Bedömningsgrund: Forskarutbildningsämne

Avgränsningen av forskarutbildningsämnet och dess koppling till den vetenskapliga grunden och beprövad erfarenhet är välmotiverad och adekvat.

Ingen explicit definition av forskarutbildningsämnet görs i självvärderingen men i den allmänna studieplanen anger lärosätet följande: "Inom ämnet nationalekonomi studeras hur samhället använder sina knappa resurser och vilka effekter ekonomisk politik har. Med utgångspunkt i mikro- och makroekonomisk teori och med hjälp av statistiska metoder analyseras individers beteenden och samband mellan ekonomiska variabler. Vid Linnéuniversitetet bedrivs forskarutbildningen i nationalekonomi med inriktning mot arbetsmarknadsekonomi och därtill närliggande områden.". Lärosätet presenterar här, enligt bedömargruppens uppfattning, standarddefinitionen av nationalekonomiämnet samt noterar att ämnet vid lärosätet har en särskild inriktning. Avgränsningen stämmer med den forskningsinriktning som nationalekonomiämnet har vid lärosätet, vilken framgår av publikationslistorna. Det bedöms därmed av bedömargruppen finnas förutsättningar vid lärosätet vad gäller en vetenskaplig grund som svarar mot avgränsningen. Det framgår också av självvärderingen att lärosätet är tydligt med den egna profileringen vid rekryteringen av doktorander. Vid antagningen prioriteras också sökanden vars forskningsintressen ligger i linje med profileringen.

Bedömningsgrund: Personal

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens innehåll och genomförande.

Forskarutbildningen i nationalekonomi ligger vid lärosätets Ekonomihögskola. Fokus är på arbetsmarknadsforskning och en styrka är att lärosätet har en bra forskarutbildningsmiljö för detta. Miljön är dock liten och kompetensen riskerar därmed bli starkt knuten till enskilda forskare. Inom ämnet finns totalt tolv disputerade, varav tre är professorer. En professor är inte aktiv som handledare, en annan professor är sedan 2016-01-01 vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet och biträdande handledare åt en doktorand, samt har 20 procent tjänstgöring vid Linnéuniversitetet. Således är endast en professor i nuläget huvudhandledare. Nationalekonomi är en gemensam institution tillsammans med ämnet statistik som har två professorer. En svaghet är att med så få handledare kan endast ett smalt område täckas in. I självvärderingen anges att ett särskilt handledarkollegium kommer att inrättas från 2017, men detta ökar rimligtvis inte antalet handledare. Det framgår av publikationslistorna att alla handledare är aktiva forskningsmässigt. Huvudhandledaren ska ha minst docentkompetens och utifrån självvärderingen förefaller det vara standard att huvudhandledaren är anställd vid lärosätet. Bedömargruppen anser att det finns kompetenta handledare inom den aktuella inriktningen. Handledare ska ha genomgått handledningskurs vilket är positivt, men bedömargruppen anser dock handledarens forskningskompetens som den viktigaste faktorn.

För närvarande finns fem doktorander. Med så få doktorander är relationen mellan antalet doktorander och antalet handledare inte för hög. Det framgår dock inte av självvärderingen hur mycket tid som avsätts till handledning, men att uppföljning av doktorandernas progression görs genom de individuella studieplanerna.

Handledarnas och lärarnas sammantagna kompetens och kompetensutveckling följs systematiskt upp i syfte att främja hög kvalitet i utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Lärosätet följer upp kompetensutveckling vid ett årligt samtal om respektive forskares forskningsaktivitet. Anställda rapporterar varje år in sina vetenskapliga publikationer. Forskare (handledare) vid forskningscentret Linnaeus University for Discrimination and Integration Studies rapporterar kontinuerligt in sitt deltagande i vetenskapssamhället till ledningen för forskningscentret. Det finns en kompetensförsörjningsplan vid fakulteten. Det framkom dock inget om incitament för lärare att kompetensutveckla sig, och inget sägs heller i självvärderingen om eventuell avsatt tid för forskning inom arbetstiden för handledare/forskare. Det begränsade antalet doktorander gör det svårt att mäta doktoranders genomströmning, vilket annars skulle kunna vara en indikator på handledningens kvalitet och kapacitet. Det begränsade antalet forskare och det personberoende detta innebär för doktoranderna utgör även det ett utvecklingsområde inom kompetensförsörjningen.

Bedömningsgrund: Forskarutbildningsmiljö

Forskningen vid lärosätet har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället både nationellt och internationellt.

Forskarutbildningen är knuten till ett forskningscenter, Linnaeus University Centre for Discrimination and Integration Studies, som också är förstärkt med forskare från andra lärosäten på deltid. Detta utvidgar miljön för doktoranderna inom nationalekonomi. Sammantaget i centrat finns en betydande produktivitet och många samarbeten, vilket bedömargruppen betraktar som en styrka. Forskarna i centrat har externa forskningsanslag, bland annat från finansiärer som Forte, Vetenskapsrådet, Handelsbankens forskningsstiftelser och Familjen Kamprads Stiftelse. Enligt självvärderingen har forskarna vid centret under de senaste fem åren publicerat över 80 artiklar i vetenskapliga tidskrifter på hög nivå. Bland publikationerna finns artiklar i väl ansedda tidskrifter som exempelvis American Economic Journal, Review of Economics and Statistics, Journal of the European Economic Association, samt även ett par publikationer i högrankade tidskrifter som American Economic Review.

Forskningen bedöms av bedömargruppen vara samhällsrelevant. Seniora forskare från miljön medverkar kontinuerligt som författare till i olika offentliga utredningar och rapporter, till exempel inom Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO) och i Finanspolitiska rådet, skriver i populärvetenskapliga tidskrifter och författar böcker, samt bidrar med debattartiklar i ledande tidningar. Konferensdeltagandet är på en god nivå.

Bedömargruppen anser det som positivt att samtliga doktorander har arbetsplats tillsammans med övriga forskare. Det framkom under intervjuerna att även de doktorander som önskar eget kontor kan få det, detta är positivt bl. a. eftersom det bidrar till att öka närvaron. Det finns en seminarieserie med externa och interna presentatörer; seminarier anordnas en gång per vecka och doktoranderna förväntas delta. Det är helt avgörande att det skapas en kritisk massa, både med hänsyn till det årliga intaget av doktorander och den samlade gruppen. Integrationen av doktorander är då en viktig faktor i detta.

Forskarutbildningsmiljön följs systematiskt upp för att säkerställa hög kvalitet. Resultatet av uppföljningen omsätts vid behov i kvalitetsutvecklande åtgärder och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Deltagande i vetenskapssamhället rapporteras kontinuerligt till ledningen för forskningscentret. Uppföljningen av forskningen sker vidare genom att anställda varje år rapporterar in sina vetenskapliga publikationer till ledningen.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet miljö, resurser och område

Tillfredsställande

Aspektområdet miljö, resurser och område bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

Avgränsningen av forskarutbildningsämnet stämmer med den forskningsinriktning som nationalekonomiämnet har vid lärosätet. Vad gäller aspekten personal ser bedömargruppen utvecklingsmöjligheter beträffande antalet handledare, som i nuläget är lågt och där lärosätet bör eftersträva en ökning. Det kan som ett alternativ undersökas om handledningsresurserna kan förstärkas genom ett utökat samarbete med andra lärosäten.

Forskarutbildningsmiljöns småskalighet är den stora utmaningen för lärosätet och här ser bedömargruppen ett viktigt utvecklingsområde. Bedömargruppen vill emellertid också lyfta som ett gott exempel att lärosätet, givet dessa begränsningar, valt att koncentrera miljön och forskarutbildningen till inriktningen mot arbetsmarknadsekonomi, och att detta är tydligt vid antagningen av doktoranderna.