Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar bred kunskap och förståelse både inom forskarutbildningsämnet och för vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet.

Doktoranderna går en rad kurser som arbetar mot målet. Det finns en obligatorisk teorikurs och en metodkurs med syfte att ge bred kunskap och förståelse samt vetenskaplig metodik inom ämnet. Kursen är numera gemensam för historia och idéhistoria. Därtill kan doktoranderna läsa kurser på andra lärosäten. Kursen "Att utvecklas till forskare" är obligatorisk inom den humanistiska fakultetens forskarskola och är till stor hjälp för doktorandens reflektioner kring måluppfyllelsen när det gäller alla kunskapsformerna i examensordningen. Ett syfte med denna kurs är att doktoranderna ska utveckla ett kritiskt, självreflekterande förhållningssätt. I kursplanerna för de obligatoriska kurserna görs kopplingar till examensmålen. I självvärderingen pekar man vidare på kunskaper som doktoranderna kontinuerligt erhåller genom deltagande vid obligatoriska seminarier, workshops inom och utanför landet samt i och med avhandlingsskrivandet. Härigenom uppnås också en progression i utbildningen som årligen följs upp i den individuella studieplanen. Kvalitetsgranskning sker i dialog med handledare, seminariebehandling av texter samt genom den individuella studieplanen. På detta sätt säkerställs att utbildningen ger doktoranderna bred kunskap och förståelse inom forskarutbildningsämnet.

De uppgifter om doktoranders genomströmning som finns att tillgå ligger i paritet med motsvarande för övriga landet och föranleder därför inga särskilda frågor utöver hur de generellt arbetar för att doktorander ska bli klara i tid.

Systematisk uppföljning görs av utbildningens utformning och genomförande i syfte att säkerställa måluppfyllelsen. Resultaten av uppföljning omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

De olika seminarierna där doktoranderna presenterar texter utgör en del av den kontinuerliga uppföljningen. Arbetet med kurser och den individuella studieplanen likaså. Den systematiska uppföljningen sker inte minst genom den årliga uppdateringen av den senare. Vidare bidrar det universitetsgemensamma kvalitetssystemet, regelbundna samtal med doktorander och handledare samt fakultetsdialoger till uppföljningen.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranderna visar också förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Doktoranderna utvecklar färdighet och förmåga på flera sätt: genom (obligatoriska) kurser, seminarier och avhandlingsskrivande. Samverkan sker genom den humanistiska fakultetens forskarskola och pedagogiska kurser erbjuds av universitetet centralt. Förmåga att planera och presentera forskning övas inom ramen för kursutbudet och inom fakultetskurserna "Projekt och projektledning" samt "Karriärplanering och meritdokumentation". Den humanistiska fakultetens forskarskola arrangerar en årlig doktorandkonferens där former för skriftlig och muntlig presentation och respons prövas. Kopplingen mellan examensmål, lärandemål och lärandeaktiviteter är särskilt uttalad i kursen "Att utvecklas till forskare".

Av självvärderingen framkommer det att utbildningen fokuserar på doktorandernas dialog med vetenskapssamhället, men säger mindre om hur de förbereds för den tredje uppgiften i form av interaktion med det omgivande samhället.

Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Den systematiska uppföljningen sker framförallt genom den individuella studieplanen som uppdateras årligen. Andra centrala uppföljningstillfällen är mittseminariet, "inför sista-åretsamtalet" och den avslutande granskningen av avhandlingsmanus som görs av extern bedömare. I självvärderingen framhålls även seminariemiljön och den humanistiska fakultetens forskarskola som centrala för säkerställandet av avhandlingarnas kvalitet.

Det universitetsgemensamma kvalitetssystemet och de regelbundna samtal med doktorander och handledare som förs, samt fakultetsdialoger bidrar till att en systematisk uppföljning av utbildningen görs, samt att återkoppling sker till berörda parter.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar intellektuell självständighet, och vetenskaplig redlighet/forskningsmässig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har också nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Det finns flera processinriktade kurser, såsom "Forskningsprocessens delar" och "Att formas till forskare" som relaterar till ovanstående mål. Dessa kurser är obligatoriska inom den humanistiska fakultetens forskarskola. De förväntade studieresultaten i den förstnämnda kursen inriktas på förståelse av begrepp som sanning och belägg, att kritiskt kunna diskutera och värdera uppfattningar om vetenskapens natur samt frågor relaterade till vetenskap och kön, språk, verklighet och tolkning. Vidare tas etiska koder och konventioner samt etiska problem och informationsvärdering upp. Även den senare kursen fokuserar sådana aspekter.

Dessutom utvecklas dessa förmågor och förhållningssätt genom avhandlingsarbetet och seminariedeltagandet. Genom konferenser, workshops och i seminarieverksamheten övas intellektuell självständighet, vetenskaplig redlighet och insikt i vetenskapens roll. Att bli kritiskt granskad av kolleger är enligt bedömargruppen ett viktigt inslag i färdighetsträningen.

Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Uppföljningen är systematisk och har resulterat i relevanta åtgärder. Den systematiska uppföljningen sker genom den individuella studieplanen som uppdateras årligen. Av självvärderingen framkommer att uppföljning även sker genom den interna seminariemiljön och vid den humanistiska fakultetens forskarskolas seminarium. Avhandlingars kvalitet säkerställs genom kontrollstationer fram till disputationen. Vidare nämns det universitetsgemensamma kvalitetssystemet och regelbundna samtal med doktorander och handledare samt fakultetsdialoger.

Bedömargruppen ser detta som exempel på att en systematisk uppföljning av utbildningen görs och att återkoppling sker till berörda parter.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Aspektområdet utformning, genomförande och resultat bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

Bedömningen är att utbildningen säkerställer att doktoranderna får bred kunskap och förståelse inom historia och att det görs en systematisk uppföljning för att säkerställa måluppfyllelsen. Utbildningen säkerställer också att doktoranderna erhåller förmåga att planera och bedriva forskning och presentera forskningsresultat i skilda sammanhang. Förutsättningar för intellektuell självständighet, vetenskaplig redlighet och forskningsetiska bedömningar tillgodoses också genom utbildningen. De kurser och de strukturer som lärosätet har etablerat samt arbetet med att följa upp den individuella studieplanen innebär att den sammanvägda bedömningen av aspektområdet utformning, genomförande och resultat är att en hög kvalitet upprätthålls.

Det minskande antalet doktorander är dock ett hot mot möjligheterna att ge forskarutbildningsämnet en adekvat utformning och att genomföra doktorandernas utbildning med önskvärt resultat.