Bedömningsgrund: Forskarutbildningsämne

Avgränsningen av forskarutbildningsämnet och dess koppling till den vetenskapliga grunden och beprövad erfarenhet är välmotiverad och adekvat.

I självvärderingen beskrivs att Linköpings universitet startade forskarutbildningen inom området energisystem år 1980. Forskarutbildningsämnet Hållbara system etablerades år 2016 efter ett beslut av tekniska fakulteten vid Linköpings universitet. Grundtanken med sammanslagningen av Energisystem och Miljömanagement och miljöteknik var att ytterligare stärka Linköpings universitets position som ledande akademisk aktör kring hållbarhet. Hållbara system kännetecknas av ett samspel mellan Energisystem och Miljömanagement och miljöteknik. Med ett systemperspektiv på hållbar utveckling analyseras frågeställningar utifrån både en energi- och/eller en miljödimension. Hållbara system har huvudsakligen sin utgångspunkt i det teknikvetenskapliga perspektivet. Sammanslagningen gör forskningsområdet relativt brett, men det fungerar väl då områdena tematiskt ligger nära varandra.

Inom hållbara system finns Energisystem som präglas av systemtänkande där användning, distribution och tillförsel av energi integreras i ett helhetsperspektiv. Därmed är ämnet klart avgränsat. Strukturen för forskarutbildning vid Linköpings universitet och hur Energisystem passar in där är väl beskriven. Forskarutbildningsämnets relation till området för forskarutbildning är adekvat. Utbildningen bedöms av bedömargruppen ha god relation till ämnet och är i hög grad relevant inom såväl akademin som samhället.

Bedömningsgrund: Personal

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens innehåll och genomförande.

För att bli huvudhandledare vid Linköpings universitet krävs minst docentkompetens och för biträdande handledare krävs minst doktorsexamen. Minst en av doktorandens handledare ska ha genomgått en kurs i forskarhandledning. Det finns en god potential för att utöka antalet doktorander eftersom antalet handledare är stort. Enligt underlagen har man 14 aktiva huvud- och biträdande handledare varav fem är professorer (två emeriti varav en är biträdande handledare). Antalet doktorander är 15 enligt tabell 1a. Av de 15 handledarna är sex professorer varav fyra i energisystem, en i installationsteknik och en i industriell ekonomi. Det är tre docenter och fem doktorander i energisystem samt en disputerad lektor i företagsekonomi.

Det finns administrativa rutiner för byte av handledare. Inför ett handledarbyte sker en dialog mellan doktoranden och studierektor för forskarutbildningen och även med handledaren. Det formella beslutet om byte av handledare tas därefter av prefekten.

Handledarnas och lärarnas sammantagna kompetens och kompetensutveckling följs systematiskt upp i syfte att främja hög kvalitet i utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter. Kontinuerliga diskussioner sker mellan institutionsledning och avdelningen för energisystem där kompetens och åldersstruktur följs upp. Det genomförs även en behovsanalys för undervisning på grundnivå och avancerad nivå samt forskning och det sammanställs kompetensförsörjningsplaner. Vid Linköpings universitet genomförs doktorandenkäter vartannat år. Utfallet av dessa kan ha inflytande på kompetensutvecklingen för handledare och lärare.

Handledarnas kompetensutveckling sker via projektdeltagande, skrivande av vetenskapliga artiklar, seminarieverksamhet och deltagande i internationella nätverk. Den pedagogiska kompetensutvecklingen sker via obligatoriska kurser för handledare. Vissa lärare och forskare är engagerade i nämnd- och kommittéarbete eller i expertuppdrag vilket bidrar till deras kompetensutveckling. Det finns även en forskarstudierektor och denne fungerar som en länk mellan fakultetsnivån och handledarna på avdelningsnivå.

Bedömningsgrund: Forskarutbildningsmiljö

Forskningen vid lärosätet har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället både nationellt och internationellt.

Forskningen bedrivs inom två forskningsinriktningar, nämligen byggnaders och regionala energisystem samt industriella energisystem. Forskningen har som syfte att visa på åtgärder för minskad primärenergianvändning och minskad klimatpåverkan som kan tillämpas av energibolag och fastighetsbolag, enskilda industrier och industrier i samverkan. Vid en jämförelse av femårsperioderna 2005-2009 och 2010- 2015 framgår att antalet publikationer ökat från i genomsnitt 10 årligen till 16. Samtidigt har citeringsgraden ökat och artiklarna publiceras huvudsakligen i högt rankade vetenskapliga tidskrifter. Även antalet disputationer har ökat från att fram till år 2000 ligga på i genomsnitt en disputation per år medan nu i genomsnitt tre disputationer sker per år. Bedömargruppen kan således konstatera att forskningens omfattning och kvalitet har ökat under de senaste åren.

Det finns 14 aktiva huvud- och biträdande handledare varav 4 är kvinnor. Antalet doktorander är 15 varav 7 är kvinnor. Fördelningen avseende kön är således jämn med avseende på doktoranderna men mer ojämn när det gäller handledarna. Sett till handledarresurserna i förhållande till antalet doktorander finner bedömargruppen att det är tillfyllest och fördelningen av doktoranderna mellan de aktiva handledarna är förhållandevis jämn.

Forskarutbildningsämnet är en viktig beståndsdel i forskarskolan Program energisystem. Inom forskarskolan finns det gemensamma kurser med lärare från det egna ämnet såväl som från andra lärosäten. Samarbete sker också på individnivå inom ramen för de projekt som doktoranderna deltar i, t.ex. med andra avdelningar, lärosäten och institut. Doktoranderna gör även institutionstjänstgöring och bidrar med lärande och forskningsanknytning för studenter på grund- och avancerad nivå.

En stor del av forskningsverksamheten är finansierad av externa medel vilket möjliggör att forskningsgruppen är stor med omfattande verksamhet men samtidigt sårbar. Den tillämpade forskningen som bedrivs medför att doktoranderna har nära kontakt med såväl näringsliv som offentliga aktörer, t.ex. genom styrgrupper och workshoppar inom ramen för projekten. Doktorander och handledare skriver artiklar och deltar vid konferenser. Enligt självvärderingen uppmuntras doktoranderna att presentera forskning både nationellt och internationellt. Intervjuerna visar dock att fokus på konferenser har minskat markant till förmån för tidskriftspublicering. Bedömargruppen kan konstatera att samverkan bedrivs med andra lärosäten såväl nationellt som internationellt samt med företag, vilket är viktigt och underlättar upprätthållandet av en god forskarutbildningsmiljö.

Avslutningsvis hålls även en seminarieserie som en forskarutbildningskurs inom förskarutbildningsämnet Hållbara system. Det erbjuds även kontinuerligt seminarier som fokuserar på att fånga upp aktuella händelser kopplat till forskarutbildningen t.ex. nya publikationer som presenteras och diskuteras. Det hålls även endagsseminarier med andra ämnen och tillsammans med andra högskolor. Intervjuerna bekräftar att det förekommer många seminarier där doktoranderna förväntas vara aktiva och presentera sin forskning.

Forskarutbildningsmiljön följs systematiskt upp för att säkerställa hög kvalitet. Resultatet av uppföljningen omsätts vid behov i kvalitetsutvecklande åtgärder och återkoppling sker till relevanta intressenter. Den tekniska fakulteten beslutar om upprättande/nedläggning av forskarutbildningsämne samt revidering av den allmänna studieplanen. Vid institutionen sköts det mesta av det operativa arbetet avseende antagning, anställningar, granskning av individuella studieplaner, fastställande av kursplaner etc. det enskilda ämnet/ämnesområdet har ansvar för miljön och bedriver operativ handledning av forskarstuderande, upprättandet av ISP etc.

Avdelningens personalresurser studeras utifrån kompetens och åldersstruktur samt lika villkor och bedöms mot forskarutbildningsämnesområdet Energisystem volym och kommande behov inom grund, avancerad och forskarnivå samt inom forskning. Utifrån detta sker en diskussion mellan institutionen och avdelningen avseende långsiktig kompetensförsörjning för att säkra stabila handledarresurser över tid. Även omfattningen och forskningens kvalité följs upp genom analys av publikationer samt genom att följa hur antalet disputerade utvecklar sig.

Linköpings universitet har en övergripande uppföljning vartannat år via doktorandundersökning. Utifrån uppföljningen tar prefekterna, med stöd av forskarstudierektor, fram institutionsspecifika handlingsplaner som presenteras på avdelningsmöten. Det genomförs vartannat år en medarbetarenkät med fokus på arbetsmiljön i stort. Resultaten omhändertas av avdelningens arbetsmiljögrupp där både handledare och doktorander är representerade. Arbetsmiljö är ett bredare begrepp än forskarutbildningsmiljö och det framgår inte specifikt hur dessa enkäter följer upp det senare.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet miljö, resurser och område

Tillfredsställande

Aspektområdet miljö, resurser och område bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

Linköpings universitet startade forskarutbildningen inom området Energisystem år 1980 och forskarutbildningsämnet Hållbara system etablerades år 2016. Hållbara system kännetecknas av ett samspel mellan forskarutbildningsämnesområdena och sammanslagningen av två områden gör forskningsområdet relativt brett. Bedömargruppen menar att det fungerar väl då forskningsområden ligger tematiskt nära varandra. Energisystem präglas av systemtänkande där användning, distribution och tillförsel av energi integreras i ett helhetsperspektiv. Därmed är ämnet klart avgränsat. Hur forskarutbildningen är organiserad är tydligt beskriven och bedömargruppen menar att Linköpings universitet har en väl organiserad struktur för genomförande av forskarutbildningen.

Sett till handledarresurser i förhållande till antalet doktorander finner bedömargruppen att det är tillfyllest. Det finns t.o.m. en god potential för att utöka antalet doktorander eftersom antalet handledare är stort. Vid Linköpings universitet studeras avdelningens personalresurser utifrån kompetens och åldersstruktur samt lika villkor och bedöms mot forskarutbildningsämnesområdet Energisystem volym och kommande behov inom grund, avancerad och forskarnivå samt inom forskning. Utifrån detta sker en diskussion mellan institutionen och avdelningen avseende långsiktig kompetensförsörjning för att säkra stabila handledarresurser över tid. Även omfattningen och forskningens kvalité följs upp genom analys av publikationer samt genom att följa hur antalet disputerade utvecklar sig.

Forskarutbildningsämnet är en viktig beståndsdel i forskarskolan Program energisystem. Inom forskarskolan finns det gemensamma kurser med lärare från det egna ämnet såväl som från andra lärosäten. Bedömargruppen vill särskilt lyfta det goda exemplet avseende Linköpings roll i forskarskolan och Program Energisystem vilket i första hand ger Linköpings universitet en stark ställning nationellt med mycket god samverkan med några andra svenska lärosäten.