Jämställdhetsperspektiv

Ett jämställdhetsperspektiv är integrerat i utbildningens utformning och genomförande.

Jämställdhet framhålls som ett viktigt område för lärosätet, som man försöker leva upp till på olika sätt: vid antagning av doktorander, vid utseende av seminarieordförande, på kurserna, på kurslistorna, vid anlitande av externa granskare, i betygsnämnder och så vidare. Denna ambition gäller också nationella forskarskolan, som vid det senaste internatet bland annat tog upp frågan om samtalsordningen utifrån ett klass- och genusperspektiv. Denna fråga ska följas upp under hösten 2017.

För närvarande är det en klar kvinnlig övervikt bland doktoranderna i historia vid lärosätet: sex kvinnor och tre män. Bland huvudhandledarna finns samtidigt endast en kvinna. En tredjedel av doktoranderna har kvinnlig huvudhandledare, men det är alltså samma person. I en så pass liten population som det här rör sig om slår enstaka personalskiften hårt, men bedömargruppen menar att lärosätet bör hålla ögonen på denna obalans bland huvudhandledarna.

Systematisk uppföljning görs för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande främjar jämställdhet. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Jämställdhetsaspekten beaktas regelmässigt, men inte alltid med tillfredsställande resultat. Så noteras exempelvis en betydande övervikt av män som slutseminariegranskare och opponenter vid disputation. Några konkreta åtgärder presenteras inte, men lärosätet planerar att genomföra en övergripande analys av utbildningens utformning utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Självvärderingen i övrigt vittnar om en hög medvetenhet om jämställdhetsaspekten i undervisningen och ger flera prov på att man arbetar med fortlöpande förbättringar, vilket bedömargruppen uppmuntrar.

Sammantaget bedöms jämställdhetsperspektivet vara tillfredsställande.