Bedömningsgrund: Forskarutbildningsämne

Avgränsningen av forskarutbildningsämnet och dess koppling till den vetenskapliga grunden och beprövad erfarenhet är välmotiverad och adekvat.

Uppsala universitet gör en generell tolkning av forskarutbildningsämnet nationalekonomi, där i princip alla frågeställningar som tar sin utgångspunkt i att det råder resursknapphet i samhället ryms inom ämnet.

Forskarutbildningens upplägg följer europeisk standard. Universitetet kräver i princip ett tvåårigt masterprogram i nationalekonomi för att anta en doktorand. Det första året på utbildningen läser doktoranderna obligatoriska kurser i mikroekonomi (15 högskolepoäng), makroekonomi (15 högskolepoäng), ekonometri (15 högskolepoäng) och matematisk metoder (15 högskolepoäng). Under det andra året läser doktoranderna valfria fördjupningskurser om sammanlagt 45 högskolepoäng. Doktoranderna erbjuds ett kursprogram med kompetenta lärare (delvis tillsammans med Handelshögskolan i Stockholm och Stockholms universitet) och kan också välja att läsa en eller flera kurser vid utländska universitet. Kurser från avancerad nivå godkänns inte som doktorandkurser. Universitetet framhåller att det ska finnas en progression i kurserna genom forskarutbildningen. Institutionen har dock valt att koncentrera forskningen och därmed forskarutbildningens innehåll på vissa forskningsområden, nämligen arbetsmarknadsekonomi, makroekonomi, offentlig ekonomi och politisk ekonomi. Inom dessa områden håller forskarutbildningen en hög nivå i Europa.

Bedömningsgrund: Personal

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens innehåll och genomförande.

Forskarutbildningen hade vid årsskiftet 2016/17 42 registrerade doktorander. Knutna till dessa doktorander fanns 19 huvudhandledare och 25 biträdande handledare, varav 10 personer fungerade i båda handledarrollerna. Ytterligare ett antal personer finns tillgängliga vid institutionen som huvudhandledare eller biträdande handledare på forskarutbildningen. Personal vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) - som har sina lokaler i nära anslutning till institutionen - är också aktiva som handledare. Även med institutionens krav på docentkompetens för huvudhandledarskap överstiger antalet aktiva och potentiella handledare antalet doktorander med god marginal.

Initialt är studierektorn för forskarutbildningen huvudhandledare för alla förstaårsdoktorander och den antagningsansvarige på utbildningen är biträdande handledare. I slutet av första året på forskarutbildningen tilldelas doktoranderna ny huvudhandledare för den resterande tiden på forskarutbildningen och därefter utses ny biträdande handledare i en särskild matchningsprocess.

Universitetet betonar att samtliga personer som handleder eller undervisar på forskarutbildningen själva är aktiva forskare och hänvisar till handledarkollegiets publikationer som stöd för detta. Av de publikationslistor som bedömargruppen tagit del av framgår att gruppens forskning håller hög vetenskaplig nivå. Personalens pedagogiska utveckling sker dels genom egen handledning och undervisning, dels genom fullgörande av universitetspedagogisk utbildning.

Genom att forskningen och forskarutbildningen fokuserar på vissa forskningsområden - arbetsmarknadsekonomi, makroekonomi, offentlig ekonomi och politisk ekonomi - kan institutionen erbjuda kvalificerad handledning. Dessa områden lyfts också fram som särskilt starka forskningsområden när universitetet annonserar efter nya doktorander till forskarutbildningen.

Utöver krav på docentkompetens hos huvudhanledaren ställer universitetet också krav på att antingen huvudhandledaren eller den biträdande handledaren för en doktorand, enligt den allmänna studieplanen, ska ha genomgått en handledarutbildning eller av fakultetsnämnden bedömts ha motsvarande kompetens.

Givet antalet doktorander förekommer det att doktorander byter handledare. Det finns en process för detta och universitetet pekar på att när detta sker prioriteras doktorandens behov och inte handledarens behov av handledningsmeriter.

Handledarnas och lärarnas sammantagna kompetens och kompetensutveckling följs systematiskt upp i syfte att främja hög kvalitet i utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Institutionens arbete med att säkra kvaliteten på handledningen och undervisningen sker bland annat genom handledarkollegiets regelbundna genomgångar av doktorandernas progression på forskarutbildningen samt de möten som studierektorn för forskarutbildningen haft med olika grupper av personer inom forskarutbildningen, såsom representanter för doktoranderna, forskare som rekryterats på den internationella arbetsmarknaden samt professorerna vid institutionen. Vid dessa senare möten har bland annat frågan om doktorandernas studietid aktualiserats.

Bedömningsgrund: Forskarutbildningsmiljö

Forskningen vid lärosätet har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället både nationellt och internationellt.

Forskarna och handledarna vid institutionen är generellt mycket kvalificerade och forskarutbildningsmiljön är internationell. Många forskare är utbildade på välrenommerade universitet i Europa och USA. Den internationella orienteringen märks såväl på forskningens inriktning som publicering och seminarier med utländska gäster. Av de publikationslistor bedömargruppen har tagit del av framgår att forskarna regelbundet publicerar artiklar i framstående tidskrifter.

En systematisk och ambitiös rekryteringsprocess av nya doktorander till forskarutbildningen bidrar till kvaliteten på forskarutbildningsmiljön och är en styrka. Universitetet uppger att det normalt annonseras ut åtta nya doktorandplatser årligen. Rekryteringen sker internationellt och söktrycket är högt.

Vid årsskiftet 2016/17 var 22 kvinnor och 20 män inskrivna på forskarutbildningen. Omkring en fjärdedel av doktoranderna är födda utomlands och några av de svenska doktoranderna har dessutom fått sin utbildning från grund och/eller avancerad nivå utomlands. Doktorandgruppens sammansättning är följden av en medveten strategi och en styrka för forskarutbildningen. Samtliga doktorander befinner sig i Uppsala, antingen vid institutionen, IFAU eller Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF), vilket är en styrka i sig då storleken på doktorandgruppen och dess närvaro på en och samma plats skapar goda förutsättningar för forskarutbildningen.

Ungefär hälften av doktoranderna gör en forskningsvistelse om en eller ibland två terminer vid ett amerikanskt elituniversitet. Även andra utländska universitet förekommer. Doktorandernas forskningsvistelser vid framstående utländska universitet utgör en viktig del i byggandet av deras internationella nätverk. Huvudhandledaren för doktoranden är vanligen den som etablerar kontakten mellan doktoranden och den professor som bjuder in till sitt universitet. Ibland leder kontakten till att rekommendationsbrev för doktoranden när denne söker ett akademiskt arbete på den internationella arbetsmarknaden.

Institutionen har ett relativt stort antal forskare och handledare. Cirka en sjättedel av dem har utländsk bakgrund, men andelen ökar då institutionen rekryterar nydisputerade forskare på den internationella arbetsmarknaden varje år. Då dessa saknar docentkompetens kan de inte vara huvudhandledare, men väl biträdande handledare. De utgör också en inspiration för doktoranderna som i sin egen miljö exponeras för yngre disputerade forskare från ledande universitet i USA och Europa.

Tillsammans med en seminarieverksamhet med ett stort antal internationella gäster ges ett samlat intryck av en god internationell forskarutbildningsmiljö som bidrar till kvaliteten på forskarutbildningen.

Forskarutbildningsmiljön följs systematiskt upp för att säkerställa hög kvalitet. Resultatet av uppföljningen omsätts vid behov i kvalitetsutvecklande åtgärder och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Universitetet redovisar i självvärderingen flera sätt som forskarutbildningsmiljön följs upp på. Bland annat genomförs en återkommande utvärdering av forskningsprocesserna vid universitetet. När självvärderingen skrivs är Kvalitet och förnyelse 2017 (KoF 17) aktuell. Ett exempel på en åtgärd som har vidtagits som ett resultat av en tidigare utvärdering är den mer omfattande annonseringen av institutionens forskarutbildning, för att på så sätt få fler kvalificerade sökande till densamma. Detta efterfrågades i Kvalitet och förnyelse 2011 (KoF11).

Ett annat exempel på uppföljning är enkätundersökningar som vänder sig till personer som är eller har varit involverade i forskarutbildningen, alltså doktorander, handledare och alumner. Skriften Forskarutbildningen vid Uppsala universitet ur tre perspektiv - doktorander, handledare och alumner redovisar resultaten av en sådan enkät. Knappt hälften av doktoranderna har bidragit till denna genom att svara på enkäten. Det framgår att respondenterna är nöjda med forskarutbildningsmiljön och arbetsbelastningen. Emellertid är en tredjedel av respondenterna ganska eller mycket missnöjda med institutionens psykosociala miljö och en tredjedel av respondenterna anser att de i ganska låg grad eller överhuvudtaget inte alls känner sig vara inkluderade i kollegiet vid institutionen. En dryg tredjedel av respondenterna vet inte vart de ska vända sig om de har problem med forskarutbildningen. Universitetet betonar att de tar till sig dessa resultat och kommer att vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra arbetsmiljön på institutionen.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet miljö, resurser och område

Tillfredsställande

Aspektområdet miljö, resurser och område bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

Uppsala universitet gör en generellt vedertagen tolkning av forskarutbildningsämnet. De obligatoriska kurserna det första året lägger grunden för framtida progression. Institutionen har valt att koncentrera forskningen och därmed forskarutbildningens innehåll på vissa forskningsområden. Inom dessa områden håller forskarutbildningen en hög nivå i Europa.

Samtlig personal som handleder eller undervisar på forskarutbildningen är själva aktiva forskare och hänvisar till handledarkollegiets publikationer som stöd för detta. Av de publikationslistor som bedömargruppen tagit del av framgår att gruppens forskning håller hög vetenskaplig nivå.

Genom att forskningen och forskarutbildningen fokuserar på vissa forskningsområden - arbetsmarknadsekonomi, makroekonomi, offentlig ekonomi och politisk ekonomi - kan institutionen erbjuda kvalificerad handledning. Dessa områden lyfts också fram som särskilt starka forskningsområden när universitetet annonserar efter nya doktorander till forskarutbildningen.

Utöver krav på docentkompetens hos huvudhanledaren ställer universitetet också krav på att antingen huvudhandledaren eller den biträdande handledaren för en doktorand ska ha genomgått en handledarutbildning eller av fakultetsnämnden bedömts ha motsvarande kompetens.

Forskarna och handledarna vid institutionen är generellt mycket kvalificerade och forskarutbildningsmiljön är internationell. Många forskare är utbildade på välrenommerade universitet i Europa och USA. Den internationella orienteringen märks såväl på forskningens inriktning som publicering och seminarier med utländska gäster. Av de publikationslistor bedömargruppen har tagit del av framgår att forskarna regelbundet publicerar artiklar i framstående tidskrifter.

En systematisk och ambitiös rekryteringsprocess av nya doktorander till forskarutbildningen bidrar till kvaliteten på forskarutbildningsmiljön och är en styrka. Rekryteringen sker internationellt och söktrycket är högt.

Doktorandgruppens sammansättning är följden av en medveten strategi och en styrka för forskarutbildningen. Samtliga doktorander befinner sig i Uppsala, antingen vid institutionen, IFAU eller IBF, vilket är en styrka i sig då storleken på doktorandgruppen och dess närvaro på en och samma plats skapar goda förutsättningar för forskarutbildningen.

Ungefär hälften av doktoranderna gör en forskningsvistelse om en eller ibland två terminer vid främst ett amerikanskt elituniversitet. Doktorandernas forskningsvistelser vid framstående utländska universitet utgör en viktig del i byggandet av deras internationella nätverk.