Kvalitetssäkringsarbete Bedömningsområde: 6 Arbetsliv och samverkan
6 Arbetsliv och samverkan
Sammanvägd bedömning
Tillfredsställande
Arbetslivsperspektivet finns enligt bedömargruppen med som en självklar och integrerad del i lärosätets centrala styrdokument och övergripande processer. Sammansättningen av styrelsen med två arbetslivsrepresentanter samt den systematiska dialogen och uppföljningen med huvudmannen Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen (EFS) och Svenska kyrkan visar att lärosätet är medvetet om att perspektivet är viktigt. Bedömargruppen får intrycket att lärosätets mål att utveckla studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet verkar levande hos både studenter och lärare. Lärosätet gör ansträngningar för att förstärka kopplingen till arbetslivet exempelvis genom att medvetet anställa och anlita många lärare, gästföreläsare och forskare som själva är teologiskt utbildade och som kan fungera som föredömen. Arbetslivsperspektivet blir belyst i kvalitetsrapporterna, vilket framgår av det material som lärosätet har skickat in.
Bedömargruppen saknar en viss systematik i säkerställandet av samverkan mellan lärosätet och arbetslivet, och tror att sammansättningen av Advisory Board, med tydliga arbetslivsföreträdare, skulle kunna bidra till att utbildningarna hålls aktuella. Bedömargruppen tror också att det kan finnas en stor potential för lärosätet med avnämare inom övriga samhället, utanför EFS och Svenska kyrkan, och att därför utveckla studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet inom fler områden, exempelvis för lärare. Efter att ha tagit del av dokumentation och gjorda platsbesök med relevanta intressenter är bedömargruppens sammanvägda bedömning att kvalitetsarbetet gällande arbetsliv och samverkan är tillfredsställande.
Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:
- Lärosätets storlek säkerställer att närheten till lärare, beslutsfattare och huvudman är mycket god.
- Samverkan med arbetslivet och huvudmannen EFS och Svenska kyrkan är god, vilket är en viktig parameter för att säkerställa att studenterna har beredskap att möta arbetslivet.
- Lärosätet strävar efter att anställa lärare, gästföreläsare och forskare som själva är teologiskt utbildade och har arbetslivserfarenhet. De fungerar som föredömen, förebilder och ger en tydlig bild av vad yrket kan innebära.
- Lärosätet beaktar avnämarperspektivet när man inrättar kurser och fokusområden, och perspektivet finns därigenom med i lärosätets styrning av kursutbud och kursinnehåll.
- Lärosätets styrdokument visar att kvalitetsarbetet för arbetsliv och samverkan är viktigt och prioriterat.
- Lärosätet bör fortsätta utveckla sätt att förstärka kopplingen till arbetslivets utmaningar, eftersom frågan fått relativt låga betyg i flera alumnenkäter.
- Lärosätet bör upprätta kriterier för vilken kompetens och erfarenhet som krävs för att ingå i Advisory Board varav en arbetslivsföreträdare ska vara en självklar del.
- Lärosätet bör låta resultatet från alumnenkäter gå till lärarkollegiet och kvalitetsrådet, istället för till högskolestyrelsen.
- Lärosätet bör säkerställa att förbättringsförslag och synpunkter från arbetslivsrepresentanterna i högskolestyrelsen tas tillvara och används för att påverka utbildningsinnehållet.
Uppfylld
Lärosätet beskriver i självvärderingen att utbildningarnas relevans för arbetslivet säkerställs genom rutiner för inrättande av kurser och fokusområden. Det sker genom dialog med huvudmannen EFS samt genom att huvudmannen tillsätter lärosätets styrelse och säkerställer att det finns viktiga arbetslivsrepresentanter representerade där.
Lärosätet hänvisar i sin självvärdering till styrdokument som behandlar området arbetsliv och samverkan. I Vision och strategiförklaring för Johannelunds Teologiska Högskola anges exempelvis att lärosätet ska
- utbilda teologistuderande till kompetenta, reflekterande och kreativa medarbetare för ledaruppdrag i kyrka och samhälle
- utbilda teologer som är kompetenta genom att vara förankrade i aktuell forskning, delta i kurser som är anpassade för arbetslivets förutsättningar och reflektera över möjliga praktiska tillämpningar av kunskapen
- erbjuda praktikmöjligheter under utbildningen där nya kunskaper kan prövas och utvärderas.
Lärosätet skriver i sin självvärdering att utbildningarna ska vara relevanta och aktuella i en kyrka och ett samhälle som är i ständig förändring. Även ledaruppdraget är ett uppdrag i förändring. Utbildningarna är i hög grad professionsförberedande, exempelvis för tjänst som präst i Svenska kyrkan eller EFS, som präst eller pastor i andra samfund och för andra uppgifter i församlingen. I självvärderingen står även att studier vid lärosätet kan användas som en del av en lärarutbildning, vilket möjliggörs genom att utbudet av valbara kurser i religionshistoria och religionsvetenskap har breddats inom ramen för lärosätets examina. Bedömargruppen ser positivt på breddningen av kursutbudet och rekommenderar lärosätet att tydligare marknadsföra det. Bedömargruppen anser även att lärosätets utbildningar utvecklar studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet för tjänster inom kyrkan, främst hos EFS och Svenska kyrkan, men är tveksam till att samma beredskap nås för tjänster i övriga samhället, även utanför kyrkan. Bedömargruppen tror att det finns potential att ytterligare säkerställa relevansen för studier vid lärosätet för andra yrkesval än inom kyrkan.
Bedömargruppen delar lärosätets uppfattning som framgår av självvärderingen och platsbesöken att det finns fungerande rutiner för inrättande av kurser och fokusområden med arbetslivsperspektiv. Enligt Rutin för inrättande av ny kurs beaktas avnämarperspektivet vid inrättande av kurser och finns med i lärosätets styrning av kursutbud och kursinnehåll.
Av dokumentet Anställning av ordinarie lärare framgår att arbetslivserfarenhet från församlings- och föreningsliv är en aspekt som beaktas av styrelsen i anställningen av lärosätets lärare, vilket flera av lärosätets lärare har. Detta har bedömargruppen fått bekräftat både av studentinlagan och vid platsbesöken, och understryker att det är positivt.
Bedömargruppen delar lärosätets uppfattning, enligt självvärderingen, att lärosätet har en nära dialog och god samverkan med arbetslivet och huvudmannen EFS. Utbildningen är viktig för huvudmannen eftersom behovet är stort av utbildade pastorer inom samfunden. Bedömargruppen delar lärosätets uppfattning att dialogen med huvudmannen är viktig och uppmuntrar till fortsatt regelbunden dialog liksom att bredda dialogen till fler avnämare. Utbytet sker framför allt genom präster, pastorer och teologer inom kristendomen och huvudmannen EFS, men också via gästlärare Likaså är många lärare vid lärosätet präster eller pastorer, vilket även många av lärosätets studenter strävar efter att bli. Platsbesöken bekräftar den bilden för bedömargruppen. Av självvärderingen och platsbesöken framgår även att representanter från arbetslivet med regelbundenhet bjuds in till lärosätet att delta i undervisning och seminarier, vilket ger studenterna tillfällen att möta potentiella arbetsgivare och bli uppdaterade på förändringar i arbetslivet. Det anser bedömargruppen är positivt.
Praxisterminen är en väsentlig del av kopplingen till arbetslivet för den som studerar till pastor inom EFS. Kursen har en pastoral profil, är frivillig, ligger utanför vad som är reglerat i examensordningen och ger inga högskolepoäng, men lägger en viktig yrkesförberedande grund, vilket bedömargruppen uppmuntrar. För de studenter som planerar att arbeta som pastorer inom EFS utvecklar och förbereder kursen beredskapen att möta förändringar i arbetslivet. Den arbetslivsanknytning som sker i kursen finns inte i de kurser som ingår i de akademiska examina. På platsbesöken framkom att mer än hälften av studenterna går dessa kurser, vilket understryker vikten av kurserna och dialogen med huvudmannen.
Arbetslivsrepresentanter finns enligt självvärderingen representerade i högskolestyrelsen. Bedömargruppen delar lärosätets och huvudmannens uppfattning att det är viktigt att arbetslivsrepresentanterna på så sätt får möjlighet till inflytande över både lärosätets styrning samt uppföljning och utveckling av utbildningarna. Exempelvis anges det i besluts- och delegationsordning 2021 att styrelsen fastställer studieplaner för program och även ansvarar för att göra större förändringar i kursutbud och inriktningar. Motsvarande gäller för kvalitetsrapporter. Det bidrar enligt bedömargruppen till att lärosätet kan följa upp och säkerställa yrkesrelevansen hos lärosätets utbildningar. Under platsbesöken framkom även att en ny stående punkt för styrelsen är att få en rapport från huvudmannen EFS och Svenska kyrkan. Av självvärderingen och platsbesöken framgår det dock inte tydligt hur återkoppling sker från styrelsens arbetslivsrepresentanter till deras respektive sammanhang samt hur deras medverkan och synpunkter påverkar programinnehållet. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att tydliggöra och påtala vikten av återkoppling från styrelsens arbetslivsrepresentanter till deras respektive sammanhang samt att deras medverkan och synpunkter tas tillvara och påverkar programinnehållet för lärosätet.
Lärosätet beskriver i självvärderingen och under platsbesöken att de även arbetar med uppdragsutbildningar, vilka görs i samverkan med arbetslivet. Syftet med uppdragsutbildningarna är att kompetensutveckla relevanta yrkesgrupper, vilket kräver att lärosätet håller sig uppdaterad om vad som är relevant och aktuellt i arbetslivet. Platsbesöken bekräftar att den kunskapen sedan används i utvecklingen av de utbildningar som leder till examen.
Med hjälp av information som tas fram inom kvalitetssystemet identifierar lärosätet behovet av att utveckla arbetsliv och samverkan i utbildningarna. I alumnenkäter mäts exempelvis anställningsbarheten efter avslutad utbildning och utbildningens relevans. Under våren 2021 genomfördes en enkät som såg över utbildningens koppling till arbetslivet. Lägst medelvärde fick "Johannelunds utbildningar utvecklar studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet". Detta har föranlett flera åtgärder. Bland annat har rektorn beslutat att integrera uppföljningar av alumnenkäter i lärosätets treårscykel för kvalitetssäkringsarbete, enligt självvärderingen. Andra åtgärder som styrelsen har fastställt och ingår i nästa års verksamhetsplan är att lägga till en fråga om kursens relevans för arbetslivet i kursvärderingarna och att låta den rådgivande nämnden granska utbildningen ur ett arbetslivsperspektiv. Bedömargruppen är positiv till åtgärderna.
Sammanfattningsvis menar bedömargruppen att bedömningsgrunden är uppfylld genom ett mestadels systematiskt arbete som på flera olika sätt säkerställer studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Området är tydligt integrerat i lärosätets kvalitetssystem, men lärosätet behöver en mer formaliserad process i kvalitetssystemet för arbetsliv och samverkan. Likaså tror vi det vore gynnsamt för lärosätet att bredda avnämarkollektivet och att tydligare ta tillvara arbetslivsrepresentanterna i styrelsen. Bedömargruppen ser positivt på de initiativ som pågår och anser att arbetssätten ökar lärosätets möjligheter att utveckla studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet.