Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningen håller hög kvalitet.

Även om forskarutbildningen i psykologi vid Karlstads universitet är relativt liten och inte erbjuder full potentiell bredd i ämnet psykologi, betraktar bedömargruppen avgränsningarna av forskarutbildningsämnet som adekvata och kopplade till vetenskaplig grund. Forskarutbildningskommittén framstår som ett väl fungerande forum för personalens kompetensutveckling. Forskarutbildningsmiljön präglas av goda möjligheter till tvärvetenskapliga samarbeten, vilket bedömargruppen ser som positivt. Internationella nätverk och samarbeten framstår dock som ett utvecklingsområde, liksom även samverkansdoktorandernas integrering i forskarutbildningsmiljön.

Karlstads universitet samverkar med andra lärosäten om doktorandkurser och det förefaller finnas planer på att utveckla denna samverkan ytterligare, både nationellt och internationellt. Bedömargruppens intryck är att de 60 högskolepoäng obligatoriska kurser som ingår i forskarutbildningen sammantagna säkerställer att doktoranden vid examen har tillägnat sig bred teoretisk och metodologisk kunskap. Den planering som sker inom ramen för den individuella studieplanen gäller såväl handledning som doktorandens kurser, forskning och eventuella undervisning. Doktorandens progression vad gäller olika slags färdigheter och förmågor säkerställs således genom bland annat de seminarier och olika typer av presentationer som stipuleras i den individuella studieplanen. Junioropponentskapet i samband med licentiatseminarium är ett bra exempel på moment i forskarutbildningen där doktoranders intellektuella självständighet visas och ges återkoppling på.

Forskarutbildningen präglas av goda förutsättningar till förberedelser för arbetslivet efter disputation i det att en utvecklad samverkan sker med olika slags aktörer i universitetets omvärld och ett flertal doktorander har hittills varit samverkansdoktorander. Dock är bedömargruppens uppfattning att det kan bli problematiskt utifrån den fria forskningens synvinkel om såväl planeringen av forskarutbildningens innehåll och inriktning som avhandlingsprojektens syfte och frågeställningar från början är föremål för samverkan, inte minst med tanke på den styrning av forskningen som de ekonomiska incitamenten kan utöva.

Bedömargruppen ser positivt på att det anordnas doktorandträffar och doktorandseminarier flera gånger per termin, inte minst då flera doktorander studerar på halvfart och deras integration i forskarutbildningsmiljön därför är angelägen.

En särskild forskarutbildningskurs med fokus på jämställdhetsfrågor som är obligatorisk och en utpräglat jämn könsfördelning både bland doktorander och bland handledare ser bedömarna som positiva inslag i forskarutbildningen i jämställdhetshänseende. Detta trots att det föreligger ett utvecklingsområde beträffande uppföljningen av jämställdhetsperspektivets integrering i forskarutbildningens utformning och genomförande.

Det finns även ett behov av fortsatt systematisk uppföljningen av forskarutbildningsmiljön, inte minst för att i görligaste mån kunna åstadkomma lika villkor för alla doktorander inklusive samverkansdoktoranderna och att integrera dem alla i forskarutbildningsmiljön. Uppföljning och återkoppling vad avser doktorandernas måluppfyllelse genom de individuella studieplanerna förefaller dock fungera väl, fastän exempel på åtgärder som kan komma att vidtas vid behov inte ges i underlaget. Bedömargruppen vill framhålla de återkommande doktorandträffarna som ett bra sätt att stärka forskarutbildningsmiljön med avseende på dels dess psykosociala aspekter och dels den möjlighet till mer informell uppföljning som dessa sammankomster innebär.