Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningens kvalitet är ifrågasatt.

Aspektområdet Miljö, resurser och område bedöms vara tillfredsställande. Relationen mellan doktorandgruppens storlek och handledargruppens storlek är rimlig. Man har historiskt haft ett stort antal externa doktorander och externa handledare, men är på väg att fasa ut externa huvudhandledare, vilket bedömargruppen ser som positivt, och arbetar på ett tydligt sätt med att integrera även externa doktorander i den egna forskningsmiljön. Ett utvecklingsområde är att eftersträva större andel publiceringar i tidskrifter med hög rankning inom nationalekonomi generellt.

Aspektområdet Utformning, genomförande och resultat bedöms sammantaget inte vara tillfredsställande. Bedömargruppen ser det som en brist att de obligatoriska kurskraven är alltför låga. Det är ett utvecklingsområde för universitetet att säkerställa kurskvaliteten i de doktorandkurser som ges i det gemensamma lärosätesövergripande doktorandnätverket. Samma doktorandnätverk bidrar samtidigt, via exempelvis återkommande gemensamma doktorandworkshops, till att måluppfyllelsen underlättas. En systematisk uppföljning av kravet på att de artiklar som ska ingå i avhandlingen ska vara publiceringsbara är ett utvecklingsområde.

Arbetslivets perspektiv bedöms sammantaget vara tillfredsställande. För de doktorander som planerar en universitetskarriär ges möjlighet att genomgå högskolepedagogisk utbildning och skaffa sig erfarenhet av undervisning. Doktoranderna ges även tillfälle att samverka med externa aktörer, vilket kan leda till anställning efter examen. En karriärplanering görs cirka sex månader innan disputation. Bedömargruppen ser dock svagheter vad gäller systematik i uppföljningsarbetet både vad gäller utbildningens utformning och vad gäller uppföljningsarbetet med alumner. Bedömargruppen ser också behov av ett vidare arbete vad gäller förberedelsen för ett arbetsliv utanför akademin.

Doktoranders perspektiv bedöms sammantaget vara tillfredsställande. Doktoranderna har möjlighet att vara representerade i relevanta organ, det psykosociala arbetsmiljöarbetet verkar vara tillfredsställande, och åsikter om utbildningen samlas regelbundet in och har använts för att utveckla utbildningen.

Jämställdhetsperspektivet är integrerat i utbildningens utformning och genomförande. Könsfördelningen är ojämn bland doktoranderna och ännu mer ojämn bland handledarna, men det framgår tydligt att detta är något som institutionen är uppmärksam på och har arbetat med genom olika punktinsatser. En något högre grad av systematik i uppföljningsarbetet kan dock ses som ett utvecklingsområde.

Aspektområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling bedöms sammantaget vara tillfredsställande, men samtidigt finns en utvecklingspotential i att göra detta arbete mer systematiskt och mindre personberoende.