Bedömningsgrund: Studentperspektiv

Studenten ges inte möjlighet att ta en aktiv roll i arbetet med att utveckla utbildningens innehåll och genomförande.

Utifrån både självvärdering och intervjuer framkommer att värderingar av olika slag är ett viktigt verktyg vid lärosätet för att utveckla utbildningens innehåll och genomförande. Värderingar sker vid varje undervisningstillfälle, vid slutet av varje termin samt även vid avslutningen av hela utbildningen. De är skriftliga och anonyma, vilket är positivt sett till trygghet för studenterna att kunna uttrycka sina åsikter utan eventuella repressalier. En del av denna anonymitet, specifikt den vid undervisningstillfällena, är dock baserad på att det är en kursamanuens som samlar in värderingar och sedan sammanställer dessa inför behandling i förberedande och beslutande forum. Kursamanuensen samlar även in muntliga åsikter vid undervisningstillfällena vilket gör det möjligt för denne att eventuellt identifiera vem det är som har gett vilken åsikt. Detta är i sig inte problematiskt, men det framgår av självvärderingen att kursamanuensen även kan komma att kallas till att rätta skriftliga examinationer. Därmed uppstår en potentiell intressekonflikt mellan kursamanuensen och studenterna som riskerar att skapa en situation där studenten inte känner sig trygg att uttrycka sina åsikter. Det framgick av intervjuerna att detta inte är en vanligt förekommande situation, men det framstår ändock som en potentiell risk. De skriftliga värderingarna lider dock, i likhet med de vad som är fallet vid de flesta lärosäten och i mindre kursgrupper, ibland av problem såsom låg svarsfrekvens och ett litet underlag sett till antalet studenter på varje kurs. En viss möjlighet till insamlande av muntliga åsikter verkar dock finnas på studentrådsmöten samt i möten med kursamanuens, vilket delvis kompletterar och kompenserar för sådan problematik.

Utifrån självvärderingen och vad som framgick vid intervjuerna förefaller det inte finnas ett system för återkoppling där studenterna får ta del av resultaten av värderingarna. Dock uttrycks det att protokoll från studentrådsmöten som berör liknande frågor skickas ut till studenterna. Detta system för återkoppling är emellertid begränsat i tid i och med att det inte finns en plattform för att samla protokollen och följa dessa över tid. Inte heller har studenterna direkt tillgång till värderingarna. Därmed har studenterna inte möjlighet att se utbildningens utveckling över tid genom att till exempel läsa äldre kursvärderingar och resultaten av dessa. Studenterna verkar inte heller informeras om de förändringar som skett till deras kursomgång i någon större utsträckning. Det framkom dock vid intervjuerna att studenterna har möjlighet till direkt kontakt med utbildningsledning, muntligt och via e-post, då de kan ställa direkta frågor och få svar på dem vilket är positivt.

Av självvärderingen och intervjuerna framgår det att det finns ett forum där det sker kontakt mellan studenterna och lärosätet, nämligen studentrådet. Studenterna väljer även sina egna representanter i studentrådet vilket är positivt. Studentrådet framstår dock som huvudsakligen syftande till information och insamlande av åsikter och det är inte förberedande eller beslutande. I de forum som är förberedande eller beslutande som till exempel utbildningsutskottet eller styrelsen så deltar inte studenterna, utan de är endast indirekt representerade genom de värderingar som de gjort och genom kursamanuensen vars uppgift det är att företräda studenterna på dessa möten. En anledning till det här upplägget som uppgavs under intervjuerna är att det anses under vissa situationer som olämpligt för studenter att delta då det kan diskuteras frågar av känslig natur som till exempel berör enskilda studenter. Det är möjligen så att frågor av känslig natur hanteras i vissa forum och där en studentrepresentants närvaro/rösträtt inte alltid är lämplig, men detta ursäktar inte ett totalt uteslutande. Sådana frågor bör i så fall hanteras på särskilda möten eller särskilda delar av möten. Detta ger sammantaget en bild av att studentrepresentationen huvudsakligen är ett led i att sprida information och samla in åsikter. Bedömargruppens uppfattning är att detta motsvarar en lägre form av inflytande, samt snarare en passiv än en aktiv roll för studenternas vidkommande.

Det framgår i självvärderingen att det finns ett system för klagomål och överprövning vad avser lärare, handledare och examinationer. Bland annat finns det en från lärosätet oberoende part som studenter ges möjlighet att kontakta under sekretess vid upplevda trakasserier och/eller diskriminering. Det finns även ett system för "second opinion" om studenten underkänns av handledare på det egna patientarbetet. Något som är särskilt positivt är att studenterna under utbildningens början får en "kurspärm" i vilken all information om detta finns samlad och lätt tillgänglig.

Den övergripande bedömningen är att studenternas möjlighet att ta en aktiv roll i arbetet med att utveckla utbildningens innehåll och genomförande inte är tillfredsställande. En bidragande orsak till detta omdöme är det faktum att karaktären av studentinflytandet huvudsakligen ligger på en nivå av att sprida och samla in information. Studenterna må överlag anse sig lyssnade på och uppleva en bra kommunikation, men detta kompenserar inte för att det vid lärosätet faktiskt handlar om en lägre nivå av inflytande. Enligt högskolelagen har studenterna rätt till aktivt inflytande och inte bara ett passivt sådant. Studenterna bör ha yttrande- och rösträtt inom förberedande och beslutande forum vilket är praxis inom de flesta högre utbildningar i Sverige. Detta gäller alla forum där studenterna berörs på något sätt men inte minst de forum där värderingar av olika slag diskuteras, kursplaner och litteraturlistor gås igenom och uppdateras och där arbetsmiljö- och likabehandlingsfrågor hanteras. I lärosätets fall gäller detta inte minst utbildningsutskottet samt styrelsen. Vissa av dessa forum kan möjligen hantera frågor av känslig natur där en studentrepresentants närvaro/rösträtt inte alltid är lämplig, men detta ursäktar inte ett totalt uteslutande. Detta att förlita sig på att ha en indirekt representant för studenterna i form av kursamanuensen är en tveksam lösning på denna problematik, utan istället bör studenterna involveras direkt och de frågorna i så fall hanteras på särskilda möten eller särskilda delar av möten. Det framstår även som att det saknas ett acceptabelt system för återkoppling till studenterna och bedömargruppen rekommenderar här införande av och fortsatt arbete med en plattform där värderingar samlas så att studenterna har möjlighet att se utbildningens utveckling över tid genom att till exempel ta del av äldre kursvärderingar och resultaten från dem. Studenterna bör även informeras om de förändringar som skett till deras kursomgång i större utsträckning. Ytterligare en problematik är den intressekonflikt som potentiellt kan uppstå mellan kursamanuens och studenter. För att lösa denna problematik bör antingen kursamanuensen inte användas som insamlare av skriftliga och muntliga värderingar, eller så bör kursamanuensens deltagande i rättning av examinationer tas bort.

Studentperspektiv

Inte tillfredsställande

Lärosätet har flera goda exempel på hur ett studentperspektiv tas hänsyn till inom utbildningens innehåll och genomförande. Vad som gör att bedömargruppen anser att kvaliteten kan ifrågasättas är att karaktären av studentinflytandet på utbildningens innehåll och genomförande huvudsakligen ligger på en nivå av att sprida och samla in information. Studenterna må överlag anse sig lyssnade på och uppleva en bra kommunikation, men detta kompenserar inte för att det vid lärosätet faktiskt handlar om en lägre nivå av inflytande. Enligt högskolelagen har studenterna rätt till aktivt inflytande och inte bara ett passivt sådant. Studenterna bör ha yttrande- och rösträtt inom förberedande och beslutande forum vilket är praxis inom de flesta högre utbildningar i Sverige.

Bedömargruppen anser att följande bör följas upp:

· Bedömargruppen menar att kvaliteten på studentinflytandet bör ökas när det gäller studenternas aktiva deltagande i utbildningsutskott.