Arbetslivets perspektiv

Utbildningen förbereder doktorander för ett föränderligt arbetsliv.

Flertalet disputerade doktorer har relativt snabbt hittat attraktiva anställningar, vilket torde vara den viktigaste indikatorn på att utbildningen förbereder doktorander för ett föränderligt arbetsliv. Två karriärvägar beskrivs i självvärderingen - akademisk karriär och utredare/analytiker inom främst den offentliga sektorn.

Doktorander som vill göra en akademisk karriär inom lärosätet hänvisas till de postdoc-tjänster som utannonseras och tillsätts i en öppen konkurrens. Kortare projektanställningar inom befintliga projekt eller andra tillfälliga anställningar/uppdrag anges också som ett alternativ och som ett första karriärsteg. Information om uppkomna anställningar och andra "öppningar" är tillgängliga enligt självvärderingen genom att de regelbundet skickas till alla anställda vid institutionerna. För tillsättning av sådana tjänster spelar dock personliga kontakter och rekommendationer en viktig roll. I sammanhanget lyfter man vikten av handledarnas nätverk, nationellt och internationellt. Detta bedöms också underlätta för doktoranderna att få information om lämpliga möjligheter i dessa nätverk. En hög kvalitet på avhandlingen är en stor tillgång när det gäller en myndighetskarriär eftersom det är välkänt att duktiga forskare också oftast är duktiga analytiker. För en myndighetskarriär lyfts, förutom avhandlingens kvalitet, även samhälls- och ämnesrelevans som en stor tillgång. Inriktning mot tillämpad forskning inom SLU, exempelvis avhandlingar inom klimat och energiområdet, uppges ha gjort de tidigare doktorerna attraktiva på denna del av arbetsmarknaden.

De flesta doktorander undervisar. Undervisningserfarenheter bedöms som en viktig merit, särskilt vid tillsättning av akademiska tjänster. Doktorander erbjuds därför möjligheter att undervisa och studietiden förlängs då i motsvarande mån. De flesta doktorander uppges gå en kurs i högskolepedagogik. Även icke svensktalande doktorander ges möjlighet att undervisa. Doktoranderna får också ta del av SLU:s karriärstöd. Möjlighet till att gå en baskurs i att leda organisationer, projekt och processer lyfts särskilt. Kursens generella syfte är att förbereda studenter för arbetslivet efter examen. Doktorander i både Umeå och Uppsala ges övning i att söka externa forskningsanslag.

Noteras kan att relativt få av de svenskspråkiga doktorerna stannar i akademin. De svenska doktorerna (17 st) arbetar till exempel vid Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Konjunkturinstitutet, Jordbruksverket, medan de internationella doktorerna (10 st) främst satsat på en fortsatt forskningskarriär i Sverige eller utomlands. Lärosätet lyfter som en utmaning i självvärderingen att internationella doktorander inte har valt en myndighetskarriär. Brist på kunskaper om svenska språket och institutionella förhållanden bedöms utgöra hinder. Detta verkar gälla även om doktorander väljer ett avhandlingsämne med hög samhällsrelevans vilket många uppges göra. Doktorander som har valt offentlig sektor, med dessa områden som huvudansvar, är nöjda med utbildningens kvalitet och innehåll och anser sig vara väl rustade för sina nuvarande uppgifter.

Någon formaliserad karriärplanering verkar inte äga rum. Doktorander i nationalekonomi kan dock ta del av SLU:s karriärstöd. Det framgår inte vilka steg som har tagits eller planeras för att åtgärda utmaningen med att internationella doktorander, som blir alltfler, inte väljer offentlig sektor där deras kompetens efterfrågas. Detta indikerar behovet av en formaliserad karriärplanering till exempel under utbildningens sista år. Det indikerar också behovet av åtgärder som underlättar integrering av internationella doktorander, till exempel svenskundervisning. I intervjun kom det fram att fakulteten i Umeå erbjuder svenskundervisning men att motsvarande saknas i Uppsala vilket av bedömargruppen ses som ett utvecklingsområde. Ett annat utvecklingsområde är karriärstöd för de doktorander som väljer att lämna akademin.

Utbildningens utformning och genomförande följs systematiskt upp för att säkerställa att den är användbar och förbereder för arbetslivet. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Lärosätet bevakar vilka arbeten doktoranderna får efter examen och arbetar för att säkerställa att doktorander som fortfarande är i systemet får den kompetens som behövs för dessa arbeten. Alumnverksamhet är under utveckling. Utbildningen följs dock inte systematiskt upp i detta avseende, till exempel saknas formaliserad uppföljning av alumners erfarenheter eller ett formaliserat alumnnätverk. Att stärka och följa upp alumnverksamheten är ett utvecklingsområde.

Sammantaget bedöms arbetslivets perspektiv vara tillfredsställande.