Bedömningsgrund: Forskarutbildningsämne

Avgränsningen av forskarutbildningsämnet och dess koppling till den vetenskapliga grunden och beprövad erfarenhet är välmotiverad och adekvat.

Forskarutbildningen avser nationalekonomi i bred mening som i självvärderingen definieras som analys av "hur samhället organiseras för att hushålla med begränsade resurser". Detta är en vanlig definition av nationalekonomiämnet och får anses välförankrad och de kärnkurser som kursdelen innehåller (bortsett från Industriell Organisation) är även de gängse. Det framgår vidare tydligt i självvärderingen att man har en forskningsinriktning på Luleå tekniska universitet inriktad mot naturresurs-, energi- och miljöekonomi (NEM).

Bedömningsgrund: Personal

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens innehåll och genomförande.

Forskarutbildningen på Luleå tekniska universitet är ingen stor verksamhet, sedan starten har knappt en doktorand per år tagit examen. Antalet doktorander under höstterminen 2016 anges till tio och indikerar en något högre framtida examination. Antal möjliga huvudhandledare med nationalekonomibakgrund är fem till antalet. Detta torde räcka väl för den relativt begränsade omfattning som forskarutbildning i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet utgör då kvoten doktorand per huvudhandledare blir 2, vilket får anses rimlig. Fördelningen mellan de möjliga huvudhandledarna är något ojämn, men en viss ojämnhet i fördelningen måste dock accepteras beroende på att doktorandernas forskningsintresse förändras över tid.

De disputerade forskarnas sammantagna forskningskompetens kan anses utgöra den sammantagna kompetensen och en viktig del i forskarutbildningsmiljön (som diskuteras mer nedan där personalens publikationer analyseras kort). En bedömning bildad på högt rankade nationalekonomiska tidskrifter visar att de disputerade som har huvudsaklig anställning inom ämnet nationalekonomi är starka inom NEM forskning, men inte särdeles starka inom nationalekonomiämnet i allmänhet (se forskningsmiljö nedan). Den sammantagna kompetensen stärks dock av ett antal forskare, vilka vissa är mycket meriterade, som är knutna till Luleå tekniska universitet men har sin huvudsakliga anställning någon annanstans. Även dessa forskare är dock inriktade mot nationalekonomi vid Luleå tekniska universitets specialområden. Denna specialisering är med stor sannolikt en fördel för doktorander inom specialområdet. Samtidigt får inte detta skymma att forskarkollektivet möjligen skulle ha problem att handleda doktorander med forskningsintresse utanför dessa. Det är vidare inte självklart att lärosätet kan ge breda forskarutbildningskurser med denna personal. Vid intervjun framgick att inriktningen mot NEM är en medveten strategi, men också att denna har en baksida. Bedömningen blir emellertid att fördelarna överväger.

Det finns inget formellt krav på handledarutbildning för att kunna befordras till docent eller biträdande professor på LTU. Däremot har man ett krav att för varje doktorand ska minst en av handledarna ha genomgått en sådan utbildning.

Handledarnas och lärarnas sammantagna kompetens och kompetensutveckling följs systematiskt upp i syfte att främja hög kvalitet i utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Enligt självvärderingen genomförs vid Luleå tekniska universitet vartannat år en utvärdering av universitetets forskningsämnen. I denna följer lärosätet bland annat upp handledningskompetensens omfattning. Självvärderingen förklarar dock inte riktigt hur uppföljningen går till eller om den leder till några förändringar vad gäller handledningen. Lärosätet följer även upp forskningsmiljöns storlek, antalet doktorander samt genomströmning på forskarutbildningen. I denna utvärdering ges varje ämnesföreträdare utrymme att skriva en kort självvärdering om forskningsmiljön. Detta är en bra rutin som ger goda möjligheter till uppföljning. Samtidigt framgår det inte riktigt om man gör någon egentlig analys av handledarnas sammantagna kompetens (eller kompetensutveckling). En sådan analys skulle exempelvis kunna ta sin början i ovanstående betraktelse över de anställda forskarnas publikationer de senaste fem åren avseende inriktning och kvalitet.

Bedömningsgrund: Forskarutbildningsmiljö

Forskningen vid lärosätet har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället både nationellt och internationellt.

Enligt bifogad publikationslista är forskningen vid Luleå tekniska universitet avseende naturresurs, energi- och miljöekonomi (NEM) utan tvekan omfattande. Räknat till antal artiklar så är forskningsproduktionen hög. Den absoluta majoriteten publikationer är inom specialtidskrifter inom NEM-området. När det gäller kvaliteten på forskning brukar man ibland titta på tidskrifternas rankning och här har man gjort en indelning baserat på så kallade "impact faktorer" vilket är bra. Forskningsproduktion som publiceras i allmänna nationalekonomiska tidskrifter tycks dock vara relativt sällsynta.

En indikation på kvaliteten på den sammantagna forskningen i en miljö kan fås genom att studera forskningskollektivets förmåga att publicera sig i de högst rankade internationella tidskrifterna inom området. Utifrån denna indikator kan noteras att Luleå tekniska universitet knappast kan sägas utgöra en stark internationell miljö i nationalekonomi i allmänhet då ingen av de 15 disputerade forskarna med huvudanställning vid Luleå tekniska universitet lyckades publicera sig i någon av de 50 högst rankade tidskrifterna i nationalekonomi (Economics) enligt tidskrifternas så kallade Article Influence Score, AIS (ThomsonReuters, 2015) under åren 2012-2016. Analyseras forskarnas publikationer mer noga visar det inte oväntat att dessa är starkt inriktade mot NEM. Inom detta område utgör Luleå tekniska universitet en stark internationellt miljö. Om man istället begränsar sig till de högst rankade 100 tidskrifterna så har Luleå tekniska universitet disputerade forskare (med en huvudanställning vid universitetet) mellan 2012-2016 publicerat ett tiotal olika artiklar i dessa tidskrifter. Detta innebär att produktionen av topp100 rankade artiklar per forskare i kollektivet i genomsnitt är ungefär 0,7. De internationellt välrenommerade tidskrifter man publicerat sig är Ecological Economics, Energy Economics samt World Development. Tidskrifterna avspeglar inriktningen mot naturresurs-, energi- och miljöekonomi.

Bedömningen blir att omfattningen av forskningen är god men det saknas bredd och det finns ingen djupgående analys av dess kvalitet. Vid intervjun framgick att man insåg att det går att publicera NEM-relaterad forskning i nationalekonomiska allmäntidskrifter och att man har planer på att höja ambitionsnivån i detta avseende. Bedömargruppen ser positivt på detta.

Luleå tekniska universitet samverkar med andra lärosäten vad gäller forskarutbildningskurser, främst med Umeå universitet. Detta är klokt då man inte tycks ha den kompetens som krävs inom vissa områden och dessutom torde det vara väldigt svårt att få "skalekonomi" i att ge kurser när man har så få doktorander. Man har även samverkan med internationella forskare. Man ordnar en årlig doktorandworkshop där det vetenskapliga rådets medlemmar deltar. Dessa är välrenommerade forskare inom NEM-området. Lärosätet har vidare enbart externfinansierade doktorander vilket antyder att man har en naturlig samverkan med externa intressenter. Systemet för finansiering är dock en form av samfinansiering där fakulteten står för ungefär 300 tkr av den årliga doktorandkostanden. Denna modell tycks ge en viss flexibilitet i när man rekryterar doktorander över tid. På så viss kan lärosätet rekrytera ett visst antal doktorander vid ett givet tillfälle och skapa en miljö trots att man har relativt få doktorander. Denna uppfinningsrikedom är ett gott exempel på hur en relativt liten enhet kan skapa en god forskningsmiljö. Vid intervjun framgick att doktoranderna inte har någon särskild budget för att delta vid internationella konferenser men det finns medel och har de fått en artikel accepterat för publikation erhåller de normalt finansiering för deltagande.

Forskarutbildningsmiljön följs systematiskt upp för att säkerställa hög kvalitet. Resultatet av uppföljningen omsätts vid behov i kvalitetsutvecklande åtgärder och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Forskningen vid Luleå tekniska universitet följs centralt upp genom att man regelbundet sammanställer listor över de tidskriftsartiklar som olika ämnesgrupper publicerat. Man använder en enkel nivåindelning i två kvalitetskategorier för tidskrifterna som sedan används för att ta fram statistik över hur många artiklar som respektive ämne producerar. Universitetet sammanställer vidare, tre gånger per år, listor över de tidskriftsartiklar som olika ämnesgrupper publicerat sedan föregående sammanställning. Publikationslistan och den ämnesvisa statistiken distribueras därefter till alla universitetets ämnesföreträdare som därefter kan kommentera den. Det framgår inte explicit att uppföljningen leder till kvalitetsutvecklande åtgärder, men vid intervjun framhävs nationalekonomi som en oproblematisk enhet av fakultetsansvariga som har klarat sig bra jämfört med andra enheter på lärosätet.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet miljö, resurser och område

Tillfredsställande

Aspektområdet miljö, resurser och område bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

Forskarutbildningen avser nationalekonomi i bred mening som i självvärderingen definieras som analys av "hur samhället organiseras för att hushålla med begränsade resurser". Detta är en vanlig definition av nationalekonomiämnet och får anses välförankrad. Det framgår vidare tydligt i självvärderingen att man har en forskningsinriktning på Luleå tekniska universitet inriktad mot naturresurs-, energi- och miljöekonomi (NEM).

Det finns tillräckligt många handledare för att erbjuda handledning till antalet doktorander. En bedömning bildad på högt rankade nationalekonomiska tidskrifter visar att de disputerade som har huvudsaklig anställning inom ämnet nationalekonomi är starka inom NEM forskning, men inte särdeles starka inom nationalekonomiämnet generellt. Den sammantagna kompetensen stärks dock av ett antal forskare, vilka vissa är mycket meriterade, som är knutna till Luleå tekniska universitet men har sin huvudsakliga anställning någon annanstans. Även dessa forskare är dock inriktade mot nationalekonomi vid Luleå tekniska universitets specialområden. Vid intervjun framgick att inriktningen mot NEM är en medveten strategi, men också att denna har en baksida. Bedömningen blir emellertid att fördelarna överväger.

Avseende forskarutbildningsmiljön framgår att forskningen vid Luleå tekniska universitet avseende naturresurs, energi- och miljöekonomi (NEM) utan tvekan omfattande. Räknat till antal artiklar så är forskningsproduktionen hög. Luleå tekniska universitet samverkar med andra lärosäten vad gäller forskarutbildningskurser, främst med Umeå universitet. Detta är klokt då man inte tycks ha den kompetens som krävs inom vissa områden och dessutom torde det vara väldigt svårt att få "skalekonomi" i att ge kurser när man har så få doktorander. Man har även samverkan med internationella forskare. Man ordnar en årlig doktorandworkshop där det vetenskapliga rådets medlemmar deltar. Dessa är välrenommerade forskare inom NEM-området.

Bedömargruppen vill lyfta fram den resursfördelningsmodell som tycks möjliggöra flexibilitet i rekrytering av doktorander över tid som ett gott exempel.