Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör inte genom utformning och genomförande samt säkerställer inte genom examination att studenten, när examen utfärdas visar kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen.

Hela utbildningen kännetecknas av en strävan efter att förmedla kliniska kunskaper i kombination med aktuell forskning. Både självvärdering och intervjuer ger intrycket att undervisningen bygger på olika typer av lärandeformer. Det är en förtjänst att lärosätet vinnlägger sig om att låta praktiska moment ingå i den teoretiska undervisningen i så stor utsträckning som möjligt. Examinationer sker både genom hemtentamen och genom salsskrivningar.

Med ovanstående sagt vill bedömargruppen dock betona att de uppsatser som utgör en del av underlaget i flera fall uppvisar brister när det gäller genomförandet och det gäller bland annat de forskningsetiska reflektionerna men framför allt gäller det design och utförande. När det gäller examensmålet "Att visa kännedom om områdets vetenskapliga grund och aktuellt forsknings- och utvecklingsområde" så uppfattar bedömargruppen alltså att det finns utvecklingsområden som för närvarande innebär att kvaliteten bör ifrågasättas. Det visar sig i uppsatserna där fem av nio granskade uppsatser kan anses ha brister främst gällande kunskapsformen Kunskap och förståelse.

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att studenten, när examen utfärdas, visar kunskap och förståelse för relevanta samhälls- och familjeförhållanden som påverkar individer och grupper.

I självvärderingen nämner lärosätet utmaningen att behålla och tillsammans med studenterna reflektera över ett kontextuellt perspektiv på människors problem, i ljuset av det fokus på symptom och diagnoser som vårdprogram och behandlingsriktlinjer betonar. Bedömargruppen menar att detta är värdefullt och bidrar till att ge studenterna en större bredd i förståelsen av det psykoterapeutiska arbetet.

När det gäller examensmålet om "kunskap och förståelse för relevanta samhälls- och familjeförhållanden", så anser bedömargruppen att utbildningen är tillfredsställande. Bedömargruppen vill i detta sammanhang framföra en förhoppning om att det samarbete som lärosätet har med Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet i större utsträckning kommer studenterna till del framöver.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att studenten, när examen utfärdas, visar sådana fördjupade färdigheter som krävs för att självständigt genomföra diagnostiska bedömningar samt upprätta, genomföra och kritiskt utvärdera psykoterapeutiska behandlingsprogram inom ett av områdena individual-, grupp- eller familjeterapi.

Målet behandlas enligt bedömargruppen inom undervisning och examination men också genom studenternas patientarbete under handledning. I handledningen används sessionsrapporter, konceptualisering/fallformulering samt behandlingsrapporter där studenten skriftligt ska redogöra för klientens diagnos och problematik utifrån olika KBT-modeller, val av terapeutiska interventioner samt utfallet av terapin. Bedömargruppens uppfattning är att detta torde innebära att studenterna tillägnar sig goda färdigheter med avseende på detta examensmål. Färdigheter i att bedriva terapi bedöms för övrigt löpande i handledningen, baserat på inspelat material. Vid två tillfällen bedöms en hel film utifrån på förhand fastställda skattningsverktyg och vid ett annat tillfälle granskar en extern handledare en hel film för att bedöma studentens färdigheter.

Inom utbildningen väljer lärosätet att använda en transdiagnostisk förståelseram för patienters problematik som grund för undervisningen. De psykiatriska diagnostiksystemen blir därmed insatta i en större förståelseram, något som bedömargruppen anser vara gynnsamt.

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att studenten, när examen utfärdas, visar förmåga att kritiskt och självständigt granska och bedöma relevant information samt redogöra för och diskutera problem och lösningar i dialog med olika grupper.

Lärosätet redovisar att målet uppfylls genom studenternas examensarbete (uppsats) och uppsatshandledning, litteratursökning och redovisning, opponering och försvar. Som exempel på att studenterna kritiskt granskar information avslutas examensarbetet med ett seminarium där hela

kursen deltar. Innan detta seminarium läser varje kursdeltagare in samtliga uppsatser och varje

deltagare måste skriftligt redovisa två centrala frågor för varje uppsats i förväg. Då studenterna har olika yrkesbakgrund främjas även deras förmåga i samband med oppositionen att diskutera kritiska frågeställningar med olika yrkesgrupper. Bedömargruppen anser att målet behandlas tillfredsställande men noterar att när det gäller förmåga att kritiskt granska och bedöma relevant information visade dock uppsatserna på vissa brister när det gäller främst resultatredovisningen och slutsatserna som studenterna drar ur datamaterialet.

Trots brister i den del av bedömningen av målet som kan observeras i form av studenternas examensarbeten anser bedömargruppen ändå att säkerställandet av måluppfyllelse i stort när det gäller examensmålet om att kritiskt granska och bedöma relevant information är tillfredsställande.

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att studenten, när examen utfärdas, visar förmåga att med berörda parter muntligt och skriftligt redogöra för åtgärder och behandlingsresultat samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa.

Förmåga att redogöra för åtgärder, behandlingsresultat, samt att dokumentera dessa sker genom undervisning, patientarbete under handledning, konceptualisering, patientrapport och examensarbete. Examination sker på flera sätt. Ett exempel är att i samband med det kartläggnings- och konceptualiseringsarbete som görs tillsammans med patienten utvärderar och säkerställer handledaren att studenten på ett adekvat sätt redovisar åtgärder och resultat till patienten.

Det framkom i intervjuerna att utbildningen innefattar undervisningsmoment kring psykoterapi med olika etniska grupper och att studenterna diskuterar dessa frågor tidigt i utbildningen utifrån egna erfarenheter. Likaså framhölls det vid intervjuerna att lärosätet präglas av en inkluderande människosyn, liksom även att både etniska och kulturella perspektiv samt HBTQ+ och mångfald genomsyrar utbildningen.

Det fanns några brister i uppsatserna när det gäller delmålet "visa förmåga att kritiskt och självständigt granska, bedöma och använda relevant information." Men sammantaget bedömer vi att utbildningen är tillfredsställande när det gäller kunskapsformen färdighet och förmåga.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att studenten, när examen utfärdas visar förmåga att fortlöpande utveckla självkännedom och empatisk förmåga.

Av tradition har inom psykoterapeututbildningar utveckling av självkännedom och empatisk förmåga hänvisats till studenternas egen terapi, men vid flera lärosäten har detta moment under senare tid tagits bort. Lärosätet har dock valt att behålla egen psykoterapi både som ett antagningskrav och som ett krav under utbildningens gång. Studenterna erbjuds möjlighet att delta i en behovsgrupp som ersättning för egenterapin under utbildningen, men även denna måste betalas. Lärosätets reflektioner kring svårigheterna att examinera egenterapin framstår för bedömargruppen som rimliga.

Intresset för att bidra till terapistudenters utveckling av relationella förmågor har generellt vuxit under de senaste åren. I självvärderingen beskrivs hur lärosätet försöker föra in egna livserfarenheter i den teoretiska undervisningen inom flera olika utbildningsmoment. Det sker till exempel genom rollspel, där studenterna övar interventioner och även kan arbeta med sina egna problem. På termin tre och fyra finns moduler om självkännedom med inslag av olika övningar som bland annat innefattar att skriva brev till anhöriga och att reflektera kring sin egen sårbarhet. Det framhålls i både självvärderingen och intervjuerna att det inte finns något tvingande i detta och att det snarare ger fin stämning.

För framtiden kan det vara viktigt att lärosätet på ett mer systematiskt sätt arbetar med frågor om hur studenternas empati och självkännedom kan utvecklas. Bedömargruppen vill också uppmuntra ledningen att fundera över om egenterapin kan examineras på något sätt, till exempel genom inlämnade skriftliga reflektioner av vad den bidragit med och vilka brister den kan ha haft.

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att studenten, när examen utfärdas, visar förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete.

Etiken aktualiseras för studenten dels i planeringen vid utarbetandet av ett uppsats-PM tillsammans med vetenskaplig handledare och examinator, dels vid genomförandet och dels vid redovisningen av

uppsatsen. Varje uppsats har till sin form ett obligatoriskt avsnitt kring beaktandet av etiska aspekter

i det föreliggande arbetet. I momentet patientarbete under handledning konkretiseras flertalet etiska frågeställningar i samband med situationer som uppstår där studenten ställs inför olika valmöjligheter i behandlingsprocessen. Dessa frågeställningar diskuteras och analyseras tillsammans med handledaren utifrån ett etiskt perspektiv där studenten tränas att identifiera etiska konsekvenser av olika vägval. Måluppfyllelsen studerades av bedömargruppen i studenternas uppsatser. I tre av nio uppsatser bedömdes det finnas brister. Det handlade bland annat om att bedömargruppen efterlyser mer av resonemang kring de etiska aspekterna i vissa av arbetena.

Bedömargruppens uppfattning är att utbildningen är tillfredsställande när det gäller måluppfyllelse inom kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt, även om några av uppsatserna uppvisar brister kring etiska resonemang.

Bedömningsgrund: Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Lärosätet har flera olika system för att säkerställa att krav på jämställdhet tillgodoses. Det finns en likabehandlingsplan kopplad till lärosätets värdegrund och aktiva åtgärder genomförs för att motverka diskriminering. Ett jämställdhetsperspektiv kopplas också till utbildningens teoretiska innehåll, utformning och praktiska genomförande. Från och med höstterminen 2021 genomför lärosätet varje år en särskild anonymiserad utvärdering med fokus på att undersöka förekomsten av diskriminering, bristande tillgänglighet vid funktionsnedsättning eller sexuella trakasserier. Inslagen ovan bedöms vara gynnsamma för jämställdheten enligt bedömargruppen.

Ett problem som lärosätet delar med alla mindre lärosäten är hur trakasserier och andra tillkortakommanden vad gäller jämställdhet kan undvikas i praktiken. Lärosätet tar i självvärderingen upp frågan hur en sådan situation ska hanteras då en person känner sig påhoppad av en annan men inte vill namnge den utpekade. Det anges dock inte någon lösning på detta i underlaget. Detta påverkar dock inte den sammanvägda bedömningen av jämställdhetsarbetet som bedöms som tillfredsställande.

Bedömningsgrunder: Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling, och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Lärosätet har en kursamanuens för att underlätta dialog mellan studenterna och ledningen, så att synpunkter kring utbildningen kan föras fram. Det finns också ett digitalt anonymiserat utvärderingssystem för att följa upp undervisningen, där bland annat varje föreläsning utvärderas. Vid intervjuerna framkom att lärosätet har genomfört en pedagogisk förändring av undervisningen baserad på dessa utvärderingar. Bland annat har mer studentaktiva inslag såsom rollspel och andra övningar införts i undervisningen. Vid lärosätet finns även en formaliserad alumnverksamhet som kan bidra till att lärosätet håller sig à jour med förändringar i vården och i synen på psykisk ohälsa och behandling.

Efter varje undervisningstillfälle sker en formell utvärdering av studenterna. Detta är självklart en styrka. Risken skulle kunna vara att ett sådant återkommande utvärderande kan innebära att lärosätet fokuserar mer på utvärderingens resultat än på att ge utbildningen ett gediget innehåll. Ibland kan det vara viktigt att utmana studenter eller att komma med information som kan uppfattas som kontroversiell i något avseende. Bedömargruppen anser att det är viktigt att lärosätet håller en god balans mellan att få mycket uppskattning för sina föreläsare och att förmedla viktiga kunskaper.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Det framgår av självvärderingen att externa personer är inkopplade för att kunna ge en "second opinion" vid bedömningar i samband med examinationer. Vid intervjuerna framkom att ledningen försöker hålla kontakt med externa föreläsare, i syfte att dessa alltjämt ska utgöra en del av upplägget och att de följer upp sin undervisning på ett fullgott sätt med tentamina och övningar. Det finns blandade examinationer med både salsskrivningar, hemtentamina och praktiska övningar.

Bedömargruppen anser att Uppföljning, åtgärder och återkoppling är tillfredsställande.

Utformning, genomförande och resultat

Inte tillfredsställande

Det är bedömargruppens uppfattning att utbildningens utformning, genomförande och resultat är tillfredsställande i alla avseenden förutom när det gäller den forskningsmässiga anknytningen som har bäring på kunskapsformen Kunskap och förståelse. Mer specifikt framstår studenternas kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete som ett utvecklingsområde. Bedömargruppen anser att de brister som de granskade uppsatserna visar är ett tecken på att utbildningen saknar tillräcklig anknytning till pågående forskning. Uppsatshandledarna förefaller inte göra rimliga bedömningar av vilken kvalitet en uppsats på denna utbildningsnivå bör uppnå. Även om det i underlaget finns exempel på intressanta och välskrivna arbeten är det alltför många som inte håller måttet i detta avseende. Bedömargruppen föreslår att lärosätet utvecklar fasta och kontinuerliga kontakter med någon forskningsinstitution.

Sammantaget fanns några brister i uppsatserna när det gäller delmålet "visa förmåga att kritiskt och självständigt granska, bedöma och använda relevant information." Vi bedömer att utbildningen i övrigt är tillfredsställande när det gäller kunskapsformen färdighet och förmåga. Utbildningen är tillfredsställande när det gäller måluppfyllelse inom kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt, även om några av uppsatserna uppvisar brister kring etiska resonemang. Lärosätet har flera olika system för att säkerställa att krav på jämställdhet tillgodoses. Det finns en likabehandlingsplan kopplad till lärosätets värdegrund och aktiva åtgärder genomförs för att motverka diskriminering. Ett jämställdhetsperspektiv kopplas också till utbildningens teoretiska innehåll. Bedömargruppen anser att Uppföljning, åtgärder och återkoppling är tillfredsställande.

Bedömargruppen anser att följande bör följas upp:

· Lärosätet bör arbeta för att öka studenternas kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete för att försäkra sig om att studenterna når målen för utbildningen.