaktionen mellan studenter och lärare framhålls vid fördelningen av timmar. Bedömargruppen ser positivt på det här stödet för lärarnas kursplanering, särskilt med avseende på studenternas arbetsinsats.

Sammanfattningsvis menar bedömargruppen att lärosätet genomfört flera åtgärder för att skapa förutsättningar för studenterna att genomföra studierna under avsedd tid. Rutiner finns för att informera studenterna om förkunskaper och studieförväntningar, liksom om studieteknik. Som uppmärksammats i kvalitetsrapporten för systematisk teologi och i kvalitetsrådet är uppföljning av nyckeltal för studieprestation ett utvecklingsområde för högskolan, såväl avseende per kurs som genomströmning per program.