Doktoranders perspektiv

Utbildningen verkar för att doktoranderna tar en aktiv del i arbetet med att utveckla utbildningen och lärprocesser.

Doktoranderna beskrivs av lärosätet vara representerade i relevanta beslutsfattande organ enligt vad som kan förväntas anser bedömargruppen. I sin självutvärdering tar lärosätet också upp ett antal åtgärder som gjorts för att förbättra informationsstrukturer, att ge stöd för doktorander på väg ut till arbetsmarknaden med mera som institutionen har genomfört, där doktorander har deltagit både direkt som representanter och indirekt genom samtal och intervjuer. Handledarkollegiet på institutionen uppges vara det viktigaste rådet som doktoranderna är representerade i, eftersom det är här som potentiella förändringar som rör doktorandprogrammet kommer tas upp först. Ett exempel på en nyligen genomförd förändring som doktoranderna själva önskat är att kurserna struktureras om så att vissa obligatoriska kurser numera ges med större regelbundenhet, för att underlätta doktorandernas övriga kursval och avhandlingsarbete. Andra relevanta organ som doktorander är representerade i är institutionsstyrelsen och forskarutbildningskollegiet. Vissa delar av självvärderingen ger enligt bedömarnas uppfattning dock motstridiga antydningar om institutionens syn på doktoranders inflytande.

Bedömargruppen får intrycket att doktorander även verkar ha goda möjlighet att utforma sin utbildning genom val av frivilliga kurser, och har genom institutionen möjlighet att arbeta i projekt med flera olika aktörer. Detta anser bedömargruppen ge dem goda möjligheter att få både praktiska och teoretiska kunskap inom sitt valda forskningsområde. Bedömarna noterar även att institutionen har tydliga krav på handledares kompetens, för att säkerställa ett gott handledningsarbete.

Utbildningen följs systematiskt upp för att säkerställa att doktorandinflytandet används i kvalitetssäkring och utveckling av utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Utbildningen bedöms av bedömargruppen hålla en godtagbar kvalitet när det gäller systematisk uppföljning och att resultaten återkopplas till doktorander och alumner. I självvärderingen beskrivs detta främst ske genom årliga utvecklingssamtal och genom doktorandernas deltagande i kvalitetsfrämjande organ. Dock så har det inte skett någon mer systematisk insamling av doktoranders åsikter om sin utbildning på ett par år. Ett sådant arbete beskrivs i självvärderingen nu vara på gång, där ett första beredande möte hölls i december 2016. Universitetet genomför en årlig psykosocial undersökning där doktorander anonymt kan lämna in sina åsikter, vilket bedömarna anser vara positivt.

Bedömargruppen är av uppfattningen att lärosätet arbetar på ett bra sätt för att hantera problem relaterade till stress. Institutionen beskriver sig ha varit delaktiga i samtal för att dessa doktorander ska kunna återgå till arbetet på ett bra sätt, och har tagit in extra stöd i form av coachning då detta har behövts. Det sker även en årlig psykosocial skyddsrond till alla anställda (inklusive doktorander), för att värdera arbetsmiljön. Vad den fysiska arbetsmiljön avser skriver lärosätet att doktorander ges tillgång till ergonomisk utrustning endast vid behov, med intyg från läkare.

Självvärderingen tar upp de väsentliga frågorna, och bidrar även med en del konkreta exempel. Institutionen verkar enligt bedömarna ta problem med den psykosociala arbetsmiljön på allvar. Bedömargruppen identifierar vissa brister rörande den mer systematiska insamlingen av doktoranders/alumners åsikter, hur dessa används och hur återkoppling om detta kommer att ske, men noterar samtidigt att lärosätet påbörjat ett arbete med detta.