Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling

Tillfredsställande

Aspektområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

Deltagande i vetenskapssamhället rapporteras kontinuerligt till ledningen för forskningscentret. Uppföljningen av forskningen sker vidare genom att anställda varje år rapporterar in sina vetenskapliga publikationer till ledningen.

Vad gäller aspekten kunskap och förståelse ser bedömargruppen som nämnts ovan att arbete med utformning av kvalitetsuppföljning i SWEGPEC bör utvidgas. Det finns ett tämligen stort förlitande på SWEGPEC och bedömargruppen anser att det i princip är bra med denna typ av samarbete men anser att samarbetet behöver formaliseras, i synnerhet avseende återkoppling och kvalitetsuppföljning. Vad gäller examensmålen generellt ser bedömarna positivt på att det i självvärderingen anges att från och med 2017 införs en modell där examensmålen listas specifikt i den individuella studieplanen.

I självvärderingen läggs stor tonvikt vid de individuella studieplanerna som uppföljningsinstrument och intrycket av de (2) inlämnade individuella studieplanerna är att dessa är noggrant och utförligt utformade och ifyllda. Bedömargruppen vill dock framhäva vikten av att inte förlita sig på att en dokumentationsprocess av denna karaktär, alltså att enbart en form av byråkratisering av doktorandstudierna i sig kan leda till kvalitet i utbildningen. Forskarutbildning måste alltid inriktas på att skapa förutsättningar för att kunna bedriva god forskning och skriva bra artiklar om relevanta ämnen. Grunden för dessa förutsättningar är den forskande personalen där handledarna ingår och som tillsammans med doktoranderna utgör forsknings- och forskarutbildningsmiljön. Dokumentation och uppföljning kan vara en metod att identifiera problem men det går inte att åtgärda kvalitetsproblem i forskarutbildning om det inte finns en god miljö.

Utifrån ett arbetslivsperspektiv är frånvaron av återkommande och systematisk återkoppling med det omkringliggande samhället, myndigheter och organisationer en svaghet.

Institutionen nämner att verktyget doktorandbarometern har använts för att samla in åsikter om utbildningens kvalitet, utformning, med mera. Undersökningen har gjorts vid tre tillfällen på universitetet. Dock har denna bara fokuserat på doktorandernas åsikter om lärosätet som helhet, snarare än specifikt vad gäller nationalekonomi. Anledningen till detta är att det inte finns tillräckligt många respondenter för att kunna analysera de individuella utbildningarna systematiskt.