Bedömningsgrund: Forskarutbildningsämne

Avgränsningen av forskarutbildningsämnet och dess koppling till den vetenskapliga grunden och beprövad erfarenhet är välmotiverad och adekvat.

Polymervetenskap är ett mycket stort och brett vetenskapsområde inom kemi, fysik och materialvetenskap. Forskarutbildningsämnet har en tvärvetenskaplighet som motiverar de tre hemvisterna för ämnets placering vid Chalmers tekniska högskola. Ämnet är synnerligen relevant för Chalmers tekniska högskola som har en lång tradition av mycket goda forskare i ämnet. Den starka industrin i Bohuslän, Västergötland och Halland är en annan viktig faktor som stärker relevansen av forskarutbildningsämnet. Sammanfattningsvis är forskarutbildningsämnets relation till området för forskarutbildning adekvat.

Ämnet innefattar för närvarande 34 doktorander med hemvist på tre olika institutioner, fysik, kemi och kemiteknik samt material och tillverkningsteknik. Vid respektive institution finns en studierektor. Ämnet är tvärvetenskapligt men har en tydlig avgränsning trots olikheten mellan de ingående vetenskapsdisciplinerna.

Bedömningsgrund: Personal

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens innehåll och genomförande.

Docentkompetens samt genomgångna kurser i handledarskap motsvarar de basala kraven. H-index (Hirsch-index) är ett kompakt sätt att kvantifiera vetenskaplig produktivitet och kvalitet hos en enskild forskare. Man bör inte se skalan som absolut; olika fält har olika H-indexmedelvärden. Mer teoretiskt inriktade forskare tenderar exempelvis att få relativt låga citeringstal och därmed låga H-indexdata, eftersom H-index är baserat på Scopus (väletablerad databas som tillhandahålls av Elsevier). Utifrån självvärderingen och dess tillhörande bilagor har bedömargruppen räknat ut följande H-index. Huvudhandledarna har ett medelvärde på drygt 23 (viktat efter antal doktorander; totala intervallet är 8 – 44) och för de biträdande handledare är motsvarande siffror 16 (4–60). Dessa för det aktuella området höga H-indexvärden vidimerar att handledargruppen har en hög vetenskaplig kompetens. En viktig faktor är att kompetensprofilen hos handledarna är bred och heltäckande av forskarutbildningsämnet. En annan viktig information ges i den bifogade publiceringslistan både avseende doktorander och handledare. Doktoranderna har mer än adekvata kvanta av godkända granskade uppsatser. Tidskrifterna som de tre grupperna publicerar sina alster i är av hög kvalitet. Det stora antalet handledare samt deras breda vetenskapliga kompetens gör det möjligt för doktorander att byta handledare utan att förlora alltför mycket tid.

Handledarnas och lärarnas sammantagna kompetens och kompetensutveckling följs systematiskt upp i syfte att främja hög kvalitet i utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter. Chalmers tekniska högskola genomför årligen en gemensam medarbetarundersökning vars enkät avhandlar fem fokusområden: arbetsmiljö, arbetsklimat, ledarskap, organisation samt mål och strategier. Doktoranderna får besvara frågor om hur handledningen fungerar och frågor om resurser är tillräckliga för att bedriva framgångsrika studier. Överlag är doktoranderna nöjda med den handledning som ges. Dessa frågor diskuteras även vid de årliga uppföljningsmötena som hålls av studierektor, där denne tillsammans med doktoranden, dennes huvudhandledare, biträdande handledare och examinator diskuterar genomförda och planerade aktiviteter samt framsteg i enlighet med uppdaterad ISP. I de fall doktorander upplevt problem med handledningen har det i många fall hanterats vid den regelbundna uppföljningen som sker med forskarskolans studierektor. Det finns även exempel där andra åtgärder vidtagits såsom att förstärka doktorandens handledargrupp eller att byta ut doktorandens huvudhandledare.

Chalmers tekniska högskola har på övergripande nivå ett projekt som syftar till att höja kvaliteten på forskarutbildningen. Det förekommer obligatorisk handledarutveckling vart tredje år, vilket omfattar samtliga huvudhandledare. Det finns ett speciellt utvecklat kursprogram med regelbundet återkommande kurser, för att fortlöpande uppdatera handledarna med avseende på just handledarskapet. Beroende på inom vilket område handledaren behöver utveckla sig finns tre olika kurser; Coachande handledarskap, Jag som (hand-)ledare och Handledarforum. Inom dessa kurser får handledaren konkreta kommunikationsverktyg och träning när det gäller att handleda doktorander, det finns möjlighet att bli medveten om sin egen ledarstil och hur den uppfattas av andra samt att handledare för möjlighet att utbyta erfarenheter sinsemellan.

Bedömningsgrund: Forskarutbildningsmiljö

Forskningen vid lärosätet har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället både nationellt och internationellt.

Forskningen har hög kvalitet; bedömningen görs utifrån publiceringsdata där den säkraste indikatorn är kvaliteten på slutprodukten, de vetenskapliga uppsatserna. Omfattningen av forskningen i termer av antal doktorander och antal handledare är en annan objektiv indikator. Höstterminen fanns det 34 aktiva doktorander varav 17 var kvinnor. Det fanns totalt sett 17 huvudhandledare varav endast två var kvinnor (tabell 2). Det finns även 19 biträdande handledare varav sju är kvinnor (tabell 2). De starka nätverken med andra universitet, forskningsinstitut och företag är också en tydlig indikator på den höga standarden samt på den goda samverkan med det övriga samhället. Det sker bl.a. genom forskarprojekt där samarbetet sker inom olika centra eller forskarskolor såsom WWSC (nya biobaserade råvaror), Avancell (textila material) Lighter (lätta material) och Graphene Centre. Doktoranderna kommer i kontakt med relevanta delar av handledarens nätverk samt utvecklar egna nätverk genom forskningssamarbetet och kontakter inom och utanför den det egna forskningsprojektet. Åtgärder för att stimulera växelverkan mellan olika doktorander och handledare finns på plats, t.ex. Materials Science Graduate Student Days. Forskarvistelser utomlands och konferenser är en annan kvalitetshöjande realitet för doktoranderna. Handledarna gör ett viktigt arbete i att kvalitetssäkra dessa besök. Det framgår att det vid vistelser utomlands ofta handlar om lärosäten där det redan finns etablerade samarbeten och kontakter.

Forskarutbildningsmiljön följs systematiskt upp för att säkerställa hög kvalitet. Resultatet av uppföljningen omsätts vid behov i kvalitetsutvecklande åtgärder och återkoppling sker till relevanta intressenter. Forskarskolorna utvärderas regelbundet och den senaste skedde 2012. Den fokuserade på doktorandernas studiesituation, jämställdhet och mångfald samt handledning och studieuppföljning, samverkan och internationalisering. Resultaten omhändertogs i handlingsplaner. Chalmers tekniska högskola genomför som tidigare nämnts en medarbetarenkät med fem olika fokusområden: arbetsmiljö, arbetsklimat, ledarskap, organisation samt mål och strategier. Resultaten visar att bl.a. att det finns könsbaserade skillnader när det gäller tillgång till handledning vid sidan av huvudhandledaren. Där majoriteten av de manliga doktoranderna anser sig kunna få tillgång till detta medan kvinnliga doktorander tenderar att ha ett mer begränsat nätverk. Det är även så att manliga doktorander upplever miljön något mer jämlik än kvinnliga doktorander. Olika medvetenhöjande insatser är planerade t.ex. seminarier om härskartekniker. Bedömargruppen menar att det är av vikt att dessa frågor adresseras och att åtgärderna följs upp.

Varje år hålls ett möte med studierektor, examinator, huvudhandledare, biträdande handledare och doktorand för att säkerställa att doktoranden gör adekvata framsteg utifrån doktorandens uppdaterade ISP. Om det finns brister tas ett åtgärdsprogram fram samt att studierektor tar initiativ till tätare uppföljningsmöten. Bedömargruppen menar att denna metodik är mycket tillfredsställande

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet miljö, resurser och område

Tillfredsställande

Aspektområdet miljö, resurser och område bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

Polymervetenskapen är ett stort vetenskapsområde inom kemi, fysik och materialvetenskap. Ämnet har också en tvärvetenskaplighet som motiverar de tre hemvisterna för ämnets placering vid Chalmers tekniska högskola. Ämnet är också synnerligen relevant för Chalmers tekniska högskola som har en lång tradition av mycket goda forskare i ämnet. Ämnet innefattar för närvarande 34 doktorander med hemvist vid tre olika institutioner, fysik, kemi och kemiteknik samt material och tillverkningsteknik. Ämnet är tvärvetenskapligt men har en tydlig avgränsning trots olikheten mellan de ingående vetenskapsdisciplinerna.

Docentkompetens samt genomgångna kurser i handledarskap motsvarar de basala kraven. Bedömargruppen menar att åtgärder för att stimulera växelverkan mellan doktorander och handledare finns på plats. Kompetensprofilen hos handledarna är bred och heltäckande inom forskarutbildningsämnet och handledarguppen har en hög vetenskaplig kompetens. Forskningen har hög kvalitet vilket bl.a. framgår av de vetenskapliga uppsatserna. Tidskrifterna som de tre grupperna publicerar sina alster i är av hög kvalitet och det finns starka nätverk med andra universitet, forskningsinstitut och företag är också en tyder på hög standard och goda samverkan med det övriga samhället. Doktoranderna har även möjlighet till forskarvistelser utomlands samt delta i konferenser. Bedömargruppen rekommenderar dock att Chalmers tekniska högskola säkerställer att samtliga doktorander, oavsett kön, har likvärdig tillgång till nätverken. Att färre än 10 % av huvudhandledarna är kvinnor kan enligt bedömargruppen det varav betydelse för nätverksdifferensen.

Sammanfattningsvis menar bedömargruppen att aspektområdet miljö, resurser och område är tillfredsställande, vilket vidimeras av följande indikatorer: hög kompetens i handledargruppen, mycket goda resurser avseende instrument, starka vetenskapliga nätverk, god kontakt med industri och relevanta forskningsinstitut och en stark portfölj av forskningsresultat. Det finns en god kunskap om de nya krav som framtidens förändringar kommer att kräva.