Doktoranders perspektiv

Utbildningen verkar för att doktoranderna tar en aktiv del i arbetet med att utveckla utbildningen och lärprocesser.

Doktorandinflytandet åstadkoms genom att de finns representerade i beslutande organ på flera nivåer. På lokal nivå ser bedömargruppen det som positivt att doktoranderna uppmuntras till att samverka i ett lokalt doktorandråd. I självvärderingen framkommer det emellertid att doktorandernas engagemang i doktorandrådet har fluktuerat över tid.

Det framgår inte av underlaget huruvida resultat av utvärderingar och synpunkter från doktoranderna som grupp på ett systematiskt sätt används för att säkerställa kvalitetssäkring och utveckling av utbildningen. Bedömargruppen ser det som viktigt att samverkan och engagemang i doktorandfrågor lyfts fram och att det skapas en kultur där det ses som naturligt att engagera sig i utbildningen och i de egna lärprocesserna. Det bör inte desto mindre framhållas att bedömargruppen vid intervjuerna har uppfattat en hög ambitionsnivå från institutionens sida beträffande doktorandernas involvering i forskarutbildningens utformning och genomförande, samt i uppföljningen av denna. De kontinuerliga samtal mellan den individuella doktoranden och handledaren som förs borgar också för att doktoranderna har ett fullgott inflytande över den egna forskarutbildningens planering och utformning.

Utbildningen följs systematiskt upp för att säkerställa att doktorandinflytandet används i kvalitetssäkring och utveckling av utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts inte vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling även om återkoppling sker till relevanta intressenter.

Det framgår av självvärderingen att reguljära medarbetarundersökningar genomförs och följs upp. Medarbetarundersökningarna innehåller bland annat frågor vilka är direkt kopplade till doktoranderna och deras tillvaro i forskarutbildningsmiljön. En resultatredovisning från dessa speciellt riktade frågor saknas emellertid i underlaget, vilket bedömargruppen ser negativt på. Det framgår inte heller hur resultaten av medarbetarundersökningarnas utvärdering följs upp på lokal nivå eller i vad mån de omsätts i åtgärder vid behov. Tidsaspekten med två års mellanrum följt av utvärdering efter två år ter sig dessutom ur ett doktorandperspektiv som alltför lång. Uppföljningen av doktorandinflytandet är således att betrakta som ett utvecklingsområde, även om medarbetarundersökningarna innebär ett mått av systematik i den uppföljning som sker.

Sammantaget bedöms doktoranders perspektiv vara tillfredsställande.