Förutsättningar

Bedömningsområde: Förutsättningar

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Av det material som bedömargruppen har tagit del av, som även bekräftades vid platsbesöken, framgår att lärosätet på flera sätt säkerställer och erbjuder en främjande miljö som stöd för den undervisande personalens möjlighet att utveckla både sin högskolepedagogiska kompetens och sin ämneskompetens. Det framgår att lärosätet säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande och att de används på ett effektivt sätt. Bedömargruppen anser dock att den låga svarsfrekvensen i enkäten Nöjd student index samt den centrala rollen den är tänkt att ha i kvalitetssystemet bör leda till betydande åtgärder för att förbättra underlaget och därigenom systematiskt kunna arbeta för att öka studenternas förutsättningar för lärande. Dessutom framgår att lärosätet genom rutiner och processer säkerställer att studenter och doktorander får goda möjligheter och förutsättningar att genomföra sin utbildning inom planerad studietid. Bedömargruppen konstaterar dock att lärosätet enligt den fastställda anställningsordningen inte följer nationella rekommendationer om krav på minst 10 veckors högskolepedagogisk utbildning eller motsvarande för alla lärare. Granskningen visar också att det saknas systematiska rutiner för att följa upp och dokumentera lärarnas högskolepedagogiska och ämnesrelaterade kompetens samt att förutsättningarna för kompetensutveckling varierar. Vidare har granskningen visat att kompetensutveckling inte ingår som en del av alla lärares tjänstgöring. Bedömargruppen ser dessa brister som viktiga utvecklingsområden, för att lärosätet fullt ut ska kunna säkerställa att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor inom bedömningsområdet:

• Lärosätet har infört ett högskolepedagogiskt meriteringssystem.
• Lärosätets högskolepedagogiska centrum ger institutionerna kompetens- och processtöd vid utveckling av kurs och program samt undervisningspraktik.
• Alla nya studenter erbjuds strukturerad introduktion under välkomstperioden.
• Lärosätet har två doktorandombud som kan ge kvalitetsförbättrande förslag till fakultetsnämnderna.
• Lärosätet använder standardiserade uppföljningsrapporter sedan 2021.
• Den centrala studievägledningen följer varje år upp studenternas resultat från deras första termin, för att fånga upp studenter som behöver stöd i ett tidigt skede.
• Doktorandernas utbildning följs upp genom den individuella studieplanen som kompletteras med målmatrisen.

Utvecklingsområden:

• Lärosätet behöver följa upp och säkerställa att samtlig personal ges tid och möjlighet till kompetensutveckling.
• Lärosätet behöver följa upp och bör dokumentera lärarnas högskolepedagogiska kompetens.
• Lärosätet bör säkerställa att SUHF:s behörighetsgivande rekommendation för högskolepedagogisk utbildning tillämpas för alla lärarkategorier.
• Lärosätet bör tydliggöra kraven på högskolepedagogisk kompetens för ämnesföreträdarna.
• Lärosätet bör ha som mål att samtliga doktoranders handledare ska ha genomgått handledarutbildning samt ha system för att dokumentera handledarnas kompetens som en del av kvalitetsarbetet.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

2.1 Lärosätet säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

Inte uppfylld

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet enligt den fastställda anställningsordningen inte följer nationella rekommendationer om behörighetskrav på minst 10 veckors högskolepedagogisk utbildning eller motsvarande för alla lärare. Granskningen visar också att det saknas systematiska rutiner för att följa upp och dokumentera lärarnas högskolepedagogiska och ämnesrelaterade kompetens samt att förutsättningarna för kompetensutveckling varierar och inte ingår som en del av alla lärares tjänstgöring. Bedömargruppen ser dessa brister som viktiga utvecklingsområden för att lärosätet fullt ut ska kunna säkerställa att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

Lärosätet anger i självvärderingen att rekrytering av lärare och forskare är ett viktigt strategiskt beslut och avgörande för lärosätets långsiktiga kompetensförsörjning. Målet är att alla anställda på lärarbefattningar ska uppfylla formella behörighetskrav, vara skickliga inom sitt yrke, ha utvecklingspotential samt känna ansvar och engagemang för sitt arbete och för lärosätets utveckling. Enligt bedömningsunderlagen ska prefekten leda och utveckla institutionens strategiska arbete med kompetensförsörjning. Avdelningschefens uppdrag omfattar resultat- och personalansvar för avdelningen. Vid vissa institutioner är ansvaret för kompetensförsörjning delegerat till ämnesföreträdare.

Enligt självvärderingen har anställningsnämnderna på en lärosätesövergripande nivå en central roll vid rekrytering av akademisk personal. HR ger stöd och service när det gäller anställningar och är de som ansvarar för att säkerställa kvalitet och efterlevnad av styrdokument. Varje år genomför HR kvalitetskontroll på några avslutade rekryteringsärenden. Bedömargruppen anser att det är positivt, men konstaterar att kvalitetskontrollen inte är en del av lärosätets kvalitetsledningssystem. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att överväga om den kan bli en del av kvalitetsledningssystemet.

Lärosätets strategi för att förverkliga målen för rekryteringsarbetet för alla anställda på lärarbefattningar består enligt självvärderingen av att

• anställa i första hand professorer, biträdande professorer eller lektorer som lärare
• anställa lärare som avlagt doktorsexamen eller har motsvarande konstnärliga kvalifikationer
• satsa på kompetensutveckling av lärare, till exempel högskolepedagogisk utveckling för att kunna hålla hög nivå i undervisning och forskning
• anställa adjungerade lärare och gästlärare för samverkan med företag, andra universitet, myndigheter, skola och samhället i övrigt.

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet har tydliga arbetssätt för att rekrytera undervisande personal. Vid prövning för högre behörighet till professor ska den sökande ha genomgått högskolepedagogisk utbildning som motsvarar totalt 15 högskolepoäng, varav 7,5 högskolepoäng ska motsvara lärosätets behörighetsgivande högskolepedagogiska kurs, och genomgått handledarutbildning, enligt bedömningsunderlagen. Det anser bedömargruppen är en kvalitetsökande riktlinje, som inte bara bidrar till den enskilda individens kompetensutveckling och karriärmöjligheter, utan även till att stärka kopplingen mellan personalens kompetens och utbildningens behov. Bedömargruppen konstaterar dock att lärosätet inte har några högskolepedagogiska kompetenskrav för nyanställda professorer enligt anställningsordningen. Inte heller är kraven preciserade på högskolepedagogisk kompetens för ämnesföreträdarna, som är ansvariga för att leda ämnets utveckling men också för att leda utveckling av och säkerställa hög kvalitet i ämnets undervisning. Bedömargruppen ser dessa brister som viktiga utvecklingsområden för att lärosätet fullt ut ska kunna säkerställa att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov. Bedömargruppen anser att lärosätet bör säkerställa att SUHF:s behörighetsgivande rekommendation för högskolepedagogisk utbildning tillämpas för alla lärarkategorier, och att lärosätet bör tydliggöra kraven på högskolepedagogisk kompetens för ämnesföreträdarna.

I självvärderingen anger lärosätet att de använder sig av kompetensförsörjningsplanering för att kunna arbeta proaktivt med kompetensförsörjningen. Planerade åtgärder för kompetensförsörjningen ska beskrivas i institutionernas verksamhetsplaner och kompetensförsörjningsplanerna ger stöd i arbetet med att identifiera och analysera framtida behov. Långsiktig planering av handledarkapacitet på forskarnivå ingår också. Vid inrättande av utbildningar på grundnivå och avancerad nivå ingår i lärosätets rutin att bedöma om efterfrågad lärarkompetens finns tillgänglig. Bedömargruppen uppfattar dessa åtgärder som kvalitetsdrivande och ändamålsenliga. Vid platsbesöken framkom dock att uppföljningen av och möjligheterna till kompetensutveckling varierar. Bedömargruppen konstaterar att lärosätet behöver följa upp och säkerställa att samtlig personal kontinuerligt har möjlighet att i praktiken delta i kompetensutveckling genom till exempel att personalen har tid avsatt i sin arbetsplan för det. Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet utvecklar en rutin för att arbeta med individuella kompetensutvecklingsplaner som följs upp regelbundet.

I självvärderingen beskrivs flera positiva exempel på hur lärosätet i praktiken arbetar med riktlinjer och processer inom bedömningsområdet: exempelvis utvecklingsprogram för lovande forskare och forskarskola, samt att institutionernas kompetensförsörjningsplaner samordnas med fakultetsnämndernas utvärdering av forskningsämnen samt inrättande och avveckling av utbildning. Bedömargruppen konstaterar att trots att lärosätet beskriver flera riktlinjer, rutiner och processer, saknar självvärderingen en beskrivning av hur uppföljningen går till för att säkerställa att lärarkompetensen motsvarar behovet. Inte heller platsbesöket gav klarhet i frågan. Det råder därför oklarhet för bedömargruppen på vilket sätt lärosätet systematiskt säkerställer att personalens kompetens motsvarar utbildningens behov på alla nivåer. Detta gäller särskilt säkerställandet av att den högskolepedagogiska kompetensen motsvarar utbildningsverksamhetens behov. Bedömargruppen konstaterar att lärosätet behöver följa upp och bör dokumentera lärarnas högskolepedagogiska kompetens.

I riktlinjerna för utbildning på forskarnivå vid lärosätet beskrivs krav på handledares och biträdande handledarens kompetens och anställning vid universitet. Bara en av handledarna måste ha genomgått handledarutbildning. Av studentinlagan kommer det fram att doktoranderna upplever en brist i handledarkompetensen och även handledare själva tycks uppleva att de saknar tillräcklig utbildning för handledarrollen. Bedömargruppen uppfattar det som en svaghet. Bedömargruppen anser att lärosätet bör ha som mål att samtliga handledare ska ha genomgått handledarutbildning samt ha ett system för att dokumentera handledarnas kompetens och kompetensutveckling som en del av kvalitetsarbetet.

2.2 Lärosätet säkerställer att de tillhandahåller en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla såväl sin pedagogiska kompetens som sin ämneskompetens, samt förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Av de samlade underlagen framgår att lärosätet på flera sätt säkerställer och tillhandahåller en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla såväl sin pedagogiska kompetens som sin ämneskompetens.

I självvärderingen lyfter lärosätet den undervisande personalens eget ansvar att följa utvecklingen inom det egna ämnesområdet och söka finansiering för forskning och olika former av kompetensutveckling. De olika utbildningsledarna på institutionsnivå ansvarar för att driva ett löpande högskolepedagogiskt utvecklingsarbete kopplat till sina respektive ansvarsområden. Avdelningscheferna följer upp och planerar kompetensutvecklingsinsatser genom bland annat medarbetarsamtal. I den interna anslagsfördelningen avsätter institutionerna medel som kan användas för strategisk kompetensutveckling för undervisande personal, exempelvis för att avsätta tid för att delta i konferenser eller någon av de kurser som erbjuds av högskolepedagogiskt center. Bedömargruppen ser positivt på att lärosätet har infört ett högskolepedagogiskt meriteringssystem. Lärosätet visar i självvärderingen, och det framkom även vid platsbesök, att det finns ansvarsfördelning, riktlinjer och processer på plats vilket bedömargruppen ser positivt på.

Sedan 2012 finns det enligt självvärderingen ett ramverk som ska fungera som stöd och inspiration till det högskolepedagogiska utvecklingsarbetet med namnet Pedagogisk idé. I styrdokument kopplade till Pedagogisk idé beskrivs utgångspunkterna för ett studentcentrerat lärande och vikten av självständiga studenter. CDIO är ett ramverk för att utveckla ingenjörsutbildningar och används som ett komplement till Pedagogisk idé. Andra pågående satsningar som lyfts fram i självvärderingen är bland annat ett utvecklingsprogram för lärares högskolepedagogiska skicklighet och ett program för lovande juniora forskare. Enligt självvärderingen har lärosätet sedan 2021, en högskolepedagogisk meriteringsmodell som möjliggör att universitetets lärare kan ansöka om prövning för att utses till meriterad lärare eller excellent lärare. Målet är att bidra till fortlöpande kvalitetshöjning i utbildningen genom att stimulera lärare att utveckla hög pedagogisk kompetens, uppmärksamma och premiera lärare med hög pedagogisk kompetens, skapa goda förutsättningar för pedagogisk utveckling och ha tydliga kriterier för bedömning av högskolepedagogisk skicklighet. Bedömargruppen konstaterar att lärosätet uppmuntrar den undervisande personalen på flera olika sätt att utveckla sin pedagogiska kompetens.

Självvärderingen beskriver att lärosätets kompetenscentrum för högskolepedagogiskt utvecklingsarbete (HPC) erbjuder högskolepedagogisk kompetensutveckling för lärare. Exempel på återkommande kurser riktade till undervisande personal är Ny som lärare, Behörighetsgivande kurs för lärare och Handledarutbildning. Institutionerna erbjuds också kompetens- och processtöd för att utveckla program, kurser och undervisningspraktik. HPC ger även processtöd till ledare och lärarlag när det gäller ämnesnära utvecklingsprojekt och driver ett digitalt forum, Stöd för on-line-undervisning, riktat till lärare. HPC initierar och driver även projekt med relevans för undervisningskvalitet. Bedömargruppen anser att det är positivt, och uppmuntrar lärosätet att fortsätta stödfunktionens utveckling och uppföljning av resultat som en del av arbetet med att säkerställa goda förutsättningar för den undervisande personalens högskolepedagogiska kompetensutveckling och fortsatt utveckling av lärosätets undervisningsformer och utbildningskvalitet.

2.3 Lärosätet säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande och att dessa används på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Av de samlade underlagen framgår att lärosätet säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande och att de används på ett effektivt sätt. Bedömargruppen anser dock att den låga svarsfrekvensen i enkäten Nöjd student index och den centrala roll som den är tänkt att ha i kvalitetssystemet bör leda till betydande åtgärder, för att förbättra underlaget så att det blir möjligt att systematiskt arbeta för att öka studenternas förutsättningar för lärande.

Lärosätet lyfter i självvärderingen att det finns ett centralt organiserat studentstöd, där chefen för verksamhetsstöd har ett övergripande ansvar. Studentstödet omfattar studievägledning, karriärvägledning och studenthälsovård. Verksamheten inom studentstödet följs bland annat upp genom den årliga enkäten Nöjd student index. Chefen för verksamhetsstöd och prefekterna träffas varje månad där dessa frågor tas upp, vilket bedömargruppen anser är en bra rutin. Enligt studentinlagan har lärosätet studerandeskyddsombud som utses och betalas av studentkårerna.

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet har en ändamålsenlig ansvarsfördelning och rutinbeskrivning för arbetet med studentstöd och läranderesurser i sina styrdokument. Bedömargruppen uppfattar att kvalitetssäkringsarbetet för den här bedömningsgrunden är prioriterad vid lärosätet och att resultatet från enkäten Nöjd student index ingår som underlag i fakultetsnämndernas utvärderingscykel för utbildningar, till exempel studenternas syn på frågor om studentstöd och läranderesurser. Bedömargruppen anser dock att den låga svarsfrekvensen i enkäten Nöjd student index bör leda till betydande åtgärder med tanke på den centrala roll som den är tänkt att ha i kvalitetsledningssystemet. Med ett bättre underlag kan lärosätet systematiskt arbeta för att öka studenternas förutsättningar för lärande. Lärosätet bör också systematisera utbildningen av studerandeskyddsombud.

Det framkommer i självvärderingen att ansvaret för doktorandernas stöd ligger på institutionernas avdelningschefer. Det framkommer också att lärosätet erbjuder doktorander på två institutioner ett introduktionsprogram och att både doktorander och handledare upplever att det är värdefullt. Bedömningsgruppen anser att initiativet är positivt och rekommenderar lärosätet att överväga att införa introduktionsprogrammet på samtliga institutioner.

Enligt självvärderingen samlas frågor som rör infrastruktur under verksamhetsstödet, där avdelningschefen för Fastighet och service har ett samordningsansvar för fysisk säkerhet och lokalanpassningar medan prefekterna ansvarar för institutionernas egna lokaler, som labbsalar. Infrastrukturen består av både fysiska och digitala miljöer. Att studenterna har tillgång till rätt information under studietiden sker till stor del genom lärplattformen Canvas och på studentwebben. Vidare är Service point en fysisk och digital funktion där studenterna kan få hjälp finns på alla campusorter. I självvärderingen framgår att det går att få hjälp på engelska några dagar i veckan på Luleå campus. Självvärderingen tar upp universitetsbibliotekets olika funktioner som är tillgängliga för både anställda och studenter. Fysiska bibliotek finns i Luleå, Piteå och Skellefteå. I Luleå har det pågått ett utvecklingsarbete för att skapa fler studieplatser, med fler studieplatser och två studior för visualiseringar och digitalt berättande i biblioteket. Självvärderingen beskriver även hur lärosätets lärmiljöer och stödjande infrastruktur skiljer sig åt i relation till olika utbildningars behov. Skådespelarprogrammets samarbete med Norrbottenteatern och Musikhögskolan i Piteå är några exempel som tas upp i självvärderingen. Bedömargruppen konstaterar att lärosätet arbetar systematisk för att säkerställa en ändamålsenlig fysisk och digital studiemiljö för studenterna oberoende av deras campus eller utbildning. Bedömargruppen ser särskilt positivt på att lärosätet har ett studerandeskyddsombud som representerar studentkårerna i lärosätets arbetsmiljökommitté. Bedömargruppen anser dock att lärosätet bör säkerställa att antalet fysiska studieplatser är tillräckliga även under ombyggnadsperioder i framtiden.

Enligt självvärderingen erbjuds alla nya studenter strukturerad introduktion inom välkomstperioden genom studenthälsan, vilket följs upp genom en studiestartsenkät. Bedömargruppen anser att det är positivt. I studentinlagan uttrycker kårerna att de har svårt att få sina röster hörda i studiestartens utveckling. Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet förbättrar studentinflytandet i den framtida utvecklingen av välkomstperioden.

Enligt självvärderingen är doktorandernas viktigaste stöd huvudhandledaren som i sin tur vägleder doktoranderna utifrån ämnets allmänna studieplan och doktorandens individuella studieplan. Det finns även webbaserat stöd till doktoranderna i form av handböcker.

Enligt lärosätets riktlinjer ska samtliga anställda ha medarbetarsamtal minst en gång per år. Studentinlagan påpekar dock att cirka en tredjedel av doktoranderna inte erbjuds medarbetarsamtal. Av studentinlagan framgår också att antalet genomförda medarbetarsamtal och avslutningssamtal är lågt. Lärosätet bör prioritera det redan påbörjade arbetet att höja antalet genomförda medarbetarsamtal bland doktorander. Det framgår i självvärderingen att lärosätet har två doktorandombud som kan ge kvalitetsförbättrande förslag till fakultetsnämnderna. Bedömargruppen anser att detta är ett bra komplement i lärosätets kvalitetssäkringsarbete.

2.4 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att studenter och doktorander ges goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Uppfylld

Av de samlade underlagen framgår att lärosätet genom rutiner och processer säkerställer att studenter och doktorander får goda möjligheter och förutsättningar att genomföra sin utbildning inom planerad studietid.

Enligt självvärderingen är rätt utbildningsinformation till studenterna och doktoranderna en grundförutsättning för att de ska klara studierna inom planerad tid. Dokumentet Studenternas rättigheter och skyldigheter fastställer att studenterna ansvarar för sin egen planering och att be om stöd från studievägledare, utbildningsledare, examinatorer och övriga lärare. De ansvarar också för att läsa mejl och ta del av information. Självvärderingen ger exempel på moment som lärosätet erbjuder studenterna som stöd för att klara utbildningen i tid, som förberedande matematikkurs under välkomstperioden och samverkansinlärning som stödjer studenterna att befästa och bearbeta kunskaper från föreläsningarna. Lärosätets dokumentation finns tillgängligt på studentwebben och Mitt LTU. Bedömargruppen anser att lärosätet systematiskt erbjuder studenterna information som förbättrar deras förutsättningar att genomföra sina utbildningar inom planerad studietid, och att olika exempel visar att studenternas får stöd på olika sätt. Det framkommer i självvärdering att lärosätet har identifierat utvecklingsområden och utfört åtgärder, som rekrytering av studiecoach.

Förutom prefekt och huvudansvarig utbildningsledare, som har ett övergripande ansvar, lyfter lärosätet i självvärderingen fram rollerna utbildningsledare för program och utbildningsledare för kursgrupper som ansvariga för att följa upp studenternas prestationer, genomströmningsgrad och kvarvarandegrad. Bedömargruppen vill lyfta fram att det i studentinlagan och vid platsbesöken framkom att rollen utbildningsledare för program upplevs som otydlig. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att lägga vikt vid att grundligt introducera utbildningsledare för program i sitt uppdrag och att klargöra de instruktioner för uppdraget som finns. Bedömargruppen vill här också återkomma till behovet av översyn av utbildningsledarnas tidsmässiga förutsättningar för uppdraget i relation till deras roll och ansvar i kvalitetssäkringsarbetet.

Lärosätets nya datalager samlar information från flera källsystem. I självvärderingen framgår att automatiserade rapporter och kursvärderingar har gett utbildningsledare för program och utbildningsledare för kursgrupper bättre förutsättningar att följa upp och vidta åtgärder för att bidra till att studenterna genomför utbildningen inom planerad studietid. Från och med 2021 finns det tillgång till standardiserade uppföljningsrapporter. Bedömargruppen anser att det ger ännu bättre möjligheter för lärosätet att följa upp och säkerställa en systematisk genomströmning inom planerad studietid.

Enligt självvärderingen följer den centrala studievägledningen varje år upp studenternas resultat från deras första termin, för att i ett tidigt skede fånga upp de studenter som är i behov av stöd. Bedömargruppen konstaterar att det framstår som en rutin som visar att lärosätet är väl medvetet om studiestartens betydelse för studiernas genomförande och resultat. Bedömargruppen anser att lärosätet följer upp området på ett systematiskt sätt.

Enlig självvärderingen finns en samordnare för stöd för studenter med funktionsvariation. Det finns även en riktlinje för pedagogiskt stöd vid funktionsnedsättning som tydliggör lärosätets och studenternas ansvar. Genom utbildningsplaner, examensbeskrivningar och kursplaner finns information som stödjer studenterna i deras studieplanering. De nya studenterna får del av informationen under välkomstperioden. Bedömargruppen anser att det är en bra rutin, men vill lyfta betydelsen av att informationen även är tillgänglig efter välkomstperioden.

Enligt självvärderingen följs doktorandernas utbildning upp genom den individuella studieplanen och i medarbetarsamtal. Mallen för den individuella studieplanen har nyligen kompletterats med målmatriser. Vid större avvikelser från studieplanen ska en åtgärdsplan upprättas. Bedömargruppen anser att det är positivt.