3 Utformning, genomförande och resultat

Sammanvägd bedömning

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att bedömningsområdet som helhet är tillfredsställande. Lärosätet har en god kvalitetskultur där det är nära mellan studenter och personal, och där studenterna upplever att de administrativa tjänsterna är bra och ändamålsenliga. Lärosätet har en tydlig pedagogisk grundsyn som uppmuntrar till studentinflytande och studentaktiva inlärningsformer. Det finns en tydlig koppling mellan forskning och undervisning bland lärarna. Lärosätet har bra rutiner för kursutvärderingar och en tydlig rutin för återkoppling till studenterna, även om det är ett utvecklingsområde att säkerställa att informationen om utvärderingarnas resultat når fram till studenterna. Kvalitetsrapporter från ämnesinriktningarna är en viktig del av lärosätets kvalitetsarbete, men det är ett utvecklingsområde för lärosätet att förenkla behandlingen av rapporterna och tydliggöra hur informationen om behandlingen av rapporterna förmedlas till studenter och externa aktörer.

Bedömargruppen anser att bedömmningsgrund 3.6 inte är tillfredsställande, eftersom platsbesöket visade att studenterna och de externa aktörerna inte får tillräckligt med information om granskningsresultatet från kvalitetssystemets processer.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

· Det finns ett nära förhållande mellan studenter och personal vid lärosätet. Det är en naturlig konsekvens av lärosätets styrning och ett bevis på lärosätets goda kvalitetsarbete under många år med ett starkt fokus på informella mötesplatser för studenterna och personalen.

· Lärosätet har en tydlig pedagogisk grundsyn som följs upp med studentaktiva inlärningformer. Lärarna samlas regelbundet i möten om pedagogisk utveckling och uppmuntras att formalisera sin pedagogiska kompetens genom kurser i högskolepedagogik.

· Personalhandboken innehåller många rutiner för ett gott kvalitetsarbete, bland annat en detaljerad beskrivning av hur kursutvärderingarna ska behandlas och hur pedagogernas analys ska återkopplas till studenterna.

· Studenterna uppmuntras att delta i lärosätets forskningsseminarier, och studentarbeten publiceras i lärosätets tidskriftsserie. Det vittnar om att det är nära mellan forskning och utbildning vid lärosätet.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

· Lärosätet bör utforma rutiner för inrättande av nya utbildingsprogram.

· Lärosätet bör göra behandlingen av kvalitetsrapporten mindre komplicerad.

· Lärosätet bör tydliggöra hur återkopplingen av ämnesinriktningarnas kvalitetsrapporter ska kommuniceras till studenerna och de externa aktörerna.

· Lärosätet bör tydliggöra hur lärosätets kvalitetssystem tar tillvara synpunkter från arbetslivet och andra akademiska institutioner.

3.1 Lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar.

Uppfylld

Lärosätet är litet med ett enda ämnesområde – teologi. Bedömningsområdet rör därför de teologiska ämnesinriktningarna (eksegetisk teologi, systematisk teologi och historisk-praktisk teologi) samt de respektive fokusområden som finns inom varje inriktning. Av underlagen som bedömargruppen tagit del av framgår att enstaka kurser ändras och byts ut med jämna mellanrum, både som en följd av intern ämnesutveckling och ändrade krav från de viktigaste avnämarna. Rutiner för inrättande av nya kurser visar på ett tillfredsställande sätt hur lärarkollegiet utvecklar ett förslag som rektorsmötet beslutat om, men bedömargruppen saknar motsvarande rutiner för inrättande av utbildningsprogram.

I dokumentet Johannelunds kvalitetssystem beskriver lärosätet inte explicit att styrelsen ska fatta beslut om utveckling av det samlade utbildningsutbudet varje år, men dokumentet Besluts- och delegationsordning för Johannelunds teologiska högskola beskriver enligt bedömargruppen tydligt vem som ansvarar för ändringar av utbildningsutbud. Dokumentet visar att rektor ansvarar för kursplaner och utbildningsplaner, medan studierektor ansvarar för mindre ändringar, utan att specificera vad som kan definieras som mindre ändringar. Det är ett utvecklingsområde för lärosätet, enligt bedömargruppen. Lärosätets styrelse ansvarar för beslut och revideringar av studieplaner för program.

Lärosätet beskriver i självvärderingen hur nya fokusområden utvecklas genom både externa och interna processer. När lärosätets viktigaste partner EFS och svenska kyrkan förändrar sina krav, inför lärosätet ändringarna genom att utveckla fokusområdena. Det sker genom dialogmöten med praxisfältet, men det är oklart för bedömargruppen vilken status i kvalitetssystemet sådana möten har, eftersom rutinerna för det är otydligt beskrivna i kvalitetssystemet. Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet förtydligar exempelvis dokumentet Rutin vid inrättande av ny kurs.

Fokusområdena utvecklas också som en följd av interna processer. Enligt självvärderingen kan till exempel återkopplingar från studenter i ämnesutvärderingar tas upp till diskussion i kvalitetsrådet, som sätter igång en intern förändringsprocess. Normalt följer större förändringar den treåriga utvärderingscykeln för de teologiska ämnesinriktningarna, där studenter och personal genom utvärderingar och kvalitetsrapporter återkopplar behov av utveckling till rektor. Utformningen av nya kurser är rektors ansvar, men arbetet genomförs i dialog med studierektor vid rektorsmötet. Studierektor har delegerat ansvaret för att genomföra mindre ändringar, och platsbesöket visar att det fungerar tillfredsställande i praktiken. Slutligen är det lärosätets styrelse som fattar beslut om ändringar i utbildningsutbudet genom att besluta om lärosätets handlingsplan. Av verksamhetsplanen för 2021–2022 framgår att en kurs (EG101) ska utvecklas till en onlinekurs, och att verksamhetsplanen ger lärosätets ledning i uppdrag att undersöka möjligheten att utveckla sin själavårdskurs till en grundutbildning i diakoni. Det visar att lärosätets kvalitetssystem för att upprätta nya kurser fungerar i praktiken, eftersom styrelsen genom att besluta om verksamhetsplanen har det högsta ansvaret. Bedömargruppen anser att det är en ändamålsenlig ansvarsfördelning.

Den samlade dokumentationen som bedömargruppen tagit del av, tillsammans med intervjuerna under platsbesöken, visar för bedömargruppen hur lärosätet i praktiken behandlar processer i samband med ändringar i utbildningsutbudet. Men ett utvecklingsområde som bedömargruppen identifierat är att lärosätet bör ta fram rutiner för inrättande av utbildningsprogram.

3.2 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket också återspeglas i examinationen.

Uppfylld

Lärosätets pedagogiska grundsyn beskrivs i personalhandboken. Enligt grundsynen står studenten i centrum och av personalhandboken framgår att lärosätet ska prioritera lektionsformer i mindre grupper där «lärande gemenskap» ska utvecklas genom aktiv dialog mellan lärare och studenter. Studenternas roll i inlärninsprocessen synliggörs i lärosätets kvalitetssystem genom studentundersökningar och kursutvärderingar. Här har studenterna möjlighet att ge återkoppling på undervisning och examinationsformer som blir en del av den samlade kvalitetsrapporten för ämnesinriktningen. Enligt självvärderingen är institutionens undervisning varierande och har flera inslag av studentaktiva inlärningsformer. Lärosätet beskriver vidare att den viktigaste arbetsformen i utbildningen är seminarieformen, där studenter och personal tillsammans diskuterar en text, eller gemensamt diskuterar studenternas egna texter som de själva presenterar.

Studenterna modifierar bilden genom sin studentinlaga, där de påpekar att de också arbetar mycket med självstudier. Men platsbesöket visade ändå att lärarna bedriver en varierad undervisning där de praktiserar flera typer av pedagogik. Studenterna uppmuntras till självstudier av texter som gemensamt diskuteras under seminarier i ledning av en ämnesansvarig lärare. Självvärderingen beskriver en progression i seminarieformen, där studenterna blir mer och mer självständiga allteftersom de kommer längre fram i studierna, vilket också framgår av personalhandboken. Bedömargruppen anser att institutionens tydliga fokus på sin pedagogiska grundsyn, kombinerad med en aktiv användning av seminarieformen där studenterna i mindre grupper kan diskutera innehållet i kurserna, visar lärosätets styrka som pedagogisk institution.

Enligt självvärderingen förväntar sig lärosätet att lärarna aktivt utvecklar sin egen pedagogiska kompetens. Institutionen erbjuder pedagogiska seminarier två till tre eftermiddagar per termin för personalen, där de diskuterar undervisningsformerna. Sådana seminarier kan antingen ledas av interna krafter eller inbjudna gäster. Personalen uppmuntras också att följa kurser i högskolepedagogik vid Uppsala universitet, och alla disputerade lärare har enligt självvärderingen deltagit i minst en sådan kurs om 7,5 högskolepoäng. Bedömargruppen anser att den här pedagogiska praktiken är en styrka vid lärosätet, men kan inte se att den är kvalitetssäkrad i lärosätets underlag, bortsett från dokumentet Meriteringsprocess för lärare vid Johannelund samt i personalhandboken, som beskriver vägen mot befordran till docent. Bedömargruppen uppmanar lärosätet att tydliggöra kravet på institutionell och formell utbildning av alla lärare, till exempel i personalhandboken.

Bedömargruppen noterar också att varken årsrapporten 2020 eller handlingsplanen 2021–2022 innehåller specifika punkter eller avsnitt som handlar om pedagogisk utveckling. Bedömargruppen uppmanar lärosätet att arbeta mer systematiskt med pedagogisk utveckling av sina lärare samt involvera studenterna mer i diskussioner om inlärningsformer. Bedömargruppen efterlyser också reflektioner om pedagogisk utveckling, exempelvis i årsrapporter, handlingsplaner och diskussioner i styrelsen.

Lärosätet presenterar i Johannelunds personalhandbok en tydlig pedagogisk plattform, och platsbesöket bekräftar att lärarna har en varierad pedagogik som främjar studentaktiva lärandeformer. Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att bedömningsgrunden, trots de avslutande utvecklingsområdena, är uppfylld.

3.3 Lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Uppfylld

Personalhandboken beskriver hur lärosätet ska erbjuda «en pedagogiskt genomtänkt utbildning i medveten dialog med internationell forskning». Personalhandboken beskriver också hur alla kurser ska erbjuda studenterna litteratur i form av primärkällor och aktuell forskning i ämnet. Alla fast anställda lärare vid lärosätet har enligt personalhandboken 10, 20 eller 22,5 procents forskningstid i sina tjänster, vilket visar att instutionen förväntar sig att lärarna också är aktiva forskare. Bilaga 1 till årsrapporten 2020 visar att de flesta lärare, enligt bedömargruppen, har publicerat relativt mycket under 2020: 16 fackgranskade artiklar eller kapitel (inklusive publikationer i skolans egen vetenskapliga publikation Ingång) som bidrag till en monografi. Med ungefär 9 vetenskapliga årsverk är det i linje med andra högskolor och universitet i Norden.

Under platsbesöket blev det tydligt att den här forskningsaktiviteten är en viktig del av den enskilda lärarens undervisning. Varje månad bjuds också studenterna in till institutionens forskningsseminarier, där lärare eller inbjudna externa forskare presenterar sin forskning. År 2020 arrangerade lärosätet 9 forskningsseminarier. Personalhandboken visar hur lärosätet förväntar sig att studenterna ska kunna arbeta med teori och forskningsmetoder i arbetet med sina uppsatser, vilket bekräftades under platsbesöket.

Av självvärderingen framgår att kollegiet vid lärosätet regelbundet ger ut en egen tidsskriftserie, Ingång, där lärarna publicerar delar av sin forskning. Där publiceras också studenternas studentarbeten, vilket visar att studenterna uppmuntras till att vara aktiva deltagare i produktion och förmedling av akademiska arbeten. Under platsbesöket fick bedömargruppen bekräftat att studenterna hade stort utbyte av att delta i forskningsseminarierna, särskilt de studenter som deltog i den avslutande delen.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen, baserat på det samlade underlaget, att lärosätet är en högskola där lärarna är aktiva forskare och där studenterna bjuds in till möten med aktuell forskning genom både kurslitteratur, lärarnas undervisning och forskningsseminarier.

3.4 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

Uppfylld

Av de utbildningsplaner som bedömargruppen tagit del av framgår att lärosätet reviderade de nuvarande utbildningsplanerna 2020, och lärosätet beskriver i självvärderingen att utbildningsplanerna för kandidatexamen, högskoleexamen, magisterexamen och masterexamen har en tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, inlärningsaktiviteter och examinationer. Det preciseras i dokumentet Utbildningens nationella mål. Våren 2021 introducerade lärosätet också en ny mall för utveckling av kursplaner genom en egen rutin, Rutin vid inrättande av ny kurs.

Lärosätet arbetar med att säkerställa måluppfyllelse på flera plan. Dokumentet Kollegiets självvärderingsmatris från 2012, och i ny version 2021, visar att lärosätet har rutiner för att säkerställa måluppfyllelsen vid examen. Dokumentet Analys av examenmåluppfyllelse 2021 visar att lärosätet följer upp kvalitetsarbetet med inlärningsmål, inlärningsaktiviteter och examinationer. Studenternas kursutvärderingar och kvalitetsrådets behandling av kvalitetsrapporterna ger rektorn nödvändig information för att kunna presentera en plan för arbetet med kurs- och studieplaner för lärosätets styrelse. Styrelsen fattar slutligen beslut om lärosätets utbildningsplaner.

Bedömargruppen anser sammanfattningsvis att de rutiner och den dokumentation som är knutna till bedömningsområdet är tillfredsställande.

3.5 Utifrån kontinuerliga uppföljningar och periodiska granskningar vidtar lärosätet de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

Uppfylld

Lärosätet är mycket litet, och både självvärderingen och platsbesöken visar att närheten mellan studenterna och personalen är en av lärosätets styrkor. Närheten leder till många informella samtal och diskussioner, som i praktiken bidrar till att utveckla och förbättra utbildningarna. I självvärderingen framgår att studenternas återkoppling tidigare var informell och dokumenterades i liten utsträckning, enligt ledningen. Inför UKÄ:s granskning har lärosätet reviderat sitt kvalitetssystem, och nu är kontinuerliga uppföljningar och regelbundna granskningar systematiserade samt administreras av det nyupprättade kvalitetsrådet. Lärosätet beskriver vidare i självvärderingen att granskningar organiseras på flera nivåer. Efter avslutad kurs utvärderar studenterna kursen, och personalhandboken beskriver i detalj hur kursutvärderingar ska genomföras och följas upp. Lärares förslag till förbättringar av ämnet ska utarbetas inom två veckor, och sedan förmedlas till rektor och studentkåren. Administrationen ska sedan informera alla studenter via anslagstavlor och lärplattformar.

Personalhandboken beskriver att studenterna ska bjudas in till rektorstimmen, som är terminsvisa utvärderingssamtal där man tar upp frågor om studiekvalitet och kursutvärderingar. Studenterna är även representerade i lärosätets kvalitetsråd, som diskuterar kvalitetsrapporter från både de årliga kursutvärderingarna och den större kvalitetsrapporten som varje ämnesinriktning levererar vart tredje år. Protokollet från kvalitetsrådet som bedömargruppen tagit del av ger exempel på hur kvalitetsrådet behandlar kvalitetsrapporten utifrån ämnesinriktningen i systematisk teologi, och ger konkreta rekommendationer om åtgärder för att förbättra utbildningen.

Lärosätet redogör i självvärderingen att man sedan 2013 har använt en kollegial självvärderingsmatris för att nå kvalitativ och kvantitativ måluppfyllelse i alla kurser. I revideringen av kvalitetssystemet har den byggts ut, och självvärderingen ger exempel på hur kvalitetsavvikelser har lett till åtgärder för att förbättra kurserna. Dokumentet Analys av examensuppfyllelse 2021 visar hur självvärderingsmatrisen från lärarna har behandlats av rektorsrådet, och dokumentet beskriver både en analys av resultatet och konkreta åtgärder för att förbättra dagens praxis. Lärosätet genomför också studentenkäter och alumnenkäter, för att kartlägga studenternas erfarenhet av studentlivet vid lärosätet. Enkäterna från 2021 visar en relativt hög svarsprocent från både studenter och alumner, och studenterna är i huvudsak nöjda med de studier som lärosätet erbjuder. Självvärderingen tar upp exempel på sådant som får dålig återkoppling, som den fysiska lärmiljön, och som en konsekvens av det har lärosätets ledning inlett förhandlingar med ägaren om att utvidga lärosätets areal och uppgradera de tekniska tjänsterna. Bedömargruppen slår fast att lärosätet har utvecklat ett kvalitetssystem som fångar upp avvikelser och hjälper institutionen att utveckla studiekvaliteten ytterligare.

Bedömargruppen anser att mer detaljerade instruktioner till Advisory Board är ett utvecklingsområde för lärosätet. Bedömargruppen anser också att de är positivt att det närmaste praxisfältet, EFS och Svenska kyrkan, ingår i lärosätets styrelse, men även här kan praxisfältets roll i kvalitetssystemet beskrivas tydligare. Punkt 7 i dokumentet Rutin vid inrättande av ny kurs beskriver samarbetet med externa aktörer, men bedömargruppen anser att det är oklart hur ett sådant samarbete ska formaliseras. Kvalitetsrapporterna ska enligt kvalitetssystemet diskuteras med arbetslivet innan rektor lägger fram rapporterna för lärosätets styrelse. Bedömargruppen anser att det är en bra rutin som främjar studiekvaliteten, men uppmanar lärosätet att tydliggöra ramarna för arbetslivets involvering i det arbetet.

Bedömargruppen anser sammanfattningsvis att rutinerna för studentinvolvering säkerställer att kvaliteten i utbildningarna förbättras och utvecklas genom uppföljningar och regelbundna granskningar. Bedömargruppen är också positiv till hur externa kolleger och arbetslivet involveras i kvalitetsarbetet men rekomenderar lärosätet att vidareutveckla rutinerna och tydliggör rollen för Advisory Board och arbetslivsrepresentanter i arbetet med kvalitetsrapporterna.

3.6 Lärosätet säkerställer att granskningsresultat publiceras och att åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.

Inte uppfylld

Lärosätet har en stark tradition av närhet mellan studenter och personal, och självvärderingen visar att rektorstimmen är en viktig arena för studenternas och personalens diskussioner om studiekvalitet. Rektorstimmen beskrivs också i kvalitetssystemet med en egen rutin. Under platsbesöket framgick det att institutionens kommunikationsavdelning varje vecka mejlar ut information om lärosätets verksamhet till studenter och personal. I mejlen ingår olika frågor som berör studiekvaliteten. Allt detta tyder på en god dialog mellan lärosätet och studenterna, men bedömargruppen anser att den här praxisen ska formuleras som rutiner och bli en del av lärosätets formella kvalitetssystem.

Lärosätet betonar att kvalitetsrapporten från ämnesinriktningarna är den bärande delen i kvalitetssystemet. Rapporten utarbetas av den lärare som ansvarar för ämnesinriktningen och diskuteras i kvalitetsrådet, där både studenter och personal är representerade. Genom att behandla kvalitetsrapporten ger kvalitetsrådet rekommendationer till rektor. Sedan träffas rektor, de ansvariga för ämnesinriktningen och en studentrepresentant för att diskutera utbildningens styrkor och utmaningar. Med utgångspunkt i diskussionen tar den ansvariga för ämnesinriktningen fram en handlingsplan som förankras med lärarkollegiet, studentkåren och representanterna för arbetslivet. Därefter presenteras handlingsplanen för lärosätets styrelse som ansvarar för uppföljningen. Det här är en mycket grundlig behandling av en kvalitetsrapport, men bedömargruppen ställer sig frågande till om kommunikationen av resultatet till relevanta intressenter säkerställs tillräckligt i lärosätets kvalitetssystem. Av dokumentet Johannelunds kvalitetssystem framgår det att representanter för arbetslivet ska vara med när handlingsplanen tas fram, och det gäller även studenterna. Men bedömargruppen har inte kunnat se om det i de samlade underlagen framgår hur resultatet från behandlingen av handlingsplanen ska kommuniceras till arbetslivet och studenterna.

Personalhandboken innehåller en detaljerad beskrivning av hur kursutvärderingarna ska kommuniceras tillbaka till studenterna, och skärmdumpar från Moodle tyder på att studenterna till viss del får del av informationen. Platsbesöket visar ändå att mycket få studenter kände till att den här informationen fanns eller var den fanns. Det framgår också av studentinlagan. Det här tyder enligt bedömargruppen på att information som ska förbättra och utveckla utbildningen inte kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt i lärosätets kvalitetssystem i praktiken. Bedömargruppen fick under platsbesöket inte heller klarhet i på vilka sätt som dialogen mellan lärosätet och praxisfältet genomförs – utöver att EFS och svenska kyrkan har representanter i lärosätets styrelse.

Sammanfattningsvis vill bedömargruppen påpeka att lärosätet har tre utvecklingsområden som behöver följas upp:

· Lärosätet bör informera studenterna om analyser och åtgärder efter kursutvärderingar på ett bättre sätt.

· Lärosätet bör tydliggöra i sina rutiner hur studenterna får information om ämnesinriktningarnas kvalitetsrapporter.

· Lärosätet bör tydliggöra i sina rutiner hur dialogen mellan lärosätet och praxisfältet ska föras.

För enskilda utbildningsanordnare gäller även:

3.7 Lärosätet har och tillämpar goda rutiner för antagning av studenter och doktorander, tillgodoräknanden samt för utfärdande av examina. Lärosätet har även en fastställd rutin för omprövning av beslut gällande studenter och doktorander.

Uppfylld

Lärosätet erbjuder för tillfället två sätt för studenterna att ansöka om en utbildningsplats vid institutionen: antingen via skolans webbplats eller via antagning.se. Från och med hösten 2022 sker alla ansökningar via antagning.se, och bedömargruppen anser att det är positivt att institutionen närmar sig praxis inom sektorn genom den här förändringen.

Resultat från student- och alumnenkäter visar att lärosätet har bra rutiner för att ta emot nya studenter, enligt lärosätets självvärdering. Det bekräftades för bedömargruppen under platsbesöket. Självvärderingen beskriver vidare att lärosätet har rutiner för anpassning av kurser som studenterna har läst vid andra lärosäten, rutiner för anmälan till examen och rutiner för att klaga på examensresultat. Av bilagan till fördjupningsspåret framgår att institutionen har rutiner för antagning, tillgodoräknande av kurser, ansökan om utbildningsbevis och begäran av omprövning av beslut. Bedömargruppen anser att rutinerna är tillfredsställande.