Utformning, genomförande och resultat

Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Granskningen har visat att lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande och nedläggning av utbildningar. Det finns också ett etablerat arbete med målmatriser för att analysera utbildningarnas koppling mellan nationella och lokala mål. Det systematiska arbetet med att säkerställa kopplingen mellan mål, lärandeaktiviteter och examinationer är mer otydlig. Lärosätets arbete för att uppmuntra studenterna att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna och hur det på olika sätt återspeglas i examinationerna utgår från det interna ramverket Pedagogisk idé och CDIO (ingenjörsutbildningarna). Bedömargruppen uppfattar att ämnesföreträdarnas dubbla ansvar för utbildning och forskning kan vara en styrka i arbetet med att säkerställa ett nära samband mellan forskning och utbildning. En annan styrka är att sambandet mellan utbildning och forskning kontinuerligt följs upp inom ramen för fakultetsnämndernas utvärderingar.

Bedömargruppen har inte fått belägg för att lärosätet utifrån kontinuerliga uppföljningar och periodiska granskningar systematiskt genomför de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna. Granskningen visar att de åtgärder som görs utifrån de interna uppföljningarna i första hand gäller strategiska beslut av universitetsövergripande karaktär och mer sällan gäller praktiknära utvecklingsarbete i respektive utbildning. Bedömargruppen konstaterar att det finns kanaler för publicering och forum för kommunikation för granskningsresultat och åtgärdspaket, men bedömer att det finns ett utvecklingsbehov i systematiken och det praktiska genomförandet. Det gäller inte minst kommunikationen och återkopplingen till studenterna i programråden, men också publicering och kommunikationsarbete i relation till externa intressenter.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor inom bedömningsområdet:

• Lärosätet beskriver tydligt roller och ansvar för inrättande, utveckling och nedläggning av utbildningar.
• Lärosätet har systematiska processer för inrättande, större revideringar och avveckling av utbildningar på grundnivå och avancerad nivå.
• Ämnesföreträdarnas dubbla ansvar kan skapa förutsättningar för ett tydligt samband mellan forskning och utbildning.
• Lärosätets arbete med analys av koppling mellan utbildningarnas nationella och lokala mål genomförs kontinuerligt utifrån en fastställd mall och fakultetsnämnderna följer återkommande upp programmens arbete med målmatriser.
• Lärosätets arbete med studentaktivt lärande utgår från lärosätesövergripande ramverk (Pedagogisk idé samt CDIO).

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområde inom bedömningsområdet:

• Lärosätet behöver säkerställa att kvalitetsledningssystemets periodiska granskningar och kontinuerliga uppföljningar genomförs enligt fastställd ordning i organisationens alla delar.
• Lärosätet behöver säkerställa att de kontinuerliga uppföljningarna och periodiska granskningarna systematiskt är grund för utvecklingsarbetet i alla utbildningar.
• Lärosätet behöver säkerställa att granskningsresultat och åtgärdspaket systematiskt publiceras och kommuniceras enligt fastställd ordning.
• Lärosätet bör tydliggöra vem som inrättar, fastställer och avvecklar ämnesbreddande och ämnesfördjupande forskarutbildningskurser samt hur dessa rutiner och processer är utformade.
• Lärosätet bör utveckla arbetet med målmatriser, så att det även omfattar kopplingen mellan lärandemål, läraktiviteter och examination.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

3.1 Lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar.

Uppfylld

Bedömargruppen menar att rollerna i det universitetsövergripande systemet för inrättande, utveckling och nedläggning av utbildningar är tydligt beskrivna. Av självvärderingen och delegationsordningen framgår att lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande och nedläggning av utbildningar på grundnivå och avancerad nivå. Bedömargruppen anser att lärosätet säkerställer kvaliteten för utformning, utveckling och inrättande av utbildningar.

Av självvärderingen framgår att lärosätet har systematiska processer för inrättande, revideringar och avveckling av program, inriktningar och examensbeskrivningar för utbildningar på grundnivå och avancerad nivå. Processerna är utformade utifrån ett antal fasta beslutstillfällen under året. Som stöd i arbetet finns digitala handböcker för utbildning på grundnivå och avancerad nivå som samlar information om regler och riktlinjer samt innehåller mallar och instruktioner. Lärosätets riktlinjer och kriterier vid inrättande av ny utbildning finns beskrivet i Modell för grundutbildning och program och Riktlinje för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Det finns även motsvarande handböcker för utbildning på forskarnivå.

Bedömargruppen anser att lärosätet säkerställer kvaliteten för utformning, utveckling och inrättande av utbildningar. Enligt självvärderingen skickas exempelvis institutionernas förslag på nya utbildningar och större förändringar i utbildningsuppdraget till fakultetsnämnderna i december varje år för utbildningar som ligger ett och ett halvt år fram i tiden. I september finns det möjlighet att genomföra mindre förändringar i utbildningsplaner och kurskravlistor. Beslut om utbildningsplaner och examensbeskrivningar fattas av fakultetsnämnderna. Om det gäller mindre revideringar av utbildningsplaner och examensbeskrivningar görs det genom beslut av dekan. Beslut om kursplaner för utbildning på grundnivå och avancerad nivå fattas av huvudansvarig utbildningsledare vid respektive institution.

Av självvärderingen framgår att inrättande och nedläggning av huvudområden, utbildningsprogram och kurser beslutas av rektor. Det gäller även för processerna för inrättande och avveckling av utbildning på forskarnivå som enligt självvärderingen är integrerade i rektorsbeslut om att inrätta och avveckla ett forskningsämne (forskningsämnen är även forskarutbildningsämnen).

Enligt självvärderingen fattas beslut om inrättande och avveckling av forskningsämnen vanligen i samband med en omprövning av ett ämne, men det framgår inte vad som krävs för att ett ämne ska läggas ned. Bedömargruppen anser att det inte heller tydligt framgår vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att utbildningar på forskarnivå ska avvecklas. Det framkom inte heller vid platsbesöken, även om det ofta hänvisades till litenhet eller lågt söktryck och bristande kvalitet och omfattning i forskningen. Om det är systematiskt tillämpade kriterier för avveckling av ämnen och utbildningar är dock fortsatt oklart för bedömargruppen. Denna otydlighet ger inte grund för systematik för urvalet.

Vid beslut om avveckling av en utbildning ska en avvecklingsplan upprättas av prefekten, men bedömargruppen har inte kunnat avgöra om den innehåller information om varför nedläggning sker och att det dokumenteras systematiskt. Detta är ett utvecklingsområde i rutinerna och processerna för avveckling av utbildningar. Bedömargruppen menar att lärosätet bör tydliggöra vem som inrättar, fastställer och avvecklar ämnesbreddande och ämnesfördjupande forskarutbildningskurser inom forskningsämne, samt hur dessa rutiner och processer ser ut.

3.2 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket också återspeglas i examinationen.

Uppfylld

I självvärderingen beskriver lärosätet olika sätt som lärare och examinatorer får stöd i att utforma och genomföra utbildningarna för att uppmuntra studenterna att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna och hur det på olika sätt återspeglas i examinationerna. Där framgår också att lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs så att de uppmuntrar till studentaktivt lärande. Bedömargruppen anser att det finns ett etablerat arbete med målmatriser för att analysera utbildningarnas koppling mellan nationella och lokala mål, däribland också programmets arbete med att säkerställa mål om studentaktivt lärande. Det finns dock utvecklingsmöjligheter i arbetet med att systematiskt följa upp hur det studentaktiva lärandet utformas i praktiken, enligt bedömargruppen.

Högskolepedagogiskt centrum ansvarar enligt självvärderingen för att stödja institutionernas högskolepedagogiska utvecklingsarbete och utgår då ifrån ramverket Pedagogisk idé och det kompletterande ramverket för ingenjörsutbildningar som bygger på CDIO-pedagogiken. Styrdokument som är kopplade till Pedagogisk idé beskriver utgångspunkterna för ett studentcentrerat lärande och vikten av självständiga studenter. Fakultetsnämnderna följer upp utbildningarnas utformning kopplat till måluppfyllelse inom ramen för modellen för utveckling och utvärdering av utbildning. Bedömargruppen uppfattar dock att fakultetsnämndernas uppföljning i det avseendet främst fokuserar på att utbildningarna arbetar med sina målmatriser och inte hur arbetet med konstruktiv länkning ligger till grund exempelvis för lärosätets arbete med studentaktivt lärande.

Variation i undervisning och examination anses vara en viktig del i ett studentaktivt lärande och här hänvisar lärosätet i självvärderingen till att information och exempel på variation i undervisningen och examinationer finns på medarbetarwebben. Även här är Högskolepedagogisk centrum ett stöd för lärarna. Bedömargruppen menar att det högskolepedagogiska stödet till lärarna är av stor vikt men också att det kan vidareutvecklas. Platsbesöken visade att det är utbildningsledare för program, utbildningsledare för kursgrupper och utbildningsledare för utbildning på forskarnivå som tillsammans med examinator säkerställer ett studentaktivt lärande. Men i ljuset av att lärarna på kurser och program har stor egen frihet att själv utforma upplägg och genomförande, anser bedömargruppen att det finns behov av att följa upp det studentaktiva lärandet kontinuerligt och på ett systematiskt sätt, så att lärosätet säkerställer ett studentaktivt lärande i praktiken. Bedömargruppen föreslår att lärosätet vidareutvecklar målmatriserna så att de också inkluderar information om lärandeaktiviteter som premierar ett studentaktivt lärande i genomförande och examination.

Doktoranderna har själva ett stort ansvar för sin utbildning och medverkan och planering i uppföljning av utbildningen genom sin individuella studieplan och genom handledning. Bedömargruppen menar att doktorander kan vara en sårbar grupp eftersom de kan befinna sig i beroendeställning till handledare och andra roller på institutionerna, som ämnesföreträdare. Bedömargruppen anser att lärosätet bör beakta det i det fortsatta kvalitetssäkringsarbetet med doktorandernas aktiva roll i lärandet.

3.3 Lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Uppfylld

Sammantaget anser bedömargruppen att lärosätet arbetar systematiskt för att säkerställa ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten genom sitt sätt att organisera, strukturera, leda och följa upp kvalitet i verksamheten. Bedömargruppen anser att det är en fördel att organisera verksamheten i forskningsämnen som innefattar både forskning och utbildning inom ämnet.

Bedömargruppen anser att en organisation i forskningsämnen som leds av en ämnesföreträdare skapar en ändamålsenlig grund för ett nära samband mellan forskning och utbildning. Sambandet följs upp genom Modell för utveckling och utvärdering av utbildning samt i Modell för utvärdering av forskningsämnen, där antalet medarbetare inom forskningsämnet som har vetenskaplig/konstnärlig kompetens är en indikator som analyseras. I den självvärdering som ämnesföreträdaren ska skriva inom ramen för Modell för utvärdering av forskningsämnen ingår att beskriva forskningens relevans för den utbildning där forskningsämnet ingår. Bedömargruppen anser att det är en styrka att alla utbildningar är knutna till forskningsämnen på det sättet, vilket kan ge förutsättningar för en forskningsintegrerad utbildning.

Styrning i frågor som rör sambandet mellan forskning och utbildning utgår från styrdokumenten Riktlinjer för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, Anvisningar gällande utformning av utbildningsplaner och examensbeskrivningar och Riktlinje för inrättande, omprövning och avveckling av forskningsämnen. För inrättande av en utbildning krävs att utbildningen har en relevant och tillräcklig forskningsöverbyggnad och att det finns förutsättningar i form av tillräcklig akademisk kompetens. Motsvarande gäller för inrättande av forskningsämne, det vill säga att ämnet ska ha anknytning till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå. Bedömargruppen ser den organisationen som en styrka som skapar förutsättningar för ett nära och bilateralt samband mellan forskning och utbildning.

Självvärderingen betonar att arbetet med att säkerställa ett nära samband mellan forskning och utbildning utförs på institutionsnivå av utbildningsledare, kursansvariga och ämnesföreträdare. Bedömargruppen ser en styrka i att examinator och kursansvarig lärare har ett särskilt ansvar för att kursens upplägg svarar mot aktuellt forskningsläge, samt att huvudansvarig utbildningsledare har ett övergripande ansvar för att utveckla utbildningarna i samråd med ämnesföreträdarna och fakultetsnämnden.

Bedömargruppen menar att lärosätets uppföljningar och utvärderingar skulle utvecklas genom kriterier som relaterar till utbildningskvalitet, till exempel kursvärderingsresultat, som skulle fånga hur väl forskningsämnet förmår sprida forskningsresultat till studenter och doktorander. Det skulle också kunna följas upp hur väl och i vilken omfattning studenter och doktorander involveras i pågående forskning, exempelvis genom projekt och självständiga arbeten. Det är bedömargruppens mening att sådana indikatorer kan ge ämnesföreträdarna tydligare incitament i frågor om utbildning och utbildningskvalitet.

Enligt självvärderingen framgår det att forskningsanknytningen i utbildningar på avancerad nivå säkerställs genom att studenterna erbjuds att skriva examensarbeten inom ramen för pågående forskningsprojekt. Detsamma gäller för utbildning på forskarnivå där forskningsanknytningen beskrivs som självklar i och med att doktoranderna ska genomföra en självständig forskningsuppgift. Bedömargruppen delar den uppfattningen, och menar att lärosätet kontinuerligt säkerställer forskningsanknytningen genom de komponenter som ingår i Modell för utvärdering av forskningsämnen.

3.4 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

Uppfylld

Lärosätet använder ett antal verktyg som stöd för att säkerställa att utbildningarna utformas och genomförs med en tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer. Bedömargruppen delar lärosätets uppfattning att verktygen bidrar till att lärosätets utbildningar utformas och genomförs med en tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer. Bedömargruppen menar att i den processen är lärosätet som starkast när det gäller utbildningarnas koppling mellan nationella och lokala mål, sannolikt till följd av en etablerad rutin för målmatriser. Kopplingen av mål till lärandeaktiviteter och examinationer är mer otydlig i kvalitetsledningssystemet, eftersom det i de delarna inte finns lika väl utvecklade verktyg och stöd, vilket är ett utvecklingsområde för lärosätet.

Lärosätet fastställde en ny mall för kursplaner 2020. I självvärderingen anger lärosätet att målmatriser används som stöd till planering av utbildning, vilket även platsbesöken bekräftar. Fakultetsnämnderna har tagit fram målmatriser som stöd och verktyg till huvudansvarig utbildningsledare och utbildningsledare för program när det gäller att kartlägga hur utbildningens upplägg uppfyller nationella examensmål och progression. På medarbetarwebben finns olika handböcker för arbetet med utformningen av kursplaner, utbildningsplaner och examensbeskrivningar.

Lärosätet anger i självvärderingen att ansvaret för att säkerställa en tydlig koppling mellan mål, lärandeaktiviteter och examinationer ligger på flera funktioner. På den övergripande nivån är det fakultetsnämnderna som har ansvaret, medan det på institutionsnivå är utbildningsledarna för program, utbildningsledarna för kursgrupper och examinatorerna för utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt de huvudansvariga utbildningsledarna. De senare har även delegation att fastställa kursplaner. För forskarutbildningen är det huvudhandledaren som ansvarar för att doktorandens individuella studieplan visar en tydlig måluppfyllelse och att det finns en koppling till läraktiviteter och examinationer.

Av självvärderingen framgår att lärosätet använder främst målmatriser för att följa upp måluppfyllelsen på kurser och program. Målmatriserna ingår som underlag i fakultetsnämndernas uppföljning för att säkerställa måluppfyllelse och progression, vilket bedömargruppen anser är en styrka. Bedömargruppen delar lärosättets uppfattning om att målmatriserna är centrala i arbetet med måluppfyllelse, men menar också att det framstår som om lärosätet betonar kopplingen mellan nationella och lokala mål mer än kopplingen mellan mål samt läraktiviteter och examinationer. Utformandet av målmatriserna pekar på det. Bedömargruppen menar att lärosätet behöver balansera målmatriserna med stöd och verktyg för lärarna, så att de kan säkerställa lärandeaktiviteter och examinationer för att kvalitetssäkra hela kedjan från nationella mål till examination. Det är ett utvecklingsområde för lärosätet.

3.5 Utifrån kontinuerliga uppföljningar och periodiska granskningar vidtar lärosätet de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

Inte uppfylld

Med utgångspunkt i självvärderingen, platsbesöken och stickproven har bedömargruppen inte fått belägg för att lärosätet utifrån kontinuerliga uppföljningar och periodiska granskningar genomför de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna. Bedömargruppens granskning visar att de åtgärder som görs för att utveckla utbildningarna främst innebär strategiska beslut av universitetsövergripande karaktär och mer sällan om praktiknära utvecklingsarbete i respektive utbildning.

I det löpande arbetet med förbättringar och utveckling av kurser och program framgår av lärosätets självvärdering att kursvärderingar är institutionernas mest centrala verktyg för systematisk uppföljning av utbildningar på grundnivå och avancerad nivå och i vissa fall av utbildningar på forskarnivå. Lärosätets arbete med kursvärdering följer en centraliserad modell. Kursvärderingar sammanställs i en resultatrapport som skickas till den kursansvariga läraren och examinatorn samt publiceras på studentportalen och lärplattformen. En kursutvecklingsrapport ska sammanställas och publiceras i studentportalen. Det utvecklingsarbete som enligt självvärderingen genomfördes 2020 har bland annat inneburit att ett nytt systemstöd för lärosätets hantering av kursvärderingar samt att en lärosätesgemensam rutin för genomförande har tagits fram inklusive nya mallar, en lathund och stödjande exempel.

Lärosätet gör, enligt självvärderingen, uppföljningar av antalet och andelen kursvärderingar som genomförs efter varje läsperiod. Resultatet återkopplas till institutionerna och studentkårerna. Enligt självvärderingen visar den senaste uppföljningen att andelen publicerade kursutvecklingsrapporter har ökat, men att det återstår en del arbete med genomförandet enligt den fastställda ordningen. Bedömargruppen anser att det är positivt att lärosätet arbetar för att förbättra och utveckla arbetet med kursvärderingar och kursutvecklingsrapporter, men saknar en koppling mellan de uppföljningar som görs och fakultetsnämndernas uppföljningar av utbildningarna. Bedömargruppen rekommenderar därmed lärosätet att överväga att inkludera arbetet med kursvärderingarnas och kursutvecklingsrapporternas faktiska genomförande inom programmet, men också kursutvecklingsrapporternas innehåll och åtgärdsarbete.

Enligt lärosätets självvärdering ingår en enhetlig och systematisk uppföljning och utvärdering av utbildningar på alla nivåer genom fastställda riktlin­jer med kriterier, anvisningar och mallar, en modell för utveckling och utvärdering av utbildning som rektor har fastställt samt årliga uppföljningsmått inom ramen för lärosätets ordinarie uppföljningsprocess.

Enligt Modell för utveckling och utvärdering av utbildning följs lärosätets samtliga utbildningar på grundnivå och avancerad nivå kontinuerligt upp. Fakultetsnämndernas uppföljningar har genomförts i tvååriga cykler, men ett beslut från 2021 innebär att cyklerna kommer att vara treåriga framöver. Under år ett i cykeln granskar fakultetsnämnderna alla utbildningar utifrån kvantitativa data, självvärderingar och återföringsdialoger. I självvärderingen som ska göras ingår ett till tre fokusområden som fastställs av fakultetsnämnderna inför varje ny cykel. Under det andra och framöver även tredje året i cykeln genomförs en mindre omfattande uppföljning utifrån kvantitativa data samt, vid behov, extern granskning.

I den självvärdering som varje program ska göra under modellens första år ansvarar utbildningsledarna för program för genomförandet tillsammans med ämnesföreträdarna, examinatorerna, de kursansvariga lärarna och studenterna. Den fastställda mallen för utbildningarnas självvärdering har, som tidigare nämnts, enligt bedömargruppen ett relevant innehåll med bland annat kopplingar till utbildningens arbete med målmatris, pedagogisk idé, enkäten Nöjd student index och en tydlig koppling till lärosätets vision. Bedömargruppen saknar dock kopplingar till kursvärderingarna och kursutvecklingsrapporterna i programmens självvärdering.

Den beslutade förändringen av förbättringscykelns längd syftar enligt självvärderingen till att ge bättre förutsättningar för åtgärdsarbete och genomförande av extern granskning. Bedömargruppen instämmer i att förändringar i cyklernas längd sannolikt förbättrar förutsättningarna för åtgärds- och utvecklingsarbetet. Bedömargruppen ser dock en fortsatt utmaning i det omfattande granskningsmaterial som även en treårig cykel ger upphov till, åtminstone de år när självvärdering och extern granskning ingår som komponenter. Fördelen med att samtliga program på grundnivå och avancerad nivå utvärderas samtidigt framhölls vid platsbesöken, men bedömargruppen menar att värdet av att kunna göra jämförelser mellan olika utbildningsprogram noga måste vägas mot fakultetsnämndernas möjlighet att genomföra kvalitativa och praktiknära granskningar av 100 utbildningsprogram (och 65 forskningsämnen) samtidigt under den begränsade tidsperiod som årshjulet medger.

Enligt rektors anvisningar till prefekterna framgår det att fakultetsnämndernas uppföljningar ska beaktas i institutionernas verksamhetsplaner. I de verksamhetsplaner som ingått som underlag i granskningen har bedömargruppen funnit få exempel på konkreta utbildningsspecifika åtgärder som gått att härleda till fakultetsnämndernas rapporter. Det finns även översiktliga formuleringar som anger att institutionen kommer att inkludera de synpunkter som framkommer i fakultetsnämndernas rapporter i kommande utvecklingsarbeten. Bedömargruppen menar att även om verksamhetsplanerna har ett väl strukturerat upplägg och innehåll, så antar dokumenten av förklarliga skäl i första hand ett institutionsövergripande perspektiv. Bedömargruppen anser att de utbildningsspecifika kopplingarna till fakultetsnämndernas uppföljningar därmed inte blir tillräckligt specificerade, för att ge belägg för att lärosätet faktiskt åtgärdar det som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

Utbildningsspecifika åtgärdsbehov som identifierats i fakultetsnämndernas uppföljningar är enligt självvärderingen underlag för fakultetsnämndernas dialoger med utbildningsledarna för program, huvudansvariga utbildningsledare och prefekt. Dessa återföringsdialoger är ett viktigt inslag i det utbildningsnära utvecklingsarbetet och en fortsatt utveckling av kvalitetskulturen, enligt bedömargruppen. Bedömargruppen menar dock att det hade varit en fördel för det utbildningsnära utvecklingsarbetet att på institutionsnivå dokumentera och tydliggöra vilka utbildningsspecifika utvecklingsområden som ska hanteras med koppling till fakultetsnämndernas uppföljning, vilka åtgärder som planeras samt hur de ska resurssättas och följas upp.

Utbildning på forskarnivå följs enligt självvärderingen upp inom ramen för Riktlinjer för utvärdering och utveckling av utbildning på forskarnivå samt utifrån en årlig uppföljning utifrån antalet doktorsexamina per år och genomströmning. För utbildning på forskarnivå sker även en årlig uppföljning av utbildningen utifrån doktorandernas individuella studieplaner och någon form av avhandlingsseminarium. Enligt självvärderingen fastställs resultat, analys och eventuella åtgärder av nämnderna enligt samma rutin som beskrivits för Modell för utveckling och utvärdering av utbildning. Rapporten delges prefekt och rektor. Bedömargruppen menar att det hade varit en fördel för det verksamhetsnära utvecklingsarbetet att på institutionsnivå dokumentera och tydliggöra vilka specifika utvecklingsområden som ska hanteras med koppling till fakultetsnämndernas uppföljning, vilka åtgärder som planeras samt hur de ska resurssättas och följas upp, även om det också finns exempel som visar på motsatsen.

Bedömargruppens uppfattning är att kopplingen mellan fakultetsnämndernas uppföljningar och utvecklingsarbetet i respektive utbildning sammantaget inte är tillräckligt tydliggjord. Fakultetsnämndernas uppföljningar efterfrågar inte genomförande och resultat av kursvärderingsarbetet, vilket bedömargruppen därför menar är ett utvecklingsområde. En sådan förändring kan också enligt bedömargruppen förbättra genomförandet av kursvärderingar samt utformandet, publiceringen och återkopplingen av kursutvecklingsrapporterna enligt den fastställda ordningen.

Bedömargruppen anser sig inte fått belägg för att de kontinuerliga uppföljningar och periodiska granskningar som genomförs i tillräcklig omfattning utgör stöd för det utbildningsnära kvalitetsarbetet. I stället är bedömargruppens intryck att ju längre ut från den lärosätesövergripande nivån man kommer, desto mer otydligt blir avtrycket av fakultetsnämndernas uppföljningar. Det är därför bedömargruppens mening att lärosätet behöver genomföra åtgärder för att försäkra sig om att kvalitetsledningssystemets periodiska granskningar och kontinuerliga uppföljningar fungerar kvalitetsdrivande i organisationens alla delar. Som också tidigare har framförts menar bedömargruppen att lärosätet bör analysera om kvalitetsledningssystemet i sin nuvarande form i första hand är ett beslutsstöd för högsta ledningen i övergripande och strategiska frågor, som exempelvis organisatoriska förändringar och strategiska satsningar, och i andra hand är ett stöd för det utbildningsnära kvalitetsarbetet.

3.6 Lärosätet säkerställer att granskningsresultat publiceras och att åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.

Inte uppfylld

Bedömargruppen konstaterar att det finns kanaler för att publicera och definierade forum för att kommunicera granskningsresultat och åtgärdspaket på ett ändamålsenligt sätt till relevanta intressenter, men att det finns utvecklingsbehov i den praktiska tillämpningen. Lärosätets behöver systematisera formerna för publicering och kommunikationsarbete.

Enligt självvärderingen fastställer fakultetsnämnderna resultat och eventuella åtgärder i en slutrapport till prefekterna och rektor. Slutrapporten tillgängliggörs för alla medarbetare via mötesverktyget Meetings+. Av underlagen framgår att slutrapporterna ska diskuteras på både lärosätesövergripande nivå samt på institutions- och programnivå. Även om bedömargruppen, som tidigare nämnts, sammantaget saknar en tydlig struktur och systematik som styr publicering och kommunikation av granskningsresultat, så är intrycket att kommunikation om granskningsresultat genomförs inom lärargruppen, om än i varierande omfattning och former.

Fakultetsnämndernas rapporter publiceras, som bedömargruppen förstått det, dock inte på den externa webbplatsen eller i forum som studenterna har tillgång till. I självvärderingen lyfter lärosätet fram utbildningarnas programråd som centrala forum där kvalitetsarbetet kommuniceras med studenter, lärare och externa avnämare. Programrådets uppgift är, enligt självvärderingen, att bidra till programmets kvalitetsutveckling bland annat utifrån kursvärderingar och fakultetsnämndernas uppföljningar. Programråden ges därmed en central funktion som arena för lärosätet programnära utvecklingsarbete tillsammans med studenter, lärare och externa ledamöter.

Programrådsprotokollen publiceras på studentwebben och i lärplattformen Canvas. Granskningens stickprov i form av programrådsprotokoll har visat på åtgärdsbehov kopplat till att självvärderingar, kursvärderingsresultat och kursutvecklingsrapporter, fakultetsnämndernas uppföljningar av både utbildningsprogram och forskningsämne samt enkäten Nöjd student index inte verkar vara ett innehåll som systematiskt tas upp och kommuniceras med studenter, lärare och externa ledamöter i programrådens möten. Däremot diskuteras i hög grad kursspecifika frågor, som exempelvis genomförande av specifika kursmoment. Det bekräftades också vid platsbesöken, där bedömargruppen kunde konstatera att programrådens funktion primärt handlade om återkoppling från studenterna till programledningen och där programråden inte har någon direkt koppling till kvalitetsledningssystemet i stort. Bedömargruppen anser att det sammantaget inte framgår hur programrådens arbete i praktiken hakar i övriga delar av kvalitetsledningssystemet och därför blir isolerade öar. Bedömargruppen anser att kopplingen mellan programrådens genomförande och innehåll till övriga delar av kvalitetsledningssystemet behöver utvecklas.

Resultaten från kursvärderingarna publiceras på studentwebben och i lärplattformen Canvas. Även om det enligt lärosätet ska redogöras för tidigare resultat och genomförda åtgärder från kursvärderingarna i början av varje kursomgång, framkom det vid platsbesöken att studenterna inte alltid vet att och var resultaten publiceras samt att det inte systematiskt genomförs någon sammanfattning vid varje kursstart. Granskningens stickprov i form av kursutvecklingsrapporter ger också en bild av att dokumentationen i många fall är sparsamt utformad, åtgärderna är få och att en låg svarsfrekvens återkommande används som intäkt för låg tillförlitlighet i det genomförda kursvärderingsarbetet.

Bedömargruppen har dock genom stickproven noterat att det också finns exempel som avviker positivt i dessa avseenden. Bedömargruppen anser sammantaget att lärosätets arbete för att säkerställa att kursvärdering genomförs enligt den fastställda ordningen behöver utvecklas.

I självvärderingen framhåller lärosätet förutsättningar för direkt kommunikation mellan lärosätet och studenterna genom studenternas och doktorandernas representation i beredande och beslutande organ. Bedömargruppen delar den uppfattningen.

Bedömargruppen konstaterar också att lärosätet behöver utveckla sin publicering och kommunikation i relation till externa intressenter. Enligt nuvarande rutiner är granskningsresultatens publicering på den externa webbplatsen och kommunikationen om dem i programråden begränsad. Enligt självvärderingen sprids granskningsresultat i de externa forum där lärosätets högsta ledning samverkar med det omgivande samhället, men systematiken i kommunikationsarbetet är inte klargjord.

Lärosätet har inte inom ramen för de stickprov bedömargruppen efterfrågat kommit in med exempel på dokument, protokoll eller annat som exemplifierar hur granskningsresultat i relation till forskningsämne samt programrådens arbete kommunicerats med interna och externa intressenter.

Inrättandet av ett kvalitetsråd lyfts fram i självvärderingen som en åtgärd för att säkerställa ett forum för samordning av kommunikation och frågor om kvalitetssystemet på en lärosätesövergripande nivå. Bedömargruppen delar lärosätets uppfattning om att både program- och kvalitetsråd på respektive institutions- och lärosätesnivå bidrar till att säkerställa att lärosätet kommunicerar granskningsresultat och de åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.