Arbetslivets perspektiv

Utbildningen förbereder doktorander för ett föränderligt arbetsliv.

Av självvärderingen framgår det att forskarutbildningen i historia förbereder doktoranderna för olika typer av akademiska yrken. Lärosätet lyfter fram olika ämnesspecifika, mångvetenskapliga och generiska kunskaper som lärs ut. Utbildningen syftar främst mot vetenskaplig skicklighet. Bland vidare yrkesförberedande inslag i utbildningen nämns seminarier om bedömning och publicering, forskningsmedelsansökningar och samverkan med det omgivande samhället. Möjligheter för doktorander att undervisa finns. Pedagogisk utbildning uppmuntras.

Lärosätet ser det som ett möjligt misslyckande att så få av alumnerna funnit karriärvägar utanför akademin och ämnar utveckla arbetslivsperspektivet i utbildningen. Bedömargruppen välkomnar detta och tror att ett mer systematiskt alumnarbete och regelbundna möten med företrädare från attraktiva och strategiska sektorer kan främja detta. Vidare kan det finnas skäl att reflektera över olika färdigheters användbarhet. Många av de färdigheter som i självvärderingen anges som i första hand akademiskt gångbara torde i själva verket vara i hög grad användbara på en vidare arbetsmarknad.

Vid intervjun med doktoranderna framkom att de inte ansåg att en forskarutbildning i historia i sig var tillräcklig för att möjliggöra en karriär inom exempelvis kulturarvssektorn, myndighetssfären eller skolvärlden. För att komma i fråga för sådana anställningar ansåg de sig behöva fortbilda sig ytterligare efter disputation. Bedömargruppen anser att det vore mycket värdefullt om praktiktjänstgöring och breddningskurser inom strategiska områden kunde beredas inom ramen för forskarutbildningen så att en nyutexaminerad doktor omedelbart ska kunna söka sig mot en utomakademisk sektor utan vidare fortbildning. Lärosätets placering i huvudstadsområdet med stor och varierande arbetsmarknad torde göra detta genomförbart.

Utbildningens utformning och genomförande följs systematiskt upp för att säkerställa att den är användbar och förbereder för arbetslivet. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Viss alumnverksamhet förekommer och börjar vara systematiserad. Styrgruppen för forskarutbildningen har tillsammans med studierektorn börjat utvecklingen av en enkät för att inhämta alumners synpunkter på hur forskarutbildningen arbetat med arbetslivsperspektivet. De undersökningar som genomförts visar att lärosätets alumner i stor utsträckning fått kvalificerade yrken där deras kompetens kommer till bruk. Sjuttio procent av alumnerna (23 av 32) arbetar inom universitet- och högskola, men under vilka villkor framgår inte. Bedömargruppen uppmanar lärosätet att tänka mer extensivt kring historikers möjligheter på en icke-akademisk arbetsmarknad.

Sammantaget framstår arbetslivets perspektiv som tillfredsställande.