Doktoranders perspektiv

Utbildningen verkar för att doktoranderna tar en aktiv del i arbetet med att utveckla utbildningen och lärprocesser.

Doktoranderna har en representant i de referensgruppsmöten som bereder frågor inom forskarutbildningen, som till exempel i institutionens råd för forskning och forskarutbildning. De sitter också med i alla de organ som är aktuella för forskarutbildningen. Doktorandkollektivet ges också särskild möjlighet att yttra sig över policydokument och vid större planerade förändringar. Inom den humanistiska fakultetens forskarskola är referensgruppsmötena ett forum där doktorandernas synpunkter läggs fram. Där deltar även en doktorandrepresentant. De är därtill representerade i en referensgrupp som följer upp den individuella studieplanen en gång om året.

Av självvärderingen framgår det att den individuella studieplanen är ett viktigt instrument för den enskilda doktorandens inflytande över sin egen utbildning.

Utbildningen följs systematiskt upp för att säkerställa att doktorandinflytandet används i kvalitetssäkring och utveckling av utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Återkommande utvärderingar görs där de forskarstuderande har möjlighet att framföra erfarenheter och synpunkter. Utvärderingar av kurser görs av respektive lärare och studierektorn tillser att doktoranderna kontinuerligt ges möjlighet att utvärdera utbildningen. Studierektorn organiserar även enskilda samtal med doktoranderna årligen. I institutionens policydokument anges att utvärderingen bör omfatta forskarutbildningens ramverk och innehåll, stöd och vägledning, kunskap och kompetenser, omvärld (däribland internationalisering, nätverk samt anställningsbarhet), samt doktorandnöjdhet. Av självvärderingen framgår det att rutinerna i policydokumentet för uppföljningen inte fungerat optimalt. Detta har dock markerats som ett utvecklingsområde under 2017.

Doktoranderna har också möjlighet att skapa sina egna kurser. Självvärderingen uppger att några av doktoranderna tillsammans med doktorander vid Göteborgs universitet gått ihop för att skapa en teorikurs som leddes av lärare från bägge lärosätena.

Den psykosociala arbetsmiljön för doktorander hanteras inte separat utan är en del av kvalitetssäkringen för alla anställda. Däri ingår ergonomisk anpassning, medarbetarenkäter eller undersökningar. De senast genomförda medarbetarundersökningarna visar att doktoranderna är en utsatt grupp, med relativt hög sjukfrånvaro och upplevd stress. Man har därför anordnat workshops med deltagande av företagshälsovården. Doktoranderna är den grupp som är minst nöjda och därför har lärosätet beslutat om en pilotstudie för att stödja doktoranderna och förbereda dem för arbetslivet.

Sammantaget bedöms doktoranders perspektiv vara tillfredsställande.