Bedömningsgrund: Forskarutbildningsämne

Avgränsningen av forskarutbildningsämnet och dess koppling till den vetenskapliga grunden och beprövad erfarenhet är välmotiverad och adekvat.

Den allmänna studieplanen för forskarutbildningen i nationalekonomi vid Örebro universitet definierar ämnet som ett ämne som studerar samhällsfenomen med utgångspunkt i valsituationer som kännetecknas av knapphet på resurser och/eller information. Den egna forskningen beskrivs som huvudsakligen inriktad på empiriska studier av policynära problem, i stor utsträckning baserad på mikroekonomiska panel- och/eller enkätdata. Definitionen av ämnet följer nationell och internationell praxis för forskarutbildningar i nationalekonomi och den ytterligare avgränsning av den egna ämnesinriktningen som görs i den allmänna studieplanen stämmer väl överens med den beskrivning av hur forskarutbildningen faktiskt genomförs som ges i självvärderingen och i de individuella studieplanerna.

Bedömningsgrund: Personal

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens innehåll och genomförande.

I dagsläget är 17 personer involverade som huvud- eller biträdande handledare i forskarutbildningen. Av dessa är tio verksamma vid institutionen (tre professorer och sju docenter, varav en nyligen fått en professur vid ett annat lärosäte och därför kommer att lämna Örebro efter 2017) och ytterligare sju utanför institutionen (tre professorer, två docenter och tre övriga disputerade). På institutionen finns ytterligare personal som kan utnyttjas för handledning vid behov. Forskarutbildningen har 13 doktorander, så kvoten mellan antalet handledare och antalet doktorander är tillfredsställande. Tre doktorander har huvudhandledare som inte är anställda vid institutionen. I de övriga fall där personer utanför institutionen är verksamma som handledare är det fråga om biträdande handledare. För doktorander som antas framöver ska huvudhandledaren vara anställd vid Örebro universitet, men detta har inte varit ett krav tidigare och det finns som framgår ovan fortfarande flera doktorander med huvudhandledare vid andra lärosäten. Bedömargruppen menar att en huvudhandledare normalt bör vara verksam vid det lärosäte där forskarutbildningen ges och ser positivt på att ordningen med omfattande användning av externa huvudhandledare är på väg att fasas ut. Alla huvudhandledare är docenter eller professorer och de flesta handledare har gått handledarutbildning, vilket är ett krav för docentkompetens. Handledarresurserna är jämnt fördelade över de tre fokusområden som man lägger tonvikt vid. Alla handledare bedriver egen forskning och publicerar kontinuerligt, även om det inte framgår om detta är ett absolut krav. Handledarnas och lärarnas sammanlagda kompetens i förhållande till utbildningen är god.

Det finns tydliga processer för hur handledarbyten ska gå till och en tydlig konkret arbetsgång för att säkerställa att handledargruppen stämmer överens med doktorandens behov, och detta tycks ske tämligen odramatiskt när exempelvis förändringar i doktorandens avhandlingsinriktning föranleder det.

Handledarnas och lärarnas sammantagna kompetens och kompetensutveckling följs systematiskt upp i syfte att främja hög kvalitet i utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Kompetensförsörjningen följs upp på medarbetarnivå genom medarbetarsamtal som tar upp och planerar både vetenskaplig och pedagogisk kompetensutveckling. Både professorer och lektorer har forskningstid inom ramen för sina tjänster och det finns möjlighet för lektorer att ansöka internt om ytterligare meriteringsstöd. Det finns särskilt stöd till nya handledare både genom den tidigare nämnda handledningskursen och genom enskilt stöd från ämnesföreträdaren. Det finns även en fortsättningskurs i handledning för mer erfarna handledare. Kompetensförsörjningen för miljön som helhet följs upp av handledarkollegiet.

Bedömningsgrund: Forskarutbildningsmiljö

Forskningen vid lärosätet har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället både nationellt och internationellt.

Det bedrivs en aktiv forskningsverksamhet vid institutionen, med ett stort antal externfinansierade forskningsprojekt som innebär samverkan med det omgivande samhället. De allra flesta publiceringarna är i specialtidskrifter inom gruppens forskningsområden; få publikationer är inom generalisttidskrifter. Detta är rimligt givet profileringen, men bedömargruppen ser det som ett utvecklingsområde att verka för en viss andel publiceringar i generalisttidskrifter med större genomslag, även om en sådan ambition kan innebära längre tidsåtgång innan en artikel publiceras. Bedömargruppen har som stöd i sin bedömning haft antalet topp-50 och topp-100 publiceringar i den så kallade Article Influence Score, AIS (ThomsonReuters). Enligt denna ranking har lärosätet ingen topp-50 men 8 topp-100 publiceringar. Till dessa ska också läggas två artiklar publicerade i tidskrifter som har samma AIS som topp-100 men som inte finns med på denna lista. Övriga publikationer har lägre AIS än så. Forskningen är enligt denna utgångspunkt svag vid lärosätet. Handledargruppen beskriver själv sin långsiktiga publiceringsstrategi som att först sträva efter att bygga upp en hög och stabil volym av tidskriftsartiklar per år och att därefter successivt höja nivån på de tidskrifter man siktar på, vilket får ses som ett fortsatt utvecklingsområde. Institutionen har nyligen rekryterat en gästprofessor som har som huvuduppgift att hjälpa gruppen att sikta på att publicera sig i högre rankade tidskrifter. Vid intervjuerna framkom också att ledningen uppmärksammat detta förhållande och arbetar med publiceringsgratifikation som incitament för att förstärka forskningen.

Det framgår tydligt att det finns omfattande nationella och internationella nätverk som doktoranderna har goda möjligheter att delta i. Doktoranderna läser många av sina kurser vid andra lärosäten bland annat genom programmet Swedish Graduate Program in Economics (SWEGPEC) som är ett formaliserat kurssamarbete med flera lärosäten. De deltar i gemensamma doktorandworkshops med doktorander från dessa lärosäten och ges därmed tillgång till andra utbildnings- och forskningsmiljöer.

Presentationer vid internationella konferenser ingår i praktiken som ett krav och följs upp med handledaren i efterhand. Samverkan med det omgivande samhället sker bland annat genom att doktorander är knutna till externfinansierade projekt och diskuterar sin forskning med intressenter till dessa projekt. Via dessa projekt får doktoranderna också tillgång till data knutna specifikt till dessa finansiärer.

Det finns en tydlig målsättning att alla artiklar som ingår i avhandlingen ska hålla publicerbar standard, och för att säkerställa detta behandlas uppsatser på de tidigare nämnda doktorandworkshops tillsammans med andra lärosäten, vid interna och externa seminarier, genom refereekommentarer från tidskrifter och genom ett slutseminarium med extern opponent inför disputationen, där det exakta upplägget kan variera mellan olika doktorander. På samma sätt som på många andra lärosäten görs dock ingen tydlig uppföljning på institutionsnivå av huruvida artiklar som ingår i avhandlingen faktiskt publiceras efter det att doktoranden fullgjort sina forskarstudier. När detta följs upp görs det av enskilda handledare snarare än av institutionen.

Doktorandtjänster utlyses i konkurrens. Flera doktorander är antagna i Örebro men anställda och stationerade vid Högskolan Dalarna och Södertörns högskola (samarbeten som man nu är på väg att avveckla) samt vid olika forskningsinstitut. Det framgår dock inte tydligt från självvärderingen hur många doktorander som faktiskt är verksamma vid det egna lärosätet. Drygt 60 procent av doktoranderna är män, men det framgår inte om detta beror på skevheter i den egna rekryteringen eller på andra arbetsgivares rekryteringsbeslut. Det är viktigt att doktorander som tillbringar en stor del av sin tid utanför institutionen ändå integreras på ett naturligt sätt i forskarutbildningsmiljön. Dessa doktorander kommer rimligen att bli mindre vanligt förekommande framöver i och med att de pågående samarbetena med Högskolan Dalarna och Södertörns högskola avvecklas, men bedömargruppen ser positivt på att man uppenbart betraktar även sådana externa doktorander som en del av den egna miljön och arbetar för att säkerställa att de får en bra forskarutbildning.

Huvudhandledare är antingen knutna till det egna lärosätet eller (i de fall då doktoranden är anställd vid ett annat lärosäte) det lärosäte där doktoranden är anställd. Som noterades ovan kommer de doktorander som antas framöver genomgående ha sina huvudhandledare vid Örebro universitet. Könsfördelningen i handledargruppen är skev, med i stort sett enbart manliga handledare. Institutionen arbetar dock för att förbättra könsfördelningen. Åldersspridningen i handledargruppen är sådan att man inte är sårbar för stundande pensionsavgångar.

Forskarutbildningsmiljön följs systematiskt upp för att säkerställa hög kvalitet. Resultatet av uppföljningen omsätts vid behov i kvalitetsutvecklande åtgärder och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Forskarutbildningsmiljön följs upp kontinuerligt av handledarkollegiet. Det har genomförts två utvärderingar 2010 och 2015 av forskningsmiljön vid Örebro universitet. I dessa interna utvärderingar har nationalekonomi rankats högt. Den senare utvärderingen poängterar att handledarna söker publicering i högre rankade tidskrifter. Det är positivt att handledare strävar efter att publicera i högre rankade tidskrifter eftersom detta även kommer att ha spridningseffekter på handledning och på artiklar som ingår i avhandlingen.

Det framgår av självvärdering och intervjuer att man arbetat strategiskt med den långsiktiga kompetensförsörjningen, både vad gäller att bredda kompetensen i den existerande gruppen och vad gäller att nyrekrytera i god tid inför pensionsavgångar. Detta arbete framstår dock som osystematiskt och personberoende; det är visserligen naturligt att denna typ av frågor sköts tämligen informellt vid ett relativt litet lärosäte där många nyckelpersoner känner varandra, men det är viktigt att det finns en systematik i botten som säkerställer att detta arbete inte blir beroende av hur och om enstaka personer väljer att sköta det.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet miljö, resurser och område

Tillfredsställande

Aspektområdet miljö, resurser och område bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

Djup och bredd uppnås genom doktorandens avhandling och de kurser som doktoranden genomgår inom utbildningen. Det finns ett stort antal professorer eller docentkompetenta personer och doktoranderna handleds av en handledargrupp där kompetensen hos handledargruppen kontinuerligt stäms av mot doktorandens behov. Bedömargruppen anser att man bör eftersträva större andel publiceringar i tidskrifter med hög rankning inom nationalekonomi allmänt. Bedömargruppen ser positivt på att externa huvudhandledare är på väg att fasas ut och att nya doktorander genomgående kommer att ha huvudhandledare vid Örebro universitet. Bedömargruppen ser även positivt på att man tydligt arbetar med att integrera externa doktorander i den egna miljön. Forskarutbildningsmiljön bedöms vara av hög kvalitet med goda förutsättningar för forskarnätverk nationellt, internationellt och med kontakter gentemot det övriga samhället.