Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar bred kunskap och förståelse både inom forskarutbildningsämnet och för vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet.

I självvärderingen finns en översiktlig beskrivning av kurser för doktoranderna och det framgår att Karlstads universitet strävar mot bredd och djup. Det ges exempelvis en obligatorisk introduktionskurs i miljö- och energisystem, doktorander uppmuntras läsa kurser från andra ämnen samt att delta i kurser vid andra lärosäten. Det finns en obligatorisk kurs som introducerar till vetenskaplig metodik inom forskningsutbildningsämnet och det erbjuds även en fördjupning. Det finns även flera kurser för doktorander som behöver ytterligare kunskap om vetenskaplig metodik samt att det finns en möjlighet att gästforska vid andra läsoäten för att få fördjupad kunskap om experimentella metoder.

Doktorsavhandlingen ska normalt vara en sammanläggningsavhandling där fem artiklar (peer review) varav minst tre publicerade, ingår. Detta kan anses vara tillfyllest och ligger i linje med tekniska forskarutbildningar vid andra universitet. Monografiavhandling kan dock förekomma. När det gäller statistiken för genomströmning så har den begränsad användning eftersom antalet examinerade doktorer för utbildning än så länge är få.

Systematisk uppföljning görs av utbildningens utformning och genomförande i syfte att säkerställa måluppfyllelsen. Resultaten av uppföljning omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter. Uppföljning av forskarutbildningen i sin helhet sker vid fakulteten och det tas fram en årsrapport. På fakultetsnivå ligger även ansvaret att rikta enkäter till doktorander (vid de tillfällen doktorandsektionen genomför en enkät ersätter den fakultetens doktorandenkät) och alumner med fokus på forskarutbildningsmiljöns kvalitet. Enkäten till doktorander innehåller frågor om upplevd kvalitet på handledningen och doktorandkurser. Resultat och analys av enkäterna redovisas för doktoranderna och för fakultetens utbildnings- och forskarsamordnare samt forskarutbildningsutskott. Forskarutbildningsutskottet har doktorandrepresentanter och kan vid behov föreslå ändringar i kursplaner för doktoranderna.

Prefekterna genomför även årliga medarbetarsamtal med de universitetsanställda doktoranderna. Här tas frågor om forskningsmiljö upp och man diskuterar den individuella studieplanen (ISP). ISP kompletteras med en målmatris vilken Karlstads universitet upprättat för forskarutbildningen. Deltagande i konferenser, externa seminarier och workshop räknas som aktiviteter medan konsultuppdrag eller utvecklingsarbete, kurser och handledning för företag redovisas som företagsarbete i matrisen. Bedömargruppen medar att det är positivt att milstolpar såsom seminarier framgår, vilket tydliggör progressionen i utbildningen samt att studietiden särskilt uppmärksammas.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranderna visar också förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Avhandlingsarbetet är ett tungt inslag då det skall ge färdighet i planering och genomförande. Kvalitetssäkring av såväl licentiat- som doktorsavhandlingar sker via artiklar publicerade i tidskrifter med peer review. Intern granskning av avhandlingar sker också av en kompetent bedömare som inte varit inblandad i handledningen. Sammanläggningsavhandlingar ska normal bestå av fem artiklar varav minst tre publicerade. Inledningsvis arbetar doktoranderna nära handledarna men successivt blir de mer självgående i och med en fördjupning inom sitt forskningsområde, vilket också skall framgå i författandet av papers och kappan till avhandlingen. Bedömargruppen anser att allt detta är adekvat för utvecklingen av förmågan att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar.

Doktoranderna skall presentera sina forskningsresultat vid minst en internationell konferens, vilket ger möjlighet till att öva på presentationsteknik samt att bygga upp det personliga nätverket. Deltagandet brukar föregås av ett seminarium på institutions- eller ämnesnivå med återkoppling på såväl metodfrågor som ämneskunskaper. Kurser i presentationsteknik ingår i utbildningen i bland annat kursen Att kommunicera vetenskap. Träning i kommunikation av forskningsresultat med näringsliv och samhälle i övrigt sker genom bland annat forskarskolornas industriella forskningsseminarier. Diskussionen med branschen är etablerad genom forskarskolor och väl upparbetade kontaktytor med exempelvis skogsindustrin, vilket beskrivs i självvärderingen. I och med forskarskolorna kan doktorander även delta i kurser och handledning riktat mot företag. Detta stärker kopplingen med arbetslivet då doktoranderna får möjlighet att utveckla nätverken. Doktorander handleder även examensarbeten och medverkar i kurser inom grund- och avancerad nivå. Doktoranderna har även medverkat i sommarforskarskolan som genomförs i samarbete med Karlstad kommun och kranskommuner och riktas mot elever i gymnasieskolan. Som stöd att sprida forskningen till omgivande samhället erbjuds doktoranderna en kurs om Att nyttiggöra forskning och vetenskap.

Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter. Uppföljning av forskarutbildningen i sin helhet sker vid fakulteten som tar fram en årsrapport och riktar enkäter till doktorander och alumner med fokus på forskarutbildningsmiljöns kvalitet. Resultat och analys av enkäterna redovisas för doktoranderna och för fakultetens utbildnings- och forskarsamordnare samt forskarutbildningsutskott.

Forskarskolan anordnar även doktoranddagar där frågor om akademisk miljö och upplägg av forskarutbildningen diskuteras. Synpunkterna har givits som återkoppling till handledarkollegiet vilket har lett till ämnesvisa diskussioner kring förutsättningar att nå examensmålen.

Den individuella studieplanen och dess uppföljning är centrala för bedömning av måluppfyllelsen då denna speglar både planeringen, progressionen och doktorandens utveckling. Doktoranderna har även goda möjligheter att föreslå och driva igenom förbättringar av undervisningens kvalitet genom representation och medverkande i de olika nämnder och utskott där doktorander är representerade.

Publicerade artiklar i tidskrifter och vid konferenser anser man garantera hög kvalitet och att målen nås. I självvärderingen framgår att Karlstads universitet vidtagit olika kvalitetssäkrande åtgärder när det gäller avhandlingar och uppsatser. Nyligen infördes ytterligare en kvalitetskontroll där en person som inte varit inblandat i arbetet, men har de nödvändiga kunskaperna, ges utrymme att bedöma arbetet.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet/forskningsmässig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har också nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Den intellektuella självständigheten anses uppfylld genom att doktoranderna ska vara huvudförfattare för majoriteten av artiklarna i avhandlingen. Ett huvudförfattarskap innebär implicit att doktoranden tagit ett stort ansvar i framtagandet av artikeln. Det finns även två kurser som enligt självvärderingen ger gott stöd i detta avseende. Introduktion till forskningsetik och vetenskaplig redlighet ges via en kurs Vetenskapernas filosofi och historia. Problemställningar relaterade till publicering och plagiat tas upp i en av kurserna ovan. Även forskningsetiska bedömningar tas upp i en av dessa kurser. Fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används ingår som mål i kurserna; Introduktion till miljö- och energisystem samt Hållbar utveckling. Vetenskaplig redlighet och fördjupad insikt i vetenskapens möjligheter behandlas som sagt i kurserna ovan, men det är i forskningsarbetet det bearbetas och redovisas i kappan till avhandlingen som alltid ska innehålla hållbar utveckling som ett perspektiv. Bedömargruppen anser att allt detta bidrar till utveckling av kunskapen inom värderingsförmåga och förhållningssätt.

Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter. Uppföljning av forskarutbildningen i sin helhet sker vid fakulteten som tar fram en årsrapport och riktar enkäter till doktorander och alumner med fokus på forskarutbildningsmiljöns kvalitet. Resultat och analys av enkäterna redovisas för doktoranderna och för fakultetens utbildnings- och forskarsamordnare samt forskarutbildningsutskott.

Forskarskolan anordnar även doktoranddagar där frågor om akademisk miljö och upplägg av forskarutbildningen diskuteras. Synpunkterna har givits som återkoppling till handledarkollegiet vilket har lett till ämnesvisa diskussioner kring förutsättningar att nå examensmålen.

För uppföljning av doktorandens progression används den individuella studieplanen vilken årligen genomgår en kollegial granskning. För uppföljningen finns en detaljerad målmatris som innehåller delmål och aktiviteter för den enskilde doktorandens studietid och denna kontrolleras via uppföljning av den individuella studieplanen. Det är positivt att milstolpar såsom seminarier framgår, vilket tydliggör progressionen i utbildningen samt att studietiden särskilt uppmärksammas. Publicerade artiklar i tidskrifter och vid konferenser anser man garantera hög kvalitet och att målen nås. I självvärderingen framgår att Karlstads universitet vidtagit olika kvalitetssäkrande åtgärder när det gäller avhandlingar och uppsatser. Nyligen infördes ytterligare en kvalitetskontroll där en person som inte varit inblandat i arbetet, men har de nödvändiga kunskaperna, ges utrymme att bedöma arbetet.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Aspektområdet utformning, genomförande och resultat bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

I utbildningen säkerställs måluppfyllelse av kunskapsformerna kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt på flera olika sätt. Det finns ett brett utbud av kurser på Karlstads universitet som syftar både mot bredd och djup. Utbudet kompletteras även med doktorandkurser från andra ämnen och doktoranderna uppmuntras att delta i kurser vid andra lärosäten.

Avhandlingsarbetet är ett tungt inslag då det skall ge färdighet i planering och genomförande. Inledningsvis arbetar doktoranderna nära handledarna men successivt blir de mer självgående i och med en fördjupning inom sitt forskningsområde, vilket också skall framgå i författandet av papers och kappan till avhandlingen. Kvalitetssäkring av såväl licentiat- som doktorsavhandlingar sker via artiklar publicerade i tidskrifter med peer review. Intern granskning av avhandlingar sker också av en kompetent bedömare som inte varit inblandad i handledningen. Doktoranderna ges även förutsättningar att delta i nationella och internationella nätverk samt medverka vid minst en internationell konferens. Stöd för att presentera i dessa sammanhang ges både via kurser och seminarier. För uppföljning av doktorandens progression används den individuella studieplanen (ISP) vilken årligen genomgår en kollegial granskning. För uppföljningen finns en detaljerad målmatris som innehåller delmål och aktiviteter för den enskilde doktorandens studietid och denna kontrolleras via uppföljning av den individuella studieplanen. När det gäller statistiken för genomströmning så har den begränsad användning eftersom antalet examinerade doktorer för utbildning än så länge är få.

Bedömargruppen vill särskilt lyfta det goda exemplet med en genomtänkt process som är knuten till aktiv användning av ISP vid såväl planering som uppföljning, samt de väl integrerade forskarskolorna och de breda nätverken med institutioner och företag i Sverige.