Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling

Tillfredsställande

Aspektområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

Av självvärderingen framgår att lärosätet har rutiner för uppföljning och återkoppling och att man kontinuerligt arbetar med att utveckla sådana rutiner. Bedömargruppen vill dock även understryka forskningsmiljöns avgörande betydelse för möjligheten att åtgärda identifierade problem. Arbetet med att stärka forskningsmiljön och därmed forskarutbildningsmiljöns kvalitet är därmed av stor vikt.

Båda institutionerna har tydliga arbetsrutiner för att säkerställa tillräcklig vetenskaplig och pedagogisk kompetens både i den enskilda handledningsrelationen och i rekryteringsarbetet. Uppföljning görs för att se över om den enskilde doktoranden behöver ytterligare eller annan kompetens i handledargruppen.

En doktorandenkät används för att fånga upp eventuella problem samt för kontinuerliga avstämningar. På bägge institutionerna bevakas även forskarutbildningsmiljöns kvalitet kontinuerligt av handledargruppen (Umeå) respektive av institutionsledningen (Uppsala). Vid institutionen i Uppsala görs kontinuerliga avstämningar genom att medarbetare i ledande ställning samtalar med doktoranderna och fångar upp eventuella problem i forskarutbildningsmiljön. I Umeå följs forskarutbildningen upp varje år i handledarkollegium där handledarkollegiet diskuterar doktorandernas progression, eventuella problem inom forskarutbildningen, generella frågor kring handledarrollen, planering av nästkommande läsårs kurser samt rekrytering av nya doktorander.

Avseende forskarutbildningens utformning, genomförande och resultat är det den individuella studieplanen som sätter standard för tidsplanering, åtaganden och uppföljning av utbildningen. Granskning av kvaliteten på och ändamålsenligheten av kursprogrammet sker bland annat genom att handledare vid SLU deltar i undervisningen på kurser vid Umeå och Uppsala universitet. Det finns rutiner för uppföljning av den enskilde doktorandens progression. I Uppsala ingår årlig uppdatering av den individuella studieplanen, ett halvtidsseminarium som följs av ett utvärderingsmöte med handledare och forskarstudierektor samt ytterligare ett utvärderingsmöte. Som ett resultat av denna uppföljning kan till exempel ytterligare handledare kopplas in. I Umeå anordnas ett introduktionsseminarium, ett halvtidsseminarium och förseminarier med extern opponent.

Lärosätet bevakar vilka arbeten doktoranderna får efter examen och arbetar för att säkerställa att doktorander som fortfarande är i systemet får den kompetens som behövs för dessa arbeten. Alumnverksamhet är under utveckling.

SLU genomför regelbundna doktorandenkäter som berör bland annat vetenskaplig samt psykosocial arbetsmiljö. Det finns också ett systematiskt arbete med att ta tillvara doktoranders synpunkter om enskilda kurser inom forskarutbildningen och när man upplever behov av det så genomförs mindre systematiska uppföljningar av doktorandernas syn på utbildningen som helhet. Bedömargruppen vill särskilt lyfta fram att doktoranderna uttryckt sina perspektiv i en intern diskussion inför utvärderingen. Dessa åsikter framgår även i självvärderingen. Detta visar på att det finns en öppen dialog kring vidareutveckling av utbildningen.

Det finns ett systematiskt jämställdhetsarbete, men en hel del återstår att göra. Det finns en medvetenhet om lärosätets utmaningar och bedömargruppen vill som ett gott exempel lyfta att lärosätet söker förklaringar till bristande jämställdhet.