Student- och doktorandperspektiv

Bedömningsområde: Student- och doktorandperspektiv

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Inte tillfredsställande

Självvärderingen, studentinlagan och platsbesöken visar att det finns dokumentation som beskriver student- och doktorandinflytandet samt ett avtal mellan lärosätet och studentkårerna där kårernas representationsmöjligheter specificeras. Bedömargruppen anser dock att det finns en del brister i de processer som ska säkerställa studentinflytande från studenter som inte har representationsuppdrag. Utöver det lyfter doktorandernas inspel i studentinlagan fram en språkbarriär för icke svensktalande och brister i medarbetarsamtalens genomförande. Sammantaget anser bedömargruppen att lärosätet inte arbetar systematiskt för studenters och doktoranders möjligheter och förutsättningar att utöva inflytande för sina respektive utbildningar och studiesituation.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor inom bedömningsområdet:

• Lärosätet har tydliga lärosätesgemensamma riktlinjer för student- och doktorandinflytande som varje år revideras tillsammans med student- och doktorandkårerna.
• Lärosätet ger student- och doktorandkårerna möjlighet till kontinuerliga formella och informella möten med bland annat rektor och chef för verksamhetsstödet.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområde inom bedömningsområdet:

• Lärosätet behöver säkerställa att centrala processer, som kursvärdering, programråd och enkäten Nöjd student index, genomförs enligt den fastställda ordningen samt genomföra åtgärder för att öka svarsfrekvensen och återkopplingen av resultat och åtgärder till studenterna.
• Lärosätet behöver se över förutsättningarna för de förtroendevalda studenterna och doktoranderna för att säkerställa en hållbar arbetssituation utan att begränsa förutsättningarna för inflytande.
• Lärosätet behöver hantera konsekvenserna av att två kårer beviljats kårstatus, exempelvis kårernas möjlighet till representation i beredande och beslutande organ.
• Lärosätet behöver genomföra åtgärder för att även icke svensktalande studenter och doktorander ska få möjlighet att delta i lärosätets kvalitetsarbete.
• Lärosätet bör överväga att överlåta anställningen av ett doktorandombud åt doktorandsektionen för att säkerställa oberoende.
• Lärosätet bör förtydliga studenternas och doktorandernas ansvar och betydelse i lärosätets kvalitetsarbete i centrala styrdokument.

Bedömning av bedömningsgrunden:

5.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att verka för studenters och doktoranders möjligheter och förutsättningar att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation.

Inte uppfylld

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet har dokumenterade rutiner och processer för att säkerställa möjligheter och förutsättningar för studenter och doktorander att utöva inflytande över sin utbildning och studiesituation. Däremot anser bedömargruppen att lärosätet brister i att säkerställa studenters och doktoranders inflytande med systematik, eftersom några av de verktyg och forum som ska uppfylla detta inte fungerar tillfredsställande, exempelvis programråd och enkäter som kursvärderingar och enkäten Nöjd student index. Det finns också en språkbarriär för icke svensktalande doktorander som försvårar deras möjlighet till inflytande i sin utbildning och studiesituation.

Det framkom i självvärderingen och vid platsbesöken att lärosätet har rutiner och styrdokument som reglerar student- och doktorandinflytandet centralt i organisationen. Det är specificerat i vilka organ som studenterna är representerande, och lärosätet hänvisar i Rektors besluts- och delegationsordning till lagstiftningen, som säger att studenter och doktorander ska vara representerade vid beslut som rör utbildning och studenternas situation. Det finns ett avtal mellan studentkårerna och lärosätet som revideras varje år, som specificerar i vilka forum studentkårerna ska vara representerade. Utöver det har rektor informella möten i form av luncher eller frukostar med kårordförandena, där det är fritt för studenterna att ta upp olika frågor. Vid platsbesöket bekräftade studentkårsrepresentanterna att det är bra möten, men att det är svårt att veta på vilket sätt lärosätet tar vidare de frågor som diskuteras eftersom de inte får någon återkoppling.

Självvärderingen beskriver att det i tillfälliga grupper som arbetar med frågor som rör studenternas situation ska finnas studentrepresentation. I studentinlagan lyfts dock exempel på när studentkårerna inte erbjudits representation i sådana tillfälliga grupper, exempelvis i högskolans covid-19-grupp. Lärosätet uttalade vid platsbesöken sin ambition att komma till rätta med problemet, något som bedömargruppen välkomnar.

Lärosätet skriver i självvärderingen att kursvärderingarna och enkäten Nöjd student index är två av de viktigaste kanalerna för studenterna att ha inflytande över sin utbildning och studiesituation. Dock lyfter både lärosätet själva och studentkårerna fram svårigheter med enkäterna, främst låg svarsfrekvens. Studentkårerna lyfter i studentinlagan att det fortfarande även finns brister och problem med information om och återkoppling av resultaten och åtgärder från kursvärderingarna. I vissa fall använder inte lärosätet resultatet från enkäterna på grund av den låga svarsfrekvensen. Studenterna har inte heller fått någon återkoppling på enkäten Nöjd student index sedan 2016, enligt studentinlagan. Resultat på kursvärderingarna publiceras på studentwebben och enligt lärosätet ska det i början av varje kursomgång redogöras för föregående års resultat och genomförda åtgärder. Platsbesöken visar dock att studenterna inte vet att resultaten publiceras och att det oftast inte sker någon sammanfattning av föregående års kursvärderingar vid kursstarten. Bedömargruppen anser att det saknas konkreta åtgärder som gett resultat för att förbättra svarsfrekvensen och att incitament för att besvara enkäterna saknas, vilket styrks av studentinlagan och platsbesöken. Studentkårerna skriver i studentinlagan att de också vill vara delaktiga i arbetet med enkäten Nöjd student index. Bedömargruppen anser att det är angeläget att komma till rätta med problemen och att i samförstånd med studentkårerna arbeta fram en åtgärdsplan för att säkerställa att lärosätet samlar in synpunkter från såväl förtroendevalda som icke förtroendevalda studenter.

Programråden lyfts fram i både lärosätets självvärdering och studentinlagan som ett viktigt forum där studenterna kan diskutera utbildningens kvalitet och utveckling. Däremot framkom det av studentinlagan och platsbesöken att programråden fungerar olika vid olika program. Det lyftes fram exempel där det fungerar bra men också att det finns oklarheter på andra program om hur ofta programråden hålls och om protokollen publiceras efter mötena. Platsbesöken visar också att det är svårt att rekrytera studenter och externa representanter till programråden samt att mötena tenderar att handla om enskilda kurser i stället för programmets kvalitet och utveckling. Vid platsbesöken framkom också att det som diskuteras i programråden sällan utgör underlag i fakultetsnämndernas utvärderingar. Bedömargruppen ser behov av att lärosätet formaliserar programråden, förankrar deras syfte i organisationen samt säkerställer att de genomförs enligt den fastställda ordningen. Bedömargruppen anser vidare att det är viktigt att arbeta fram en lösning för att lyckas rekrytera studenter till programråden och säkerställa programrådens bidrag till fakultetsnämndernas årliga utvärdering.

I studentinlagan lyfter studenterna fram ett behov av att de två studentkårerna som av lärosätet beviljats kårstatus bör få lika möjligheter till representation i de organ där studentkårerna finns representerade. Bedömargruppen anser att lärosätet i detta avseende behöver hantera konsekvenserna av att ha beviljat två studentkårer kårstatus.

Enligt lärosätets riktlinjer ska samtliga doktorander erbjudas möjlighet till medarbetarsamtal. I en enkät som doktorandsektionen genomfört framgår det enligt studentinlagan att cirka en tredjedel av doktoranderna inte har erbjudits något medarbetarsamtal. I studentinlagan och vid platsbesöken lyftes det också fram problem med underrapportering av problem i forskarutbildningen. Skälet är att forskarstuderande många gånger är i en beroendeställning till sina seniora forskare och handledare. Underrapporteringen är ingenting som lyfts fram av lärosätet i sin självvärdering. Bedömargruppens rekommendation är att lärosätet, i samförstånd med doktorandsektionen, arbeta fram en lösning på problemet.

Doktoranderna får av lärosätet möjlighet till inflytande bland annat genom att delta vid de olika forum som lyfts i självvärderingen. I studentinlagan samt vid platsbesöken framkom det dock att många av dessa möten är på svenska och att en stor andel av doktoranderna då inte har möjlighet att delta. Bedömargruppen noterar att vissa centrala styrdokument, exempelvis lärosätets riktlinjer om oredlighet i forskning, för närvarande bara finns på svenska. Vid platsbesöken redogjorde lärosätet för det pågående översättningsarbetet och en ambition om att alla styrdokument vid lärosätet ska finnas på både svenska och engelska. Det förefaller dock vara en långdragen process. Bedömargruppen anser att en språkpolicy skulle vara ett sätt att bringa klarhet i vilken roll som svenska respektive engelska spelar vid lärosätet. Policyn skulle också kunna klargöra vilka förväntningar på tvåspråkighet som är rimliga samt ge stöd i att identifiera prioriteringsområden inom översättningsarbetet. En tydlighet i den frågan skulle avsevärt förbättra doktoranders möjligheter och förutsättningar att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation.

Student- och doktorandrepresentanter får ersättning för att delta i vissa beredande och beslutande organ. Av studentinlagan och platsbesöken framkom dock att det också finns viktiga beredande och beslutande organ där studenter och doktorander förväntas delta men inte får ersättning för sitt deltagande, exempelvis i disciplinnämnden. Bedömargruppen vill därför poängtera vikten av att lärosätet kontinuerligt ser över sin modell för arvodering och representation för att säkerställa goda förutsättningar för studenternas och doktorandernas förutsättningar till delaktighet, engagemang och ansvarstagande i beredande och beslutande organ, men också för att skapa hållbara förutsättningar och arbetsförhållanden för de båda studentkårernas och doktorandsektionens förtroendevalda.

Studentkårerna lyfter i studentinlagan och vid platsbesöken fram problem med att studenter och doktorander har möjlighet att utöva sitt inflytande i praktiken. Vid platsbesöken framgick det att lärosätet erbjuder tidsersättning för en del representationsuppdrag, medan det saknas i andra forum. Det gör att studenter som inte är engagerade i studentkårerna i vissa fall inte söker sig till de uppdragen, vilket i sin tur gör att studentkårerna även åtar sig dem.

Lärosätets medvetenhet om en historik av hög arbetsbelastning och ohälsa inom gruppen förtroendevalda studenter och doktorander som framkom vid platsbesöken bör också fortsatt leda till åtgärder, men bedömargruppen menar att åtgärderna bör utformas så att de inte ensidigt innebär att de förtroendevalda studenterna och doktoranderna väljer bort representation, exempelvis av belastningsskäl. Självvärderingen samt studentinlagan beskriver att doktoranderna tillsammans med lärosätet har arbetat fram ett avtal som reglerar tidsersättning och som ska följas upp varje år, även om uppföljningen för närvarande inte är formaliserad. Båda parter verkar nöjda med lösningen, och bedömargruppen anser att det är ett bra exempel på när doktorandinflytandet fungerar väl.

Bedömargruppen anser att lösningen inte bör ligga i att begränsa möjligheterna till inflytande, utan i stället fokusera på att försöka minska arbetsbördan genom att till exempel arvodera studenter i högre utsträckning så att fler kan engagera sig. Lärosätet bör tillsammans med kårerna arbeta fram en mer långsiktig lösning där studentinflytandet inte begränsas. Vid platsbesöken lyfte också studentrepresentanterna fram att lärosätet har svårt att fånga upp åsikter från alla studenter. Det är bara de med representationsuppdrag som hörs. Bedömargruppen menar därför att det är angeläget att öka svarsfrekvensen i de enkäter som skickas till studenterna, eller på annat sätt säkerställa inflytandet från alla studenterna, samt formalisera programråden och förankra deras syfte i organisationen, för att säkerställa förutsättningarna för studenterna att utöva inflytande över sin utbildning och studiesituation. Bedömargruppen anser också att lärosätet behöver arbeta för att komma till rätta med den språkbarriär som finns för icke svensktalande doktorander och underrapporteringen av problem i forskarutbildningen, för att på så sätt säkerställa förutsättningarna för doktoranderna att utöva inflytande över sin utbildning och sin studiesituation.

Bedömargruppen ser positivt på den roll som de individuella studieplanerna spelar vid lärosätet när det gäller utbildning på forskarnivå. Trots att den enhetliga mallen verkar vara anpassad utifrån tekniska ämnen, så anger flera parter att studieplanerna fungerar väl som aktiva redskap för planering och uppföljning. De nyligen genomförda uppdateringarna och inkluderandet av en matris framstår som framgångsrika, även om det kan noteras att doktorandrepresentation inte fanns närvarande vid själva beslutet. Studentinlagan lyfter fram att det finns en önskan om att doktorandombudet ska vara anställd av doktorandsektionen i stället för av lärosätet, för att på så sätt säkerställa ett oberoende. Bedömargruppen anser att detta är en rimlig hållning och något lärosätet bör arbeta för att möjliggöra.