Bedömningsgrund: Forskarutbildningsämne

Avgränsningen av forskarutbildningsämnet och dess koppling till den vetenskapliga grunden och beprövad erfarenhet är välmotiverad och adekvat.

Enligt självvärderingen startade utbildningen år 1999 med en bredd som inte var långsiktigt hållbar. Skälet till detta var att hälften av doktoranderna finansierades inom ramen för mång- eller tvärvetenskapligt samarbeten inom forskning och forskarutbildning. Den allmänna studieplanen har sedan starten förändrats och samarbeten med centra vars inriktning är mer strikt vetenskaplig har inletts. De teknikvetenskapliga delarna av ämnet betonas, och ämnesdefinitionen är adekvat för miljö- och energiteknik.

En alltför bred avgränsning eller definition riskerar att ha negativ inverkan på utbildningens spets och vetenskapliga djup. Karlstads universitet har dock gått från att vid uppstarten ha haft ett relativt brett och tvärvetenskapligt definierat ämne till att nu ha ett mer avgränsat forskarutbildningsämne med en tydligare koppling till utbildning i högskole- och civilingenjörer i energi- och miljöteknik. Efter att ha genomgått denna utbildning på grund- och avancerad nivå vidtar forskarnivå.

Bedömningsgrund: Personal

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens innehåll och genomförande.

Det framgår av självvärderingen att det finns gemensamma riktlinjer bland annat när det gäller kompetens för inrättande av ämne på forskarnivå. Enligt dessa riktlinjer krävs att ämnet har fem forskningsaktiva tillsvidareanställda disputerade lärare varav minst två professorer och minst ytterligare två med docentkompetens. Vid forskarutbildningens start var handledarkapaciteten en begränsande faktor. Denna är nu väl tillgodosedd genom två professorer, fem docenter och ytterligare sex disputerade lektorer. Handledarnas ämneskompetens är mycket bred vilket möjliggör att fokus för forskningsområdet kan förskjutas beroende på möjliga finansieringskällor. I självvärderingen beskrivs att det finns nio aktiva doktorander, varav sju är företagsdoktorander (Tabellerna ger dock vid handen att det är sju och att fyra av dessa är företagsdoktorander). Handledarbyten underlättas genom att det finns närliggande kompetenser inom samma forskargrupp. Dekanus beslutar om handledarbyten. Rutiner för handledarbyten skiljer sig beroende på vad som föranlett bytet. Det finns tydliga rutiner dels om bytet sker till följd av ändrade förhållanden vid institutionen, dels om bytet sker till följd av en begäran av doktoranden.

Handledarnas och lärarnas sammantagna kompetens och kompetensutveckling följs systematiskt upp i syfte att främja hög kvalitet i utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter. Systematisk uppföljning av forskarutbildningen i dess helhet sker vid fakulteten i form av årsrapporter till forskarutbildningsutskottet och till fakultetsnämnden. I fakultetens kvalitetsarbete ingår enkäter och där fångas doktorandernas upplevda kvalitet i handledning och doktorandkurser upp, och de visar att en klar majoritet av doktoranderna är nöjda med sin handledning. Resultaten redovisas för doktoranderna och fakultetens utbildning- och forskningssamordnare samt forskarutbildningsutskott. I det senare är också doktoranderna representerade och kan föreslå ändringar i kursplaner för doktorandkurser.

Planeringen av kompetensutveckling av lärare och forskare samt uppföljning av forskarutbildningen sker exempelvis genom samarbetet med forskarskolan värdeskapande i fiberbaserade processer och produkter (VIPP). Kopplingen till Stiftelsen för kunskaps och kompetensutveckling (KK), den finansierade forskarskolan VIPP, ger också möjlighet till handledarträffar och kurser för handledare.

Av publikationslistorna framgår att flera handledare är aktiva med publicering i relevanta fora, tidskrifter och konferenser. Detta återspeglar att handledarna bedriver egen forskning och därmed utvecklas deras handledarkompetens. För att kunna bli docent krävs en handledarutbildning. Denna anordnas regelbundet och även biträdande handledare anmodas att gå kursen och praxis är att de gör så.

Bedömningsgrund: Forskarutbildningsmiljö

Forskningen vid lärosätet har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället både nationellt och internationellt.

Antalet handledare och möjliga handledare i relation till antalet doktorander är ganska högt vilket ger goda förutsättningar för att säkerställa god handledning till alla doktorander. Samarbetet internt mellan institutionerna, och även med andra lärosäten, ser ut att fungera väl då handledarkompetens används vid behov såväl från andra institutioner som andra lärosäten. Anknytningen till forskarmiljön Pro2BE och forskarskolan VIPP samt forskarskolan Natur- och teknikvetenskap bedöms vara positiv då den skapar en naturlig kontaktyta mot näringslivet och andra intressenter. Bedömargruppen observerar att man har en relativt stor andel industridoktorander och industrihandledare vilket också visar på ett gott samarbete med näringslivet. Självvärderingen visar att industridoktorander som har sin dagliga arbetsplats på företaget riskerar en lägre forskningstakt. En åtgärd som vidtagits är att dessa ska tillbringa minst en dag på universitetet.

Inledningsvis begränsade handledarresursernas forskningens kvalitet och omfattning. Handledarresurserna är nu tillgodosedda genom två professorer, fem docenter och ytterligare sex disputerade lektorer. I bilagorna till självvärderingen framgår att både handledare och doktorander publicerar artiklar vetenskapliga tidskrifter. Samtidigt är handledarnas ämneskompetens mycket bred vilket möjliggör att fokus för forskningsområdet kan förskjutas beroende på möjliga finansieringskällor.

Att det finns tillgång till avancerade mätinstrument och moderna beräkningsverktyg är inte helt uppenbart då detaljerad beskrivning saknas i självvärderingen. Intervjuerna visade dock på sådan tillgång. MES' experimentanläggning för torkning och pelletering av biobränslepellets är central och är en potentiell tillgång.

Seniora forskare bjuder in doktorander till sina nätverk och alla doktorander förväntas presentera forskningsresultat på minst en internationell konferens. Utbyten med andra universitet och deltagande i internationella sammanhang uppmuntras och det finns exempel från självvärderingen och intervjuerna att sådant utbyte sker. Bedömargruppen kan dock konstatera att det rör sig om exempel och att utbytet med andra universitet kan förstärkas, då det förefaller vara begränsat till sin omfattning. Det gäller såväl doktorandgrupp som handledargrupp.

Forskarutbildningsmiljön följs systematiskt upp för att säkerställa hög kvalitet. Resultatet av uppföljningen omsätts vid behov i kvalitetsutvecklande åtgärder och återkoppling sker till relevanta intressenter. Uppföljning av forskarutbildningen i sin helhet sker vid fakulteten. På fakultetsnivå ligger även ansvaret att rikta enkäter till doktorander (vid de tillfällen doktorandsektionen genomför en enkät ersätter den fakultetens doktorandenkät) och alumner med fokus på forskarutbildningsmiljöns kvalitet. Enkäten till doktorander innehåller frågor om upplevd kvalitet på handledningen och doktorandkurser. Dock är antalet examinerade doktorer än så länge lågt och antalet aktiva doktorander begränsat vilket gör det svårt att dra säkra slutsatser. Resultat och analys av enkäterna redovisas för doktoranderna och för fakultetens utbildnings- och forskarsamordnare samt forskarutbildningsutskott. Forskarutbildningsutskottet har doktorandrepresentanter och kan vid behov föreslå ändringar i kursplaner för doktoranderna.

Prefekterna genomför även årliga medarbetarsamtal med de universitetsanställda doktoranderna. Här tas frågor om forskningsmiljö upp och man diskuterar den individuella studieplanen (ISP). ISP kompletteras med en målmatris vilken Karlstads universitet upprättat för forskarutbildningen och som implementerades 2014. Även om matrisen är lite komplex kan den vara till viss hjälp i uppföljningen och planeringen då den bryter ner målen i mätbara aktiviteter och delmål. Deltagande i konferenser, externa seminarier och workshop räknas som aktiviteter medan konsultuppdrag eller utvecklingsarbete, kurser och handledning för företag redovisas som företagsarbete i matrisen.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet miljö, resurser och område

Tillfredsställande

Aspektområdet miljö, resurser och område bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

Karlstads universitet har gått från att ha haft ett relativt brett och tvärvetenskapligt definierat ämne till att nu ha ett mer avgränsat forskarutbildningsämne med en tydligare fokus mot teknikvetenskap. Handledarnas ämneskompetens är mycket bred vilket möjliggör att fokus för forskningsområdet kan förskjutas beroende på möjliga finansieringskällor. Verksamheten har relativt liten omfattning, men det höga antalet handledare och möjliga handledare i förhållande till antalet doktorander gör att det finns potential för en utökning av antalet doktorander.

Samarbetet internt mellan institutionerna, samt även med andra lärosäten, ser ut att fungera väl då handledarkompetens används vid behov såväl från andra institutioner som andra lärosäten. Seniora forskare bjuder in doktorander till sina nätverk och alla doktorander förväntas presentera forskningsresultat på minst en internationell konferens. Utbyten med andra universitet och deltagande i internationella sammanhang uppmuntras och det finns exempel på att sådant utbyte sker. Bedömargruppen kan dock konstatera att det rör sig om exempel och att utbytet med andra universitet kan förstärkas, då den förefaller vara begränsad till sin omfattning. Det gäller såväl doktorandgrupp som handledargrupp.

Anknytningen till forskarmiljön Pro2BE och forskarskolan VIPP samt forskarskolan Natur- och teknikvetenskap bedöms vara positiv då den skapar en naturlig kontaktyta mot näringslivet och andra intressenter. Bedömargruppen observerar att man har en relativt stor andel industridoktorander och industrihandledare vilket också visar på ett gott samarbete med näringslivet.

Systematisk uppföljning sker bl.a. i form av årsrapporter, enkäter, årliga medarbetarsamtal där forskningsmiljö tas upp och den individuella studieplanen diskuteras. Till den individuella studieplanen bifogas en matris som bryter ner målen i mätbara aktiviteter och delmål. Bedömargruppen menar att matrisen är något komplex men att den kan vara till hjälp vid planering och uppföljning av forskarutbildningen.