Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningen håller hög kvalitet.

Inom aspektområdet miljö, resurser och område uppnås djup och bredd inom det veterinärmedicinska forskarutbildningsämnet och de kurser som doktoranden genomgår inom utbildningen. Det finns ett stort antal docentkompetenta lärare och handledare med högskolepedagogisk utbildning, doktoranderna handleds av en handledargrupp där bredd eftersträvas. Forskarutbildningsmiljön har hög kvalitet med goda förutsättningar för forskarnätverk nationellt och, internationellt. Ett gott exempel på den optimala forskarutbildningsmiljö är att lärosätet har en stipendiekoordinator som underlättar för doktorander att få medel till att delta i kongresser och konferenser i utlandet. Ett utvecklingsområde som noteras är att det saknas en systematisk uppföljning av handledarnas pedagogiska kompetensutveckling.

Aspektområdet utformning, genomförande och resultat av doktorandernas utbildning bedöms ha goda förutsättningar, men eftersom detta är en ny forskarutbildning finns det ännu inte några färdigutbildade doktorander, och därför inte några resultat att bedöma. Lärosätet har utvecklat ett kvalitetssäkringssystem som införs 2017 som systematiskt går igenom alla delar av utbildningen från antagning till övergång till arbetslivet. Det finns en tydlig delegationsordning för hur åtgärder kan initieras och återkopplas till berörda. Lärosätet bör dock överväga att införa fler obligatoriska baskurser samt att se över de individuella studieplanernas utformning så att de likriktas och uppdateras på ett enhetligt sätt för samtliga institutioner.

Utbildningen och dess kurser ger förutsättningar för att doktoranderna får en bra förberedelse för arbetslivet. Doktorandernas möjlighet att delta i undervisning på institutionen, klinik- och obduktionsverksamhet ger goda förutsättningar för senare möjlighet till anställning. Kombinationsmöjligheten med doktorandstudier och residency-utbildning är mycket efterfrågad på arbetsmarknaden idag. En alumnverksamhet för de som disputerat för att få återkoppling från arbetslivet via tidigare doktorander noteras som ett utvecklingsområde.

Doktoranders perspektiv tillgodoses på ett positivt och tillfredsställande sätt genom att det finns ett doktorandråd vid lärosätet vars syfte är att främja intressena hos de forskarstuderande vid fakulteten. Doktorandrepresentanter erbjuds plats i alla beredande och beslutande organ som rör utbildningen och de deltar i beslutsprocesser, inklusive beredning av frågor som rör forskarutbildningen. Doktorander, oavsett språklig bakgrund, kan vara representerade och ha inflytande i olika organ och råd. I samband med revideringen av de individuella studieplanerna har doktoranderna inflytande på kurser och andra aktiviteter, till exempel deltagande i kongresser etc. som de önskar ta del av. Hanteringen av stress är ett återkommande problem, men det finns ett arbete kring stresshantering på flera nivåer på lärosätet.

Jämställdhetsperspektivet är integrerat i utbildningens utformning och genomförande. För närvarande har sammansättningen av doktorandgruppen en majoritet av kvinnor. Vid antagning tas inte hänsyn till kön utan meriter avgör, men om meriterna är jämbördiga kan underrepresenterat kön väljas. I handledargruppen ska både kvinnor och män vara representerade. Det samma gäller för betygsnämnden för licentiat- och doktorsexamen. Det framgår av de individuella studieplanerna att detta krav på könsfördelning är tillgodosett i alla projekt. Lärosätet arbetar med jämställdhetsfrågor utifrån samma uppföljningsmodell som andra frågor, det vill säga riktlinjer som säkerställer att jämställdhetsperspektivet är integrerat i forskarutbildningens utformning och genomförande.

Aspektområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling bedöms som tillfredsställande i och med att det finns uppföljningssystem och en tydlig delegationsordning. Det nya kvalitetssäkringssystemet som lärosätet inför under 2017 går systematiskt igenom alla delar av utbildningen från antagning till övergång till arbetslivet. Utvecklingsmöjligheter är dock de individuella studieplanerna, där dokumentationen av de årliga samtalen bör kontrolleras längre upp i systemet samt att det bör övervägas om flera av baskurserna bör göras obligatoriska.