Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningen håller hög kvalitet.

Luleå tekniska universitet har organiserat en liten men internationellt stark forskningsmiljö inom inriktningen naturresurs, energi och miljöekonomi. Miljön stärks dessutom av en mängd kontakter och samarbeten med andra lärosäten och forskare såväl nationellt som internationellt. Bedömargruppen vill lyfta fram den resursfördelningsmodell som möjliggör flexibel rekrytering av doktorander över tid.

Forskarutbildningens utformning och genomförande är väl genomtänkt och strukturerad. Man har omfattande krav på kurspoäng och antal artiklar i avhandlingen för att uppnå examenskraven.

Trots detta klarar doktoranderna att bli färdiga inom rimlig tid. En svaghet är dock avsaknaden av ett formellt krav på minst en egenförfattad artikel. Bedömargruppen anser att det bör finnas ett sådant krav. Denna svaghet är dock mer formell än reell. Bedömargruppen anser också att det är ett utvecklingsområde att lärosätet ska arbeta för att fler artiklar av doktoranderna ska publiceras under utbildningen eller i anslutning till denna.

Doktoranderna förbereds vidare väl för arbetslivet genom bland annat högskolepedagogiska kurser och undervisning. Flertalet doktorander är verksamma i externa projekt som finansieras av myndigheter eller organisationer utanför eller i anslutning till akademin. Detta är enligt bedömargruppen en styrka för doktorandutbildningen då det ger policyrelevans och erfarenhet av att kommunicera forskningsresultat. Även de möjligheter doktoranderna har att delta i nationella och internationella konferenser och kurser är en styrka utifrån arbetslivsperspektivet.

Doktoranderna ges och nyttjar möjligheten att ta aktiv del i arbetet med att utveckla utbildningen och lärprocesser. Utöver att doktoranderna är väl representerade i olika organ på universitet finns även en doktorandsektion som verkar fungera väl i termer av informationsutbyte gällande hur forskarutbildningen fungerar. Det framgår att doktoranderna vid institutionen är särskilt aktiva. Ett välfungerande informationsflöde mellan doktorandråd och institutionsledning bedöms vara positivt ur doktorandperspektivet. Doktoranderna har goda möjligheter att lämna synpunkter och ha inflytande på sin egen individuella utbildning. Goda exempel på detta är årliga medarbetarsamtal med en som inte är huvudhandledare för någon av doktoranderna, terminsvisa uppdateringar av den individuella studieplanen, en särskild doktorandombudsman, en anonym universitetsgemensam doktorandenkät och en arbetsmiljöenkät. Det framgick i denna arbetsmiljöenkät att institutionens medarbetare, inklusive doktoranderna, uttrycker en hög tillfredsställelse med arbetsmiljön och arbetsklimatet.

Kvinnor är underrepresenterade på de högsta positionerna inom nationalekonomi vid universitetet, vilket är den gängse situationen på institutioner och avdelningar med nationalekonomisk forskning. Dock arbetar man aktivt med jämställdhetsfrågorna och har uppnått vissa positiva resultat.

Verksamheten karakteriseras av en tämligen omfattande återkoppling varför brister torde upptäckas och kunna åtgärdas snabbt. Ett utvecklingsområde för universitetet skulle dock vara att regelbundet följa upp i vilka sammanhang deras doktorander publicerar sig efter disputation för att säkerställa att de artiklar som ingår i en examen publiceras i vetenskapliga tidskrifter. Vad gäller lärosätets möjlighet att följa upp doktorandernas intellektuella självständighet anser bedömargruppen att det är en svaghet att det inte finns ett formellt krav på minst en egenförfattad artikel. Svagheten är dock som påtalats främst formell.