Arbetslivets perspektiv

Utbildningen förbereder doktorander för ett föränderligt arbetsliv.

Utbildningen är användbar och förbereder doktorander för arbetslivet på flera sätt. Utbildningens empiriska inriktning ger doktoranderna färdigheter som efterfrågas av arbetsmarknaden. En indikation är att samtliga disputerade har gått vidare till kvalificerade arbetsuppgifter. Majoriteten (17 stycken) är verksamma vid universitet eller forskningsinstitut i Sverige eller utomlands. Resten (11 stycken) är verksamma utanför akademin. Alla doktorander tränas i att presentera resultaten av sitt arbete och diskutera andras arbete både skriftligt och muntligt, även på engelska. För de doktorander som planerar en universitetskarriär ges möjlighet att genomgå högskolepedagogisk utbildning och skaffa sig erfarenhet av undervisning. Doktoranderna ges även tillfälle att samverka med externa aktörer, vilket kan leda till anställning efter examen. En karriärplanering görs cirka sex månader innan disputation och doktoranderna ges här möjlighet att diskutera frågan om den fortsatta karriären med både handledare och ämnesansvarig. Studentavdelningen och doktorandsektionen vid Örebro universitets studentkår bidrar också till karriärplanering genom en lunchseminarieserie där verksamhet både inom och utanför akademin ingår.

Det förefaller som att tonvikten i förberedelsen för arbetslivet ligger på en karriär inom akademin. Arbetslivet utanför akademin ges begränsat utrymme. På vilket sätt karriärplaneringen genomförs och vilken betydelse som diskussionen med handledare och ämnesansvariga har för utfallet framgår inte. Karriärplaneringen sker cirka ett halvt år innan disputationen vilket kan ses som tämligen kort tid med tanke på att doktoranden rimligtvis har huvudfokus på avhandlingsarbetet vid denna tidpunkt. Det framgår inte heller direkt på vilket sätt lunchseminarierna bidrar till karriärplanering. Ett utvecklingsområde för lärosätet är att skapa systematik och formalisera karriärplaneringen.

Utbildningens utformning och genomförande följs inte systematiskt upp för att säkerställa att den är användbar och förbereder för arbetslivet.

I den till utbildningen knutna Advisory Board sitter representanter från företag och organisationer. Några av dessa aktörer uppges som viktiga källor för återkoppling angående utbildningens användbarhet men också som framtida arbetsgivare till nydisputerade doktorander. Några uppges ha anställt doktorerna efter examen vid flertal tillfällen. Uppföljning av alumners karriärsutveckling uppges som en annan källa för återkoppling. Dessa kontakter är dock spontana och har endast skett med ett begränsat antal alumner. Självvärderingen lyfter det som ett förbättringsområde och avsikten är att ta tillvara alumnernas utvärdering och erfarenhet på ett mer systematiskt sätt i framtiden, något bedömargruppen ser positivt på.

Det saknas dock systematik i uppföljningsarbetet. Det framgår inte på vilket sätt återkopplingen från de externa aktörerna används i kvalitetsutvecklingsarbetet. Bedömargruppen noterar brister vad gäller systematik i uppföljningsarbetet både vad gäller utbildningens utformning och i uppföljningsarbetet med alumner. Förslaget att tillvarata alumners utvärdering och erfarenheter på ett mer systematiskt sätt är ett steg i rätt riktning men det saknas tidsplan och en konkretisering. Bedömargruppen ser också behov av att utveckla förberedelserna för ett arbetsliv utanför akademin.

Sammantaget bedöms dock arbetslivets perspektiv vara tillfredsställande.