Bedömningsgrund: Forskarutbildningsämne

Avgränsningen av forskarutbildningsämnet och dess koppling till den vetenskapliga grunden och beprövad erfarenhet är välmotiverad och adekvat.

Psykologiämnet vid Karlstads universitet blev forskarutbildningsämne hösten 2005. Fokus i beskrivningen av ämnet är individen och individens utveckling men tänkande, känslor och beteende ses som delar i ett system innefattande människa och miljö. Forskarutbildningen i psykologi vid Karlstads universitet har två inriktningar: dels allmän psykologi och dels inriktningen medicinsk psykologi. Den anknyter till pågående forskning i psykologi vid Karlstads universitet, vilken huvudsakligen sker inom tre profilområden: tjänsteforskning, kliniskt inriktad forskning samt medicinsk psykologi. Det sistnämnda profilområdet förenar psykologi och psykiatri med områden som neurokognition, funktionskapacitet, behandlingsinsatser med mera. Doktorsavhandlingar i psykologi vid lärosätet behandlar sammantagna förutom nämnda områden ett flertal andra som till exempel vård och behandling, soldater på utlandsuppdrag, idrott och stress.

Generella behörighetskrav för antagning är enligt studieplanen antingen 120 högskolepoäng med successiv fördjupning inom huvudområdet psykologi, psykologexamen eller psykoterapeutexamen. Utöver dessa krav finns särskild behörighet för inriktningen medicinsk psykologi. Sökande till denna inriktning ska för att kunna bli antagen antingen vara legitimerade läkare med specialistkompetens som har genomgått en överbryggande kurs på avancerad nivå i psykologi eller har särskild behörighet i psykologi, ha minst fem års erfarenhet av kliniskt arbete inom hälso- och sjukvård i ett yrke med legitimationsbehörighet eller ha minst fem års erfarenhet av utvecklingsarbete inom läkemedelsföretag eller medicintekniskt företag. Validering av reell kompetens sker när en överbryggande kurs på avancerad nivå i psykologi saknas. Sammantaget kan således doktoranderna ha ganska olika bakgrund, vilket ställer krav på samordning av forskarutbildningen för att klart definiera psykologiämnets innehåll.

De obligatoriska kurserna ger sammantagna en bild av hur forskarutbildningsämnet avgränsas och de utgör vid Karlstads universitet 52,5 av 90 högskolepoäng för doktorsexamen. I den allmänna studieplanen beskrivs de kurser som är obligatoriska, vilka delvis är universitetsgemensamma för alla lärosätets doktorander. De obligatoriska ämnesspecifika kurserna är i kvantitativ och kvalitativ metod samt ämnesteoretisk fördjupning. Inom ramen för dessa kurser kan doktoranderna välja mellan några av forskarutbildningsämnets egna kurser som till exempel psykometri, biopsykologi och forskningsetik. Dessutom en obligatorisk kurs om genusperspektiv inom psykologin. Valfria kurser väljs i samråd med handledare och examinator. I självvärderingen beskrivs utmaningen med att kunna anordna kurser för doktorander och initiativ har tagits för att samarbeta med andra lärosäten kring detta (till exempel Örebro universitet). En styrka i sammanhanget är det interna samarbetet kring kurser, bland annat med Forskarskolan Hälsa. Doktoranderna läser inte några ämnesfördjupande kurser i psykologi som är gemensamma, utan ämnesfördjupningen sker genom valfria kurser vilket bedömargruppen ser som en svaghet eftersom doktoranderna har olika bakgrund och inte alla kommer från psykologiämnet.

Även om forskarutbildningen i psykologi vid Karlstads universitet är relativt liten och inte erbjuder full potentiell bredd i ämnet psykologi, betraktar bedömargruppen avgränsningarna av forskarutbildningsämnet som adekvata och kopplade till vetenskaplig grund.

Bedömningsgrund: Personal

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens innehåll och genomförande.

Handledarkapacitet finns i form av 22 disputerade handledare varav tio är professorer och fem är docenter. De flesta av handledarna är anställda vid universitetet, men även externa handledare som inte är anställda där används som huvudhandledare i tre fall. Huruvida det finns krav på handledarutbildning vad gäller de externa handledarna framgår inte explicit i underlaget, men samtliga externa handledare som i dagsläget fungerar som huvudhandledare är antingen docenter eller professorer. Inom lärosätet finns också en allmän rekommendation till alla handledare om att gå sådan utbildning. Bedömargruppen uppfattar genomgången handledarutbildning som en god förutsättning för att framgångsrikt kunna handleda doktorander och vill därför rekommendera lärosätet att införa formella krav på handledarutbildning för anställda som handleder doktorander.

Forskarutbildningsämnet har funnits vid lärosätet sedan 2005 och handledarsituationen har blivit allt bättre under de år som gått. Bedömargruppens intryck är att Karlstads universitet arbetar kontinuerligt för att frambringa handledarresurser som är hållbara över tid. Antalet handledningstimmar för varje doktorand är för övrigt 160 timmar per år, vilket måste ses som tillfredsställande och troligtvis över genomsnittet i landet.

Arbetet i forskarutbildningskommittén - som består av prefekt, professorer och docenter samt ämnesföreträdare - är en välfungerande form av kompetensutveckling som medför att handledarna får god kännedom om varandras projekt. Denna ömsesidiga kännedom ökar också möjligheten att agera vid behov av handledarbyten. Handledare bör inte ha för många doktorander om eventuella byten ska kunna ske smidigt och fördelningen av doktorander mellan de olika handledarna diskuteras i forskarutbildningskommittén. Forskarutbildningskommittén utgör alltså ett forum för kompetensutveckling för handledare och för utbyten av goda idéer, samtidigt som den följer forskarutbildningsprocessen för varje enskild doktorand.

Vid behov kan doktoranderna ta upp önskan om byte av handledare med ämnesföreträdare eller handledare, varvid frågan förs vidare för beslut i forskarutbildningskommittén och godkännande i forskarutbildningsutskottet vid Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Rutiner för byte av handledare finns och ambitionen är att handledarbyte ska ske utan dröjsmål - något som också förefaller fungera i praktiken.

All personal ska erbjudas möjligheter till kompetensutveckling och de förväntas även vidareutbilda sig. Disputerade lärare som vill vara handledare uppmuntras att gå universitetets handledarutbildning och det planeras även en påbyggnadskurs för handledare som gått denna kurs för länge sedan. Lärarna har 20 procent av sin tjänst som kompetensutvecklingstid. För disputerade lärare finns centrala medel att söka från fakultetsnämnden för meritering (till konferenser och språkgranskning med mera).

Handledarnas och lärarnas sammantagna kompetens och kompetensutveckling följs systematiskt upp i syfte att främja hög kvalitet i utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Forskarutbildningskommittén följer upp handledarkollektivets sammansättning bland annat i samband med att personal avslutat sin anställning. Dessutom stäms eventuella behov av ytterligare kompetens av med institutionens prefekt, inför det att nyrekryteringar sker. Efter varje forskarutbildningskurs får kursdeltagarna fylla i en kursvärdering och resultatet av den sammanställs av kursansvarig lärare, samt rapporteras till forskarutbildningskommittén. Kursvärderingarna berör bland mycket annat lärarnas kompetens som den upplevts utifrån doktorandernas perspektiv och denna återkoppling förmedlas av läraren till de nya kursdeltagarna vid starten av varje ny forskarutbildningskurs.

Bedömningsgrund: Forskarutbildningsmiljö

Forskningen vid lärosätet har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället både nationellt och internationellt.

I självvärderingen beskrivs utmaningen med att skapa en gemensam doktorandmiljö för de 20 doktoranderna, då endast elva av dem har sin arbetsplats på universitetet. Övriga är externa doktorander eller samverkansdoktorander med annan primär arbetsplats och majoriteten av doktoranderna har en aktivitetsnivå på cirka 50 procent. Av doktoranderna är 13 kvinnor och sju är män; doktorandgruppen utgörs således av ungefär dubbelt så många kvinnor som män. Några externa doktorander hör till Försvarshögskolan och Centrum för tjänsteforskning och de ingår i forskningsmiljön också där. Fördelar med detta finns så till vida att dessa doktorander alltid har tillgång till två miljöer, vilket optimerar dels möjligheterna till tillämpning av deras forskning och dels samverkan mellan olika samhällsaktörer. En svaghet är däremot att det kan vara svårt att skapa en optimal forskningsmiljö för samtliga doktorander. Karlstads universitet arbetar på olika sätt med detta. Återkommande doktorandträffar, seminarier och obligatoriska doktorandkurser utgör olika försök att åstadkomma en så gynnsam forskarutbildningsmiljö för dessa doktorander som möjligt. Alla doktorander inkluderas också i nätverk av olika slag genom att handledarna introducerar dem i olika vetenskapliga/professionella sammanhang och genom att gästforskare bjuds in till lärosätet. Forskarutbildningsmiljön kan även stärkas genom samverkan med andra lärosäten och samarbetsavtal finns med exempelvis Jyväskylä universitet. De internationella kontakterna och nätverken förefaller att döma av självvärderingen dock på det hela taget vara förhållandevis få och detta ser bedömargruppen därför som ett utvecklingsområde.

Konsument- och miljöforskning med psykologisk inriktning utgör ett centralt inslag i den forskning som bedrivs vid Centrum för tjänsteforskning och denna är också internationellt sett framstående. De doktorander som är knutna till Centrum för tjänsteforskning kommer i åtnjutande av en internationellt orienterad forskningsmiljö. Försvarshögskolans forskning är inriktad mot bland annat risk- och krispsykologi och ledarskap, medan Hälsoakademin är utpräglat tvärvetenskaplig och inrymmer hälsorelaterad forskning av olika slag. Dessa båda sistnämnda forskningsmiljöer med vilka psykologiämnet vid Karlstads universitet samverkar förefaller vara mer regionalt orienterade.

En hel del av forskningen sker i de nämnda miljöerna, samt inom Centrum för barns och ungdomars psykiska hälsa. Inom detta sistnämnda centrum bedrivs företrädesvis regionalt anknuten forskning - inriktad mot bland annat epidemiologi och tillämpat folkhälsoarbete - med ambitioner om att bli en mer internationellt präglad forskningsmiljö. Inom ramen för de nämnda mer utpräglat internationella forskningssamarbetena bedrivs forskning inom bland annat klinisk psykologi, säkerhet och effektivitet i vård och omsorg, mobil-baserade psykologiska interventioner, utvärdering av metoder för sömnproblem, interventioner inom idrottspsykologi, hälsopsykologi och beteendemedicin med mera. Det finns således sammantaget en betydande kompetensmässig bredd bland de forskare som är verksamma inom forskarutbildningsmiljön. Av publikationslistorna framgår dessutom att forskarna under senare år publicerat sig rikligt i internationella, referee-granskade tidskrifter inom bland annat de nämnda områdena.

En fördel med ett mindre universitet är den fysiska närheten till andra miljöer inom lärosätet, med vilka det finns goda möjligheter för doktorander och forskare att samverka. Miljöer utanför lärosätet som forskare och doktorander samverkar med är som nämnts Centrum för tjänsteforskning och Försvarshögskolan, men samverkan sker också med exempelvis Hälsoakademin. Dessa miljöer är viktiga mötesplatser för forskare vid Karlstads universitet och bidrar till doktoranders lärdomar och erfarenheter vad gäller tvärvetenskapligt samarbete. Internationell samverkan uppmuntras och alla doktorander ska presentera sin forskning vid åtminstone en internationell konferens under det att forskarutbildningen pågår. De uppmuntras även till att delta i internationella kurser och till vistelser utomlands. Doktoranderna har inte något generellt anslag till kurser och konferenser, utan medel måste sökas. De som arbetar i externt finansierade projekt kan emellertid finansiera exempelvis konferensdeltagande med projektmedel och här föreligger alltså lite olika villkor för olika doktorander, vilket bedömargruppen uppfattar som något av ett utvecklingsområde.

Forskarutbildningsmiljön följs systematiskt upp för att säkerställa hög kvalitet. Resultatet av uppföljningen omsätts vid behov i kvalitetsutvecklande åtgärder och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Självvärderingen ger intryck av att forskarutbildningsmiljön ses inom lärosätet som ett viktigt inslag i verksamheten att bevaka, vilket sker exempelvis genom årliga doktorandkonferenser. En alumnenkät har sänts till dem som disputerat under perioden 2006-2016 och resultatet från den visar att i stort sett alla doktoranderna genomgående varit nöjda med arbetsmiljön. Samverkan med det omgivande samhället beskrivs i enkätsvaren som god och något som genomsyrar forskarutbildningen vid Karlstads universitet. Doktoranderna får som en naturlig del av sina pågående avhandlingsprojekt möjlighet att presentera sin forskning för externa aktörer inom kommun och landsting och/eller för försvarsmakten.

Uppföljningen av själva utbildningsprocessen - i vilken forskarutbildningsmiljön ingår som en väsentlig del - sker delvis via individuella studieplaner och exempelvis doktoranders progression tas upp vid forskarutbildningskommitténs sammankomster. Kursvärderingar vid slutet av alla forskarutbildningskurser görs som nämnts också och bland annat sådana resultat från dem som är av relevans för forskarutbildningsmiljön rapporteras till forskarutbildningskommittén.

Det finns behov av fortsatt systematisk uppföljning av forskarutbildningsmiljön. Doktoranderna är utspridda och miljön kan se olika ut för olika doktorander. De har även olika villkor när det gäller medel för kurser och konferensdeltagande. Det finns således en risk för uppkomsten av två olika kategorier av doktorander, där den ena doktorandgruppen har bättre villkor än den andra. En utmaning för lärosätet är att åstadkomma någorlunda lika villkor för alla doktorander och att integrera dem alla i forskarutbildningsmiljön. Bedömargruppen finner dock att ambitionsnivån hos lärosätet vad gäller forskarutbildningsmiljön är hög och att såväl uppföljningen av denna som samverkan inom och utom universitetet är tillfredsställande.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet miljö, resurser och område

Tillfredsställande

Aspektområdet miljö, resurser och område bedöms sammantaget vara tillfredsställande. Vad gäller aspekten forskarutbildningsmiljö ser bedömargruppen emellertid utvecklingsområden beträffande internationella utbyten och kontakter, samt beträffande lika villkor för olika doktorander avseende medelstilldelning och grad av integration i forskarutbildningsmiljön.

Forskarutbildningen i psykologi vid Karlstads universitet är relativt liten och erbjuder inte full potentiell bredd i forskarutbildningsämnet. Inte desto mindre betraktar bedömargruppen avgränsningarna av forskarutbildningsämnet som adekvata och kopplade till vetenskaplig grund samt beprövad erfarenhet. Den sinsemellan olikartade bakgrunden hos doktoranderna medför att ett inrättande av ämnesfördjupande kurser i psykologi som är gemensamma för alla doktorander vore lämpligt, för att därigenom stärka forskarutbildningsämnets identitet.

Handledarkapaciteten måste bedömas som god och inte minst är handledningstiden per doktorand relativt omfattande. Det förefaller emellertid finnas vissa oklarheter gällande kompetensutvecklingen för externa handledare, liksom även gällande hur externa doktorander och samverkansdoktorander på bästa sätt ska integreras i forskarutbildningsmiljön. Bedömargruppens intryck är att uppföljning av såväl personalens kompetensutveckling som forskarutbildningsmiljön överlag sker på ett tillfredsställande vis, men det är inte helt tydligt i underlaget vilka slags kvalitetsutvecklande åtgärder som kan vidtas vid behov. Det är bedömargruppens uppfattning att ett införande av formella krav på genomgången handledarutbildning hos alla dem som handleder doktorander skulle inverka positivt på handledarnas kompetensutveckling och uppföljningen av densamma. Bedömargruppen vill inte desto mindre framhålla doktorandernas tillgång till flera tvärvetenskapliga forskningsmiljöer som ett gott exempel.

Forskarutbildningen i psykologi vid Karlstads universitet kan anses ha en sådan omfattning och kvalitet att den kan bedrivas på hög vetenskaplig nivå. Denna bedömning grundas inte minst på att det finns en rimligt stor doktorandgrupp med tillhörande handledargrupp. Inte minst bland de forskare som ingår i internationella forskningssamarbeten återfinns sammantaget en avsevärd bredd vad gäller kompetens inom olika empiriska forskningsfält. Antalet publikationer i internationella, referee-granskade tidskrifter är också tillfredsställande. Forskarutbildningen i psykologi uppvisar vidare en hög nivå av samverkan med det omgivande samhället på nationell nivå, vilket bland annat framgår av det förhållandevis stora antalet samverkansdoktorander. Internationell samverkan är dock som nämnts ett utvecklingsområde. Karlstads universitet har redan ett pågående arbete med att utveckla kontakter med olika aktörer i lärosätets omvärld, både i Sverige och utomlands. Förekomsten av sådana utbyten har betraktats som nödvändiga på grund av att forskarutbildningen i psykologi är tämligen liten. Ambitionsnivån förefaller således vara tämligen hög, men bedömargruppens uppfattning är att de internationella kontakterna skulle kunna utökas och fördjupas ytterligare.