Jämställdhetsperspektiv

Ett jämställdhetsperspektiv är integrerat i utbildningens utformning och genomförande.

Knappt 60 procent av de registrerade doktoranderna 2016 var kvinnor, och endast ca 20 procent av handledarna var kvinnor. Det är jämn fördelning av handledare vad avser ålder, men inte vad gäller kön då det inom det aktuella ämnet endast fanns en kvinnlig handledare med docentkompetens och huvudsaklig anställning vid lärosätet.

Lärosätet är medvetna om könsfördelningen bland handledarna men menar att den avspeglar situation i ämnet som helhet. Det framkom att lärosätet eftersträvar en jämnare balans vid rekrytering till nya tjänster. Visavi jämställdhetsperspektivet i forskarutbildningsprogrammet förefaller programmet på basen av självvärderingen inte avvika från övriga program i nationalekonomi i Sverige. Informella strukturer som underlättar studierna för doktorander med små barn har införts. För att stärka jämställdheten stadgar regelverket gällande disputation att betygsnämnden skall uppvisa balans i jämställdheten. Programmet förefaller arbeta medvetet med att utveckla jämställdheten i utbildningens utformning och genomförande.

Systematisk uppföljning görs inte för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande främjar jämställdhet. Resultaten av uppföljning omsätts inte vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker inte till relevanta intressenter.

Systematisk uppföljning görs delvis för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande främjar jämställdhet. Trots klar medvetenhet om betydelsen av jämställdhetsperspektivet är det inte uppenbart att uppföljningen sker systematiskt. Det framkom dock att det finns planer på att stärka fokus på jämställdhetsperspektivet genom att inrätta en universitetsövergripande jämställdhetsarbetsgrupp. Detta kan kanske ge bättre förutsättningar för en systematisk uppföljning av programspecifika åtgärder.

Sammantaget bedöms jämställdhetsperspektivet vara tillfredsställande.