Bedömningsgrund: Personal

Antalet lärare och deras sammantagna kompetens (vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska) är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Under många år har Svenska institutet för kognitiv psykoterapi (förkortas CBTI; engelskt namn The Swedish Institute for Cognitive Behavioural Therapy and Schema Therapy) letts av samma lärargrupp. Gruppen har sitt ursprung i den utbildningsmiljö som skapades när makarna Perris introducerade den kognitiva terapin i Sverige. Lärosätet hade i början av 2022 67 studenter på psykoterapeutprogrammet fördelade på tre årskurser. Lärargruppen som är anställd på lärosätet är relativt liten. I denna grupp finns det lång klinisk och pedagogisk erfarenhet men endast ett fåtal av de anställda har disputerat och ingen av dem har pågående forskning inom området. De timanställda och kontrakterade lärarna vilka anlitas utöver den nämnda lärargruppen vid lärosätet har ofta lång erfarenhet både som kliniker och forskare men de är inte en del av vardagen på lärosätet. Trots att ansträngningar att utveckla forskningskontakter görs är denna situation ofrånkomligen en brist.

Lärosätet vinnlägger sig om att informera de inhyrda lärarna om hur deras insats passar in i den övergripande planen för respektive kurs. Inhyrda lärare i vissa fall har deltagit i utformningen av kurser. Det är berömvärt att utbildningsledningen har vidtagit olika åtgärder för att se till att föreläsare som kommer utifrån ser var i kursplanen deras insats kommer in. Ändå finns det menar bedömargruppen också lärare som har mindre ansvar för helheten i utbildningen och där föreläsningen i princip enbart kommer att handla om den inhyrde lärarens specialområde. I intervjuerna framkom att det är brister i den röda tråden mellan föreläsningarna och att det som föreläsare kan vara svårt att få grepp om helheten, det vill säga var i utbildningens specialområde passar in och integreras med övrigt innehåll.

Detta att den fasta lärargruppen på lärosätet är liten och har lång kontinuitet ger naturligtvis en trygghet åt hela systemet och förefaller skapa en familjär stämning. En risk med denna situation är dock att stimulans utifrån inte kommer in i tillräcklig omfattning. Även om lärosätet enligt självvärderingen försöker hålla sig à jour med aktuell forskning och med aktuella trender inom psykoterapifältet, finns risken att detta mer blir som information utifrån än som en integrerad del av utbildningen.

Bedömargruppen ser dock också styrkor med det upplägg som lärosätet har gällande personalen.

Som lärosätet skriver i självvärderingen är det förstås en bra sak att det är möjligt att byta lärare på ett enklare sätt när lärarna är kontraktsanställda jämfört med när de är fast anställda. Det är också enligt bedömargruppen en styrka att lärosätet erbjuder handledare och lärare fortbildning.

En svaghet är att den fast anställda lärargruppen är liten och att vissa av dessa lärare närmar sig pensionsålder. Bedömargruppen anser därför att det finns anledning för lärosätet att fundera kring återväxten.

Merparten av den anställda lärargruppens forskningskontakter finns i den internationella sammanslutningen av terapeuter inom inriktningen - International Society of Schema Therapy (ISST) - och också detta får anses vara en begränsning.

Trots de beskrivna svårigheterna och utmaningarna konstaterar bedömargruppen att det finns lång klinisk och pedagogisk erfarenhet bland den fast anställda personalen och lång erfarenhet både som kliniker och forskare hos den inhyrda personalen. Sammantaget bedöms förutsättningarna vad gäller personal vara tillfredsställande.

Bedömningsgrund: Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö men verksamheten bedrivs inte så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Lärosätets vetenskapliga och professionsinriktade miljö måste ses i relation till den inriktning lärosätet har på sin utbildning. Den huvudsakliga inriktningen vid lärosätet är att lära ut sårbarhetsmodellen för att kunna konceptualisera patienters livs- och problemsituation och för att kunna använda schematerapi som en grund för att förstå problemen, särskilt när det gäller komplicerade tillstånd. Detta är den tradition som under alla år har funnits vid lärosätet. Det är vällovligt att fokusera på svåra tillstånd, särskilt i tider när allt mer fokus läggs på tillstånd och problem som inte kräver långa behandlingar. Bedömargruppen anser att det finns ett klart värde av att det finns en lång tradition med denna inriktning hos lärosätet.

Lärosätet har alltså valt att fördjupa studierna på en relativt specifik inriktning inom KBT-fältet. I länder där det inte finns en generell psykoterapeututbildning och därtill kopplad legitimation lär sig studenter ofta en specifik metod och blir certifierad på den. Den svenska traditionen är däremot att psykoterapeututbildningar är breda. Principiellt ger en psykoterapeutlegitimation rätt att utföra psykoterapi med alla metoder som terapeuten anser sig behärska. I praktiken har psykoterapeututbildningar en specifik vetenskaplig grund, till exempel KBT eller psykodynamisk terapi (PDT). I Sverige är det främst KBT, PDT och familjeterapi (innefattande olika teoretiska modeller) som skapar ramarna för utbildningarna. Inom dessa utbildningar förväntas studenterna lära sig de grundläggande begreppen och terapimetoderna. I KBT-utbildningar undervisas studenterna till exempel om grunderna i kognitiva och beteendeinriktade metoder och även i viss mån "tredje-vågens" metoder. Bedömargruppens intryck utifrån underlaget är att lärosätet både har ambitionen att bibringa studenterna allmän kunskap om olika KBT-metoder men också fördjupad kunskap i schematerapi.

I självvärderingen tar lärosätet upp värdet av att ha olika grundprofessioner i utbildningsledningen. Det kan vara riktigt men det kanske vore av ännu större värde att ha större bredd när det gäller forskningsanknytningen inom KBT-fältet. Även om det finns många kontrakterade lärare som bidrar med forskningsperspektiv av olika slag förefaller lärosätets egen forskningsanknytning primärt vara till den internationella sammanslutningen av terapeuter inom inriktningen, ISST (International Society of Schema Therapy).

Självvärderingen lyfter fram lärosätets ambition att etablera nätverk tillsammans med andra lärosäten "i syfte att upprätta en mer levande dialog kring villkor för att bedriva evidensbaserad psykoterapi utifrån nationella riktlinjer och de behov av anpassningar som detta kan aktualisera". Bedömargruppen uppfattade vid intervjuerna att detta förefaller innebära att det finns farhågor för att de terapimetoder som lärs ut inte självklart passar ihop med de nationella riktlinjerna.

Både den anställda lärargruppen och de externa lärarna har generellt god kompetens både när det gäller forskningsmässig kunskap och klinisk erfarenhet. Studenterna är också nöjda med förutsättningarna för utbildningen i detta avseende. Det finns dock menar bedömargruppen en risk för att kopplingen mellan utbildningen och aktuell forskning inte är tillfredsställande. Även om ett så pass litet lärosäte av naturliga skäl inte kan bedriva egen forskning, är det viktigt att lärosätet etablerar en mer formaliserad anknytning till lärosäten där forskning bedrivs. Det är också viktigt att den fast kontrakterade lärargruppen breddas för att säkra återväxten av lärare med aktiv forskning inom KBT-fältet.

I självvärderingen framhålls att det finns ett etablerat samarbete med flera olika utländska forskargrupper. Dock nämns enbart ett tidigt samarbete med Aaron Becks forskargrupp vid University of Pennsylvania i Philadelphia och med ISST. När det gäller University of Pennsylvania, så framgår det inte om det finns något etablerat samarbete med de forskare som nu är verksamma i forskningen där. Det saknas också samarbeten med universitet där forskning bedrivs, vilket skulle möjliggöra att studenter kan skriva sina uppsatser inom ramen för pågående forskningsprojekt.

Sammantaget är bedömningen att forskningsanknytningen är alltför svag vid lärosätet. Det handlar dels om hur de anställda vid lärosätet kan utveckla forskningskontakter i olika typer av sammanhang och dels om möjligheterna för studenterna att på ett mer aktivt sätt ta del av pågående forskning, under hela utbildningen men särskilt i samband med uppsatsskrivandet.

Förutsättningar

Inte tillfredsställande

Både den anställda lärargruppen och de externa lärarna har generellt god kompetens både när det gäller forskningsmässig kunskap och klinisk erfarenhet. Bedömargruppen anser dock att det finns indikationer på att kopplingen mellan utbildningen och aktuell forskning inte är tillfredsställande. Även om ett så pass litet lärosäte av naturliga skäl inte kan bedriva egen forskning, är det viktigt att lärosätet etablerar en mer formaliserad anknytning till någon institution där forskning bedrivs. Ett annat utvecklingsområde gäller bredden inom utbildningsmiljön med avseende på de olika psykoterapeutiska inriktningar som finns. Det är således viktigt att den fast kontrakterade lärargruppen breddas, dels för återväxtens skull och dels för att stärka forskningsanknytningen inom KBT-fältet.

Bedömargruppen anser att följande bör följas upp:

· Lärosätet behöver arbeta för en ökad anknytning till universitet, institut eller andra aktörer där relevant forskning bedrivs.

· Lärosätet behöver presentera en plan för utbildningsmiljön på lång sikt där det ingår att öka forskningsanknytningen inom KBT och psykoterapi i stort.