Jämställdhetsperspektiv

Ett jämställdhetsperspektiv är integrerat i utbildningens utformning och genomförande.

SLU har jämn könsfördelning i den ena handledargruppen och ojämn i den andra. Lärosätet har på senare år fått extremt ojämn könsfördelning i bägge doktorandgrupper. Varje institution har endast en kvinnlig doktorand i nationalekonomi medan övriga doktorander är män. Bedömargruppen anser det tveksamt att som i självvärderingen säga att den manliga dominansen är mindre påtaglig för att det finns kvinnliga doktorander i företagsekonomi, då det dels framgår tydligt att samarbetet med denna grupp varit tämligen litet och dels knappast är tillfredsställande för att kunna kompensera för skev könsfördelning i en grupp med skev könsfördelning åt andra hållet i en annan grupp. En förklaring till den skeva könsfördelningen bland doktorander anges vara den ökade internationella rekryteringen, som anses gynna manliga sökande.

I Uppsala är könsfördelningen bland dagens huvudhandledare jämn. Två aktiva huvudhandledare närmar sig pensionering, vilket skulle kunna skapa problem på kort sikt, men nyrekryteringar är på gång. I Umeå är könsfördelningen bland huvudhandledarna betydligt mer ojämn. Enligt SLU:s riktlinjer måste dock alla doktorander ha handledare av båda könen i handledargruppen.

Det finns ett jämställdhetsarbete på universitetsnivå (bland annat regler för könssammansättningen i handledargrupper) som styr även ämnesgruppernas arbete. På respektive institution finns aktiva handlingsplaner för lika villkor där jämställdhet utgör en del. Det finns en medvetenhet om de utmaningar ett jämställdhetsperspektiv har i en miljö som är mansdominerad.

Systematisk uppföljning görs för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande främjar jämställdhet. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Systematisk uppföljning görs på universitetsnivå, genom att bland annat utbilda personer i ledande positioner och genom att uttryckligen undersöka eventuell könskodning i annonstexter, men bevisligen har könsfördelningen på forskarutbildningen kunnat försämras från en redan dålig nivå utan att detta föranlett några åtgärder. Det finns ett systematiskt jämställdhetsarbete, men uppenbarligen återstår en hel del att göra.

Bedömargruppen vill som ett gott exempel lyfta att lärosätet söker förklaringar till bristande jämställdhet. Bedömargruppen anser att ökad internationalisering kan vara en sådan förklaring och att det inte är uppenbart vilka åtgärder som kan föreslås.

Sammantaget bedöms jämställdhetsperspektivet vara tillfredsställande