5 Student- och doktorandperspektiv

Sammanvägd bedömning

Tillfredsställande

Utifrån självvärderingen, studentinlagan, platsbesöken och annat skriftligt underlag som bedömargruppen har tagit del av framgår att lärosätet och studentkåren arbetar tätt tillsammans för att möjliggöra och för att skapa förutsättningar för studenternas rätt att utöva sitt inflytande över utbildningen och studiesituationen.

Bedömargruppen har identifierat ett antal utvecklingsområden som lärosätet behöver arbeta vidare med för att säkerställa att studenternas förutsättningar att utöva inflytande fungerar tillfredsställande. Bedömargruppen noterar att lärosätet för många av de identifierade utvecklingsområdena redan har påbörjat sitt utvecklingsarbete, vilket gör att den samlade bedömningen är att bedömningsområdet är tillfredställande.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

· Dialogen mellan lärosätet och studentkåren, både informellt och formellt, finns på flera organisatoriska nivåer i systemet – från ledningen till studenterna.

· Det finns avsatta rektorstimmar för diskussion och utveckling av utbildningarna utifrån rapporter som framkommer.

· Lärosätet och studentkåren har utsedda personer för arbetet med likabehandling.

· Studentperspektivet är en tydlig integrerad del i kvalitetsrapporterna och ämnesinriktningsrapporterna.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

· Lärosätet och studentkåren behöver arbeta mer med frågan om attraktivitet och engagemang för ett uppdrag som studentrepresentant.

· Lärosätet behöver hitta sätt för att få hög svarsfrekvens på kursvärderingarna, för att säkerställa utvecklingen av utbildningarna.

· Lärosätet behöver arbeta tätt tillsammans med studentkåren, för att skapa förutsättningar för distansstudenterna att vara delaktiga i lärosätets utveckling.

5.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att verka för studenters och doktoranders möjligheter och förutsättningar att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation.

Uppfylld

Studenterna får möjlighet att delta i de beslutande och beredande organen på lärosätet på flera nivåer. Det framgår av lärosätets besluts- och delegationsordning samt bekräftades på platsbesöken. Studenterna finns bland annat representerade i högskolestyrelsen, rektorsmötet, kvalitetsrådet, disciplinnämnden, biblioteksrådet och vid mer informella diskussioner om den fysiska och psykosociala arbetsmiljön på lärosätet. I självvärderingen beskriver lärosätet att arbetsmiljön för studenterna i huvudsak diskuteras med studierektorn. Ett speciellt avtal har upprättats mellan studentkåren och lärosätet, PM Studentkåren och studerandes delaktighet i arbetet vid Johannelunds teologiska högskola, som ska följas upp varje år mellan parterna för att diskuteras, uppdateras och beslutas. En utmaning som både lärosätet och studentkåren lyfter i självvärderingen respektive studentinlagan, är att det är svårt att hitta studenter som vill engagera sig i kvalitetsarbetet. Vid platsbesöken bekräftades det, och det framkom också att studenternas kännedom om kvalitetssystemet är mycket låg. Det framkom dock vid platsbesöken att det finns en pågående diskussion mellan lärosätet och studentkåren för att få fler studenter att engagera sig i kvalitetsarbetet, vilket bedömargruppen ser positivt på. Under platsbesöken framkom det också att det är svårt att få fler studenter att engagera sig. Det är ofta samma studenter som engagerar sig i flera olika uppdrag, vilket hänger ihop med lärosätets litenhet. Bedömargruppen menar att det är viktigt att lärosätet och studentkåren för en kontinuerlig diskussion om vilka beredande och beslutande organ som studenterna ska prioritera och besätta när det är svårt att hitta personer.

Eftersom uppdraget som studentrepresentant är utöver studierna, menar bedömargruppen att lärosätet behöver beakta det vid diskussionerna om hur fler studenter kan engagera sig. Det framkom vid platsbesöken att lärosätet håller på att starta en utbildning för uppdraget som studentrepresentant, vilket bedömargruppen anser är positivt eftersom rollen är betydelsefull för både studentkåren och lärosätet. Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet och studentkåren ser över förutsättningarna för studenterna att engagera sig. Några exempel skulle kunna vara arvodering av uppdrag, intyg för tjänstgöring eller tydligare regler vad som gäller vid examinationer om uppdraget tar tid från undervisningen eller från egenstudier.

Det har av det samlade underlaget framgått att studentkårens diakonos är en viktig och central funktion både för studenterna och lärosätet. Lärosätet lyfter fram diakonos som en viktig funktion i utvecklingen av lärosätets kvalitet och likabehandling, vilket bekräftas av studentinlagan. Bedömargruppen har inte kunnat finna några skriftliga instruktioner till funktionen, men har via platsbesöken förstått att lärosätet anser att funktionen har ett systematiskt arbetssätt. Funktionen finns främst med i grupperingar som diskuterar den studiesociala situationen och stöttar också studenter som behöver extra stöd och lotsning inom lärosätet. Bedömargruppen anser att eftersom det är lärosätet som ansvarar för studenternas arbetsmiljö och likabehandlingsarbetet bör lärosätet se över möjligheten att förtydliga sitt ansvar i förhållande till studentkåren i dessa frågor.

I studentinlagan skriver studentkåren att "Johannelunds teologiska högskola är en plats där såväl den teologiskt konservativa som liberala känner sig hemmastadd och där människor av olika sexuell läggning och kön är välkomna att både ta del av högskolans undervisning och varma gemenskap". Detta menar bedömargruppen är ytterligare ett exempel på att studentkåren och lärosätet arbetar tillsammans för att främja en god studiemiljö för alla studenter, och är ett gott betyg på att lärosätet arbetar aktivt med de frågorna. Bedömargruppen har även fått detta bekräftat under platsbesöken. På platsbesöken framkom att lärosätet tar en aktiv roll i att både provokativt och kritiskt lyfta fram andra tankesätt än de rådande i dag. Bedömargruppen har genom sina platsbesök fått det bekräftat att det råder en kvalitetskultur och medvetenhet i likabehandlingsfrågorna och att det ska vara högt i tak för diskussioner.

Att studentperspektivet sedan våren 2021 ingår som en integrerad del i samtliga kvalitetsrapporter för kurser och ämnesinriktningar, ser bedömargruppen som en styrka. Bedömargruppen uppfattar det som att lärosätets anställda och studenter alltid får möjlighet till att reflektera över vad studenterna tycker fungerar väl inom vissa kurser och vad som behöver utvecklas i andra kurser. Det är enligt bedömargruppen viktigt att kursvärderingarna också ger studenterna möjlighet att tycka till om sin utbildning under tiden den pågår.

Både självvärderingen och studentinlagan framhåller att det är svårt att få studenterna att göra kursvärderingarna. En av orsakerna som framkommer i platsbesöket är att frågorna inte alltid anses relevanta för kursen. Lärosätet beskriver i självvärderingen att kursvärderingarna utgör ett viktigt underlag för bland annat kvalitetsrapporter och har alltså en viktig funktion i kvalitetssystemet. Det ger också lärosätet en kvantitativ bedömning som går att använda för att utveckla utbildningen. I både självvärderingen och studentinlagan har lärosätet och studentkåren identifierat kursvärderingarna som ett område som de behöver arbeta vidare med. Bedömargruppen anser att det är en styrka att de vill arbeta tillsammans med det. Lärosätet behöver dock hitta en balans, så att systemet inte blir alltför administrativt tungt samt kan fungera både för campus- och distansstudenter och där frågorna är relevanta för lärosätets utveckling och studenternas lärande.

Lärosätet beskriver i självvärderingen att en student- och alumnenkät genomförs vart tredje år och används i kvalitetsrapporterna. Enkäterna diskuteras kontinuerligt i bland annat kvalitetsrådet, under rektorstimmarna och ibland även under dialogkonferenserna. Den här rutinen framgår även av dokumentet Johannelunds kvalitetssystem. Detta anser bedömargruppen är ett gott komplement till kursvärderingarna, för att ta temperaturen på studenterna under en längre tid och dessutom se utbildningen i ett bredare perspektiv. Bedömargruppen menar dock att det vore önskvärt att dessa enkäter används tydligare för att utveckla både kvalitetssystemet och kvalitetsarbetet på lärosätet. Beskrivningen av enkäterna finns, ibland annat i personalhandboken, och lärosätet verkar ha en ambition att arbeta mer systematiskt med dessa och att de ska användas som underlag för att utveckla lärosätets verksamhet. Det framkom vid platsbesöken att kännedomen om student- och alumnenkäterna samt kursvärderingarna var förhållandevis låg bland studentgrupper och intressenter. Lärosätet behöver därför arbeta mer med för att tillgängliggöra informationen till de grupper som är intresserade av resultaten.

Lärosätet bjuder även in till dialogkonferenser, där studenter och personal möts för att diskutera ett givet ämne som är aktuellt. Dialogkonferenserna beskrivs både i personalhandboken, självvärderingen och studentinlagan som ett gott exempel på hur man kan bygga kvalitetskultur och informera om kvalitetssystemet. Det aktuella ämnet diskuteras med studentkåren innan konferensen utlyses, så att det är intressant för båda parter. Bedömargruppen uppfattar att det bidrar till en god kvalitetskultur på lärosätet, där man mer informellt kan diskutera svåra frågor. Det framkom under platsbesöken att få studenter deltog i konferenserna, och att det fanns önskemål om att fler distansstudenter har möjlighet att delta på konferenserna. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att utveckla utformningen av konferenserna för att i högre utsträckning göra den tillgänglig även för distansstudenterna.

Lärosätet beskriver i självvärderingen att programstudenterna erbjuds att delta i mentorsgrupper, som är en mindre grupp studenter som diskuterar frågor tillsammans och som leds av en person från lärarkollegiet. Bedömargruppen delar bilden som studentinlagan ger av att det bidrar till en medvetenhet i kvalitetsarbetet och utveckling av lärosätet, vilket bekräftas under platsbesöken. Det framkom under platsbesöken att campus- och distansstudenter har olika förutsättningar, utmaningar och behov, och att det därför vore önskvärt att diskutera med andra inom sin grupp. Det är dock viktigt att både campus- och distansstudenter möts emellanåt, men kanske kan en tydligare uppdelning vara på plats. Vid platsbesöken framgick att mentorsgrupperna är uppskattade. Samtidigt menar bedömargruppen att ett utvecklingsområde kan vara att ha åtskilda mentorsgrupper för campus- respektive distansstudenter.

I självvärderingen beskriver lärosätet att de ser sig som relativt nya som distansutbildare och under pandemin har efterfrågan på distansstudier ökat. Av självvärderingen framgår att det finns utmaningar med att bygga ut distansutbildningen. Vid platsbesöken framkom att lärosätet behöver hitta sätt att öka distansstudenternas inflytande över utbildningen och stödja studenterna genom hela utbildningen. Bedömargruppen vill uppmana lärosätet att fortsätta sin utveckling inom området, i nära dialog med studentkåren,för att skapa bättre förutsättningar för distansstudenternas delaktighet.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att lärosätet, trots de identifierade utvecklingsområdena, i stort sett har rutiner och processer på plats som ger studenterna möjlighet och förutsättning att utöva inflytande över sin utbildning.