Bedömningsgrund: Forskarutbildningsämne

Avgränsningen av forskarutbildningsämnet och dess koppling till den vetenskapliga grunden och beprövad erfarenhet är välmotiverad och adekvat.

Forskarutbildningen avser nationalekonomi i bred mening. Umeå universitet har en längre utredande text i självvärderingen om hur lärosätet betraktar ämnet. Inledningsvis anges att "Nationalekonomi är en samhällsvetenskap och handlar om hushållning med knappa resurser. Resursknapphet nödvändiggör val - ekonomiska beslut - eftersom alla behov inte kan tillfredsställas samtidigt. Nationalekonomi tillhandahåller redskap i form av ekonomisk teori och metod för att analysera frågor relaterade till produktion, konsumtion, fördelning och välfärd." Denna inledande definition kan sägas vara en av de etablerade. Lärosätet utvecklar emellertid detta utifrån ämnets historiska framväxt och gör en insiktsfull och ambitiös definition av ämnet som i flera avseenden är både bättre och mer träffsäker än många av de etablerade och mer kortfattade definitionerna av ämnet. Av självvärderingen framgår också att Umeå universitet har en viss inriktning mot offentlig ekonomi och miljöekonomi.

Bedömningsgrund: Personal

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens innehåll och genomförande.

Det framgår av självvärderingen att forskarutbildningen i nationalekonomi vid Umeå universitet sedan starten i genomsnitt har producerat knappt tre avhandlingar per år. Vid enheten för nationalekonomi finns sju professorer och åtta lektorer (varav fyra är docenter) som representerar enhetens forskningsområden. Detta innebär att det finns elva seniora forskare som torde kunna vara huvudhandledare. Kvantitetsmässigt har man alltså en god handledarkompetens som väl motsvarar behovet hos de elva doktorander som var registrerade höstterminen 2016. Kvoten doktorander per docentkompetent handledare blir då exakt 1, vilket innebär att det finns ett stort utrymme för handledning. Av inlämnad tabell över handledningen av doktorander framgår att doktoranderna är tämligen jämnt spridda över handledarna, vilket innebär att det finns utrymme för handledning av varje doktorand. Samtidigt framgår av tabellen över aktiva handledare att det förekommer att forskare som inte nått docenttitel är huvudhandledare, vilket får sägas vara en brist. På många lärosäten finns ett krav om docentkompetens hos huvudhandledare, för att garantera att huvudhandledaren har stor erfarenhet och forskningskompetens och bedömargruppen anser att det bör finnas ett sådant krav. Att döma av den allmänna studieplanen avviker dock Umeå universitet från andra lärosäten när det gäller detta, så till vida att det i stället ska finnas en referensgrupp där varje doktorand i normalfallet har två handledare och ytterligare minst en vetenskapligt meriterad lärare utan anknytning till doktorandens forskningsprojekt. Detta är ett intressant upplägg och en potentiell styrka som dock inte noga motiveras eller diskuteras i självvärderingen. Utöver de handledare som för närvarande aktivt handleder finns ytterligare nio personer som är en del av forskarutbildningsmiljön. Vissa av dessa har också varit aktiva som handledare.

Det finns ett formellt krav i den allmänna studieplanen om att en heltidsdoktorand har rätt till minst 100 timmars handledning per år under motsvarande fyra års heltidsstudier. Detta är en tämligen generös tilldelning som ger doktoranden ordentligt med tid för diskussioner och återkoppling, vilket är en styrka.

Lärosätet nämner att det historiskt har skett knappt tre disputationer per år, men nämner inget mått på genomströmning eller tiden det tar att bli färdig doktor. Av Universitetskanslersämbetets statistik framgår att nettotiden de senaste åren för disputerade doktorer vid lärosätet ligger i genomsnitt mellan fyra och fem år vilket får anses tillfredsställande.

Forskarkollektivet har en inriktning mot offentlig ekonomi samt mot miljö- och naturresursekonomi, där det bedrivs både teoretisk och empirisk forskning. Lärosätet tillstår också att "eftersom vi är en relativt liten enhet till antalet anställda kan vi av förklarliga skäl endast erbjuda forskningsmiljöer inom ett begränsat antal områden." De forskningsområden som är mest framträdande skiftar över tid. Lärosätet har en tämligen god bredd på personalens kompetens även om exempelvis makroekonomisk forskning är tunt representerad. Den samlade personalen bör kunna ge breda forskarutbildningskurser med undantag för i makroekonomi. Forskarnas sammantagna forskningskompetens utgör en viktig del i forskarutbildningsmiljön. Kvalitetsaspekter på denna kompetens diskuteras mer nedan när forskarutbildningsmiljön granskas.

Handledarnas och lärarnas sammantagna kompetens och kompetensutveckling följs systematiskt upp i syfte att främja hög kvalitet i utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Det finns en kompetensförsörjningsplan som revideras årligen och redovisas för Handelshögskolans styrelse och den samhällsvetenskapliga fakultetsledningen. Umeå universitet arbetar också med att bli ackrediterade av The Association to Advance Collegiate Schools of Business (AACSB), vilket innebär en viss formalisering av kvalitetsarbetet inom Handelshögskolan i stort som kan förväntas leda till en ökad kontroll och uppföljning av lektorernas och professorernas kompetens.

Forskarna vid enheten har utrymme för kompetensutveckling, det vill säga forskning i tjänsten. Enligt självvärderingen klargörs att lektorernas forskningstid uppgår till minst 20 procent och docenternas till minst 30 procent av heltidstjänstgöring. Professorer har cirka 40 procent forskningstid i tjänsten som garanteras av fakultetsmedel.

Bedömningsgrund: Forskarutbildningsmiljö

Forskningen vid lärosätet har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället både nationellt och internationellt.

Forskningen vid enheten är omfattande och på god internationell nivå inom framförallt offentlig ekonomi och miljöekonomi. Den är främst inriktad mot vissa områden, vilket lärosätet tydligt klargör i självvärderingen. Detta innebär att det saknas publikationer inom vissa andra områden som till exempel makroekonomi. Samtidigt måste det påpekas att det är svårt att idag rekrytera forskare i makroekonomi. En indikation på kvaliteten på den sammantagna forskningen i en miljö är forskningskollektivets förmåga att publicera sig i de högst rankade internationella tidskrifterna inom nationalekonomi. Det finns många sätt att rangordna tidskrifter men ett vedertaget mått internationellt är att utgå från tidskrifternas aktuella Article Influence Score, AIS (ThomsonReuters, 2015) i nationalekonomi (Economics). Utifrån denna indikator kan noteras att forskarkollektivet vid Umeå universitet, som angivits som aktiva handledare eller övriga forskare under åren 2012-2016, hade fem publikationer i de 50 högst rankade tidskrifterna. Detta visar att forskningen vid enheten håller hög internationell klass, vilket är en styrka. Samtidigt kan noteras att dessa publikationer inte är jämnt fördelade över forskarkollektivet då en forskare är medförfattare på fyra av dessa publikationer medan en stor majoritet av forskarna inte är medförfattare på någon av dem. Forskarkollektivet publicerar vidare regelbundet i andra välrenommerade tidskrifter som tillhör de 100 högst rankade tidskrifterna. Adderas de fem topp 50-publikationerna till de som tillhör topp 100-tidskrifterna kommer forskarkollektivet upp i 24 publikationer. Då det är 29 forskare angivna innebär detta att produktionen av topp100-rankade artiklar per forskare i kollektivet i genomsnitt är ungefär 0,8.

Den viktigaste forskarutbildningsmiljön utgörs av den lokala enheten och dess forskare. Denna berikas emellertid då och då av framstående gästföreläsare som ger kurser inom sina specialområden. Lärosätet uppmuntrar vidare doktoranderna att läsa forskarutbildningskurser utomlands, vilket får ses som en styrka. Enheten avsätter årligen medel för att minst en doktorand ska tillbringa en termin vid ett utländskt universitet. Flera doktorander har under åren besökt Berkeley. De senaste åren har doktorander även varit på Harvard, MIT, North Carolina och San Diego State för att läsa kurser.

I självvärderingen hänvisas till olika samarbetsprojekt som forskarskolor och ett samarbete med företag och andra lärosäten utanför enheten som förstärker forskarutbildningsmiljön. Till detta kommer internationella samarbeten samt att doktorander uppmuntras att delta i internationella konferenser och "summer schools". Det framkom dock vid intervjuerna att doktoranderna inte har någon bestämd budget, även om det finns möjlighet till finansiering från enheten, för att delta vid konferenser och att detta kan skapa osäkerhet och därmed hämma sådant deltagande.

Forskarutbildningsmiljön följs systematiskt upp för att säkerställa hög kvalitet. Resultatet av uppföljningen omsätts vid behov i kvalitetsutvecklande åtgärder och återkoppling sker till relevanta intressenter.

I självvärderingen slås det fast att grunden till en god forskarutbildningsmiljö bland annat ligger i att det bedrivs forskning av hög kvalitet vid enheten. Ett systematiskt sätt att säkerställa detta är att sikta på relativt högt rankade vetenskapliga tidskrifter samt att tilldelning av resurser delvis villkoras av publikationer, vilket tycks vara fallet vid Umeå universitet. Vidare hänvisas i självvärderingen till ett nyinrättat kvalitetsledningssystem centralt på Umeå universitet som innefattar forskarutbildningen och ett likartat system för Handelshögskolan som enheten tillhör. Även om inget nämns om att enheten har något eget formaliserat uppföljningsarbete avseende forskarutbildningsmiljön anser bedömargruppen att de centrala uppföljningssystem som finns är tillräckliga för att säkerställa hög kvalitet.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet miljö, resurser och område

Tillfredsställande

Aspektområdet miljö, resurser och område bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

Utifrån en etablerad definition av ämnet utvecklar Umeå universitet med utgångspunkt i ämnets historiska framväxt en insiktsfull och ambitiös definition av ämnet. Av självvärderingen framgår också att Umeå universitet har en viss inriktning mot offentlig ekonomi och miljöekonomi.

Antalet handledare och deras kompetens står i proportion till antalet doktorander. Det förekommer dock att forskare som inte nått docenttitel är huvudhandledare, vilket får sägas vara en brist. Mer formella krav avseende huvudhandledarens meriter och erfarenhet i termer av docentkompetens skulle sannolikt säkerställa en högre lägstanivå på handledningen. Bedömargruppen vill samtidigt lyfta det goda exemplet att explicit sätta av 100 timmar till handledning i den allmänna studieplanen.

Det är en styrka att Umeå universitet håller god internationell nivå på forskningen. En annan styrka är att många doktorander, på lärosätets uppmuntran, läser forskarutbildningskurser utomlands under sin utbildning.