Arbetslivets perspektiv

Utbildningen förbereder doktoranderna för ett föränderligt arbetsliv.

En akademisk utbildning som är inriktad på brett användbara färdigheter förbereder rent allmänt för ett föränderligt arbetsliv. Det kan tilläggas att arbetsmarknaden för nationalekonomer under lång tid varit god och det är i minst lika hög grad fallet för forskarutbildade nationalekonomer. Detta gäller även för Linnéuniversitetets arbetsmarknadsinriktning eftersom arbetsmarknadsekonomi är både en viktig inriktning inom forskning och en brett användbar kunskap inom politik- och myndighetsvärlden. Enligt självvärderingen arbetar tidigare doktorander i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet idag såväl inom andra lärosäten som inom olika myndigheter och politiska organisationer.

Doktorandernas erfarenheter av skrivandet av ansökningar om forskningsmedel, projektredovisning men även undervisning och pedagogisk utbildning är värdefulla för arbetslivet. Ett gott exempel på förberedelse för arbetslivet som också inkluderar ett mått av återkoppling är att doktoranderna ges möjlighet att undervisa. I självvärderingen sägs att doktoranderna ges möjlighet att undervisa från och med andra årets studier och för de som väljer att undervisa är högskolepedagogisk utbildning obligatorisk, vilket bedömargruppen också ser som ett gott exempel.

Ett utvecklingsområde, som också lyfts i självvärderingen, är inrättandet av en doktorandkurs med inriktning mot hur man skriver ansökningar om forskningsmedel. Extern- och stipendiefinansierad forskning kan utgöra en värdefull kontakt med samhället och arbetslivet utanför akademin. Bedömargruppen anser att tillgång till pedagogisk utbildning är en styrka utifrån ett arbetslivsperspektiv och för doktorandernas karriärmöjligheter och anställningsbarhet. Identifikation av och uppmuntrande till ett så kallat "job market paper" är även det gynnsamt för doktorandens utveckling ur ett arbetslivsperspektiv, liksom av lärosätesfinansiering av resa till en så kallad "job market conference".

Utbildningens utformning och genomförande följs systematiskt upp för att säkerställa att den är användbar och förbereder för arbetslivet. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Hos myndigheter, organisationer och större företag finns ett växande behov av kvalificerad arbetskraft. Därtill har det inom vissa områden funnit en uttalad vilja att stärka kompetensen med disputerade tjänstemän. En arbetslivskoppling till detta behov tycks endast finnas informellt och det kan finnas en utvecklingspotential för lärosätet att föra en dialog med myndigheter och organisationer kring kompetensförsörjning och arbetsmarknad för forskarstuderande. Välfungerande kontakter mellan forskningsmiljöer och näringsliv är avgörande för nyttiggörande av forskning.

För att bedöma hur väl en specifik utbildning förbereder sina doktorander för arbetslivet är konkret information om var tidigare doktorander arbetar avgörande. Denna information ges inte i självvärderingen, som dock nämner att satsningar på alumnverksamhet ska göras under 2017. I självvärderingen sägs allmänt att tidigare doktorander i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet idag arbetar såväl inom andra lärosäten som inom olika myndigheter och politiska organisationer. I dagsläget verkar det inte finnas något systematiskt arbete med alumner eller någon formaliserad yrkesplanering. Lärosätet planerar dock att vidta åtgärder för detta och i självvärderingen sägs att en senior forskare ska tilldelas ansvar för att förbereda doktoranderna för arbetslivet efter disputationen. Tidigare fanns ett stort mått av informell karriärplanering. Som en kvalitetshöjande åtgärd från och med våren 2017 kommer medarbetarsamtal införas för doktoranderna minst en gång per år. Under 2017 planeras också en alumnundersökning, samt en alumnträff för utbyte av erfarenheter. Ett mer systematiskt alumnarbete utgör ett tydligt utvecklingsområde.

Den sammantagna bedömningen är att doktoranderna på ett tillfredställande sätt förbereds för ett arbetsliv inom akademin. Bedömargruppen ser dock att betydande utvecklingsmöjligheter finns avseende en mer strukturerad arbetslivsplanering inom doktorandutbildningen. Detta gäller i synnerhet det sätt på vilket doktoranderna förbereds inför en karriär utanför akademin. Utifrån ett arbetslivsperspektiv är frånvaron av återkommande och systematisk återkoppling med det omkringliggande samhället, myndigheter och organisationer en svaghet. Bedömargruppen vill lyfta att lärosätet ser behovet av att doktorander får kunskap om hur forskningsansökningar görs som ett gott exempel.